Utsatt i annat land än Sverige

Hedersrelaterat våld och förtryck kan ske såväl i Sverige som utomlands. Barn och unga som är hemmahörande i Sverige, antingen genom medborgarskap eller genom tillstånd av något slag, kan få hjälp i enlighet med den svenska lagstiftningen även om de blir utsatta utomlands. Det finns också internationell lagstiftning som syftar till att skydda mot utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck. De mänskliga rättigheterna är en gemensam utgångspunkt som slås fast i internationell lag och gäller alla människor oavsett vart i världen de befinner sig.

En tjej med mobiltelefon får stöd av två kompisar

En transnationell dimension

Hedersrelaterad brottslighet har en tydlig transnationell dimension. Det kan till exempel handla om att barn skickas utomlands, ofta till föräldrarnas ursprungsland, för att där giftas bort, utsättas för könsstympning eller kränkas till följd av vad som brukar kallas uppfostringsresor. Det senare handlar om att barn skickas till släktingar i föräldrarnas ursprungsland för att uppfostras in i de hedersnormer som familjen och släkten lever enligt. Det barnen får uppleva under sådana resor utgör en form av hedersrelaterat förtryck, men det kan även handla om att barnen utsätts för våld och hot i uppfostringssyfte. Den typen av behandling är en allvarlig kränkning av barnets mänskliga rättigheter.

Den transnationella dimensionen på hedersrelaterad brottslighet kan även gälla vuxna personer, till exempel att kvinnor som tvingats gifta sig lämnas kvar utomlands utan möjligheter att på egen hand ta sig tillbaka till Sverige. En kvinna i en hederskontext kan till exempel nekas att ha hand om sin egen ekonomi och kan fråntas sitt pass eller andra resedokument vid ankomst till makens hemland. Sådant agerande utgör också allvarliga kränkningar av de utsattas mänskliga rättigheter.

Det är viktigt att komma ihåg att personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck utomlands kan ha särskilt svårt att bryta sig loss och skaffa hjälp då de till stora delar kan vara utlämnade till familj och släkt i utlandet. Svenska myndigheter kan dock hjälpa till på olika sätt, men även om den utsatta får hjälp med att lösa praktiska problem kan hen behöva stöd en lång tid efteråt för att klara en vardag fri från förtryck.

Pass och flygbiljetter mot en storstadsiluett

Äktenskap begångna utomlands

Om någon för ett barn utomlands, eller planerar att föra ett barn utomlands, i syfte att hen ska giftas bort gör sig personen skyldig till ett brott som heter vilseledande till äktenskapsresa. Detsamma gäller någon som genom vilseledande förmår en vuxen att resa till ett annat land för att där giftas bort mot sin vilja. Straffet för vilseledande till äktenskapsresa är fängelse i högst två år.

Den som genom olaga tvång eller utnyttjande av någons utsatta belägenhet förmår någon att ingå äktenskapsliknande förbindelse eller äktenskap som är giltigt i den stat där det ingås kan dömas för brottet äktenskapstvång enligt svensk lagstiftning. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år. Om personen som gifts bort är under 18 år döms gärningspersonerna i stället för barnäktenskapsbrott till fängelse i högst fyra år. När det gäller barnäktenskapsbrott krävs inte att det förekommer något tvång eller utnyttjande. Även den som på andra sätt förmår eller tillåter ett barn att giftas bort kan dömas för brottet.

Dessa brott kan alltså aktualiseras även om äktenskapets ingående har skett i ett annat land dit barnet eller den utsatta personen har förts. I Sverige har även möjligheten för barn att få dispens för att gifta sig och möjligheten att erkänna utländska barnäktenskap tagits bort. Det råder således ett förbud i Sverige mot att erkänna utländska barnäktenskap.

Människohandel

Barnäktenskapsbrott, äktenskapstvång och vilseledande till äktenskapsresa är subsidiära till människohandelsbrottet. Det innebär att myndigheterna alltid måste bedöma om de brottsliga handlingar som begåtts i själva verket är en form av människohandel och i så fall åtala för människohandelsbrott i stället för något av de andra brotten.

Könsstympning

Alla former av könsstympning av flickor och kvinnor är förbjudna i Sverige sedan 1982. År 1999 skärptes lagstiftningen så att en person kan dömas i Sverige trots att könsstympningsbrottet har begåtts utomlands.

Svenska myndigheter har ett ansvar för vård och omsorg av de flickor och kvinnor som utsatts för könsstympning, oavsett var i världen övergreppen har begåtts. Svenska myndigheter ska också arbeta för att förebygga könsstympning genom att uppmärksamma personer i riskzonen för att utsättas. Vid misstanke om risk för att någon ska utsättas för könsstympning kan det till exempel bli aktuellt att utfärda ett utreseförbud så att barnet inte kan föras utomlands för att utsättas där.

Inget krav på dubbel straffbarhet

För hedersrelaterad brottslighet såsom exempelvis könsstympningsbrott och hedersförtryck krävs inte att den brottsliga handlingen måste vara kriminaliserad även i det land där den utförs. Det räcker med att brottet omfattas av svensk lagstiftning så länge det finns en koppling till Sverige för den utsatta personen när brottet begås. Detsamma gäller barnäktenskapsbrott och äktenskapstvång. Hedersrelaterad brottslighet är således undantagen från kravet på dubbel straffbarhet som annars gäller i stora delar för brott begångna utomlands.

Hjälp och stöd utomlands

Om du eller någon du känner befinner sig i en situation med hedersrelaterat våld och förtryck utomlands går det att söka stöd hos den svenska utrikesförvaltningen. Det kan till exempel handla om att du har blivit förd utomlands och att någon planerar att du ska giftas bort eller utsättas för könsstympning.

Utrikesförvaltningen

Sveriges utrikesförvaltning utgörs av Utrikesdepartementet och Sveriges ambassader och konsulat i andra länder. Utlandsmyndigheterna har tillsammans en viktig uppgift i att ge konsulär hjälp och råd till personer som hamnar i en nödsituation, till exempel utsätts för brott, utomlands. Det innebär att de bland annat kan hjälpa svenska medborgare och personer bosatta i Sverige om de hålls kvar utomlands mot sin vilja.

Utrikesdepartementet är ansvarigt för Sveriges förbindelser med andra länder och internationella organisationer. Svenska ambassader och konsulat i utlandet kan bland annat hjälpa den som utsatts för brott genom att utfärda pass, förmedla pengar och ta kontakt med anhöriga och myndigheter i Sverige. Om Sverige inte har en ambassad eller ett konsulat i det land där du befinner dig kan du vända dig till ett annat EU-lands ambassad för att få hjälp.

Förhållanden och regelverk kan skilja sig åt mellan olika länder i världen, vilket kan påverka den konsulära hjälp som utrikesförvaltningen kan ge. Gemensamt är dock att service ska ges på ett konsekvent, likvärdigt och rättssäkert sätt oavsett vilket land du befinner dig i.

Det finns information om vilken konsulär service du kan få i en nödsituation utomlands på webbplatserna nedan.

Utrikesdepartementet har främst en samordnande roll och fungerar som en länk mellan den utsatta i utlandet och myndigheterna i Sverige.

Du kan kontakta Utrikesdepartementet, ambassad eller konsulat i konsulära ärenden. Du hittar kontaktuppgifter och mer information via länken nedan.

Utrikesdepartementet har en jour, UD-jouren, som kan nås dygnet runt. Till UD-jouren kan du vända dig i akuta konsulära nödsituationer när du inte kan komma i kontakt med ambassad eller konsulat. Ring 08-405 50 05.

Om du ringer från Sverige kan du nå Utrikesdepartementets konsulära enhet via Regeringskansliets växel under kontorstid på telefonnummer 08-405 10 00.

Ambassader och konsulat

Du hittar en lista över Sveriges ambassader och konsulat via länken nedan. De är sorterade i bokstavsordning utifrån land.

Vem kan få hjälp?

UD och Sveriges ambassader och konsulat arbetar för att hjälpa personer som under en vistelse utomlands utsätts eller har utsatts för familjerelaterat våld och hot. Det handlar ofta om situationer där barn och unga förts utomlands och där utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck utan möjlighet att själv ta sig tillbaka till Sverige.

Förutom svenska medborgare som är bosatta i Sverige kan även flyktingar, statslösa personer och i vissa fall utländska medborgare bosatta i Sverige eller svenska medborgare bosatta utomlands få hjälp av Sveriges utlandsmyndigheter.

Om du eller någon du känner hålls kvar utomlands och utsätts eller riskerar att utsättas för någon form av hedersrelaterat våld och förtryck kan du kontakta Utrikesdepartementet, ambassaden eller konsulatet för att få reda på vilken hjälp som finns att få.

Både barn och vuxna som utsatts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck utomlands kan kontakta en utlandsmyndighet för rådgivning.

Vilken hjälp kan du få?

Om du har utsatts eller riskerar att utsättas för hedersrelaterad brottslighet utomlands kan du få hjälp från Utrikesdepartementet, ambassader eller konsulat med att ta dig tillbaka till Sverige. Utrikesförvaltningen kan bland annat hjälpa till med att utfärda pass, ett provisoriskt eller ett ordinarie. Utlandsmyndigheterna kan också hjälpa till med att kontakta anhöriga, myndigheter, försäkringsbolag och sjukvård i Sverige samt hjälpa till vid kontakter med lokala myndigheter i utlandet.

Du kan också få ekonomisk hjälp i form av lån för att kunna resa hem eller genom råd om hur du kan föra över pengar från egna konton för att kunna betala för en hemresa. Du kan även få hjälp med att få ett så kallat målsägandebiträde, alltså ett juridiskt ombud, som hjälper dig vid en eventuell rättsprocess.

Utrikesmyndigheterna samarbetar med myndigheterna i Sverige för att ge dig den hjälp du behöver för att kunna återvända till Sverige.

Vad kan du själv göra?

Om du utsätts för brott utomlands bör du, om du har möjlighet, anmäla brottet till polisen på den ort där du befinner dig. Om du är skadad bör du uppsöka vård på närmast möjliga sjukhus eller annan vårdinrättning. Det kan även vara bra för att skadorna då blir dokumenterade.

Organisationer som kan hjälpa

Utöver utlandsmyndigheterna finns det även andra organisationer som kan erbjuda hjälp och stöd till de som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck utanför Sverige. Här nedan hittar du kontaktuppgifter till några sådana organisationer.

GAPFs stödjour

Riksföreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime, GAPF, erbjuder stöd och råd via sin stödjour. De har öppet dygnet runt, alla dagar i veckan året runt. Till stödjouren kan såväl utsatta som anhöriga och yrkesverksamma vända sig för att få hjälp. Stödjouren är bemannad av personal med vana av att möta personer som begränsas av hedersnormer. Det är kostnadsfritt att ringa till stödjouren, du kan vara anonym och stödpersonerna har tystnadsplikt.

Linnamottagningen

Linnamottagningen är en mottagning för unga personer som blivit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck eller som blivit bortgifta eller riskerar att bli bortgifta mot sin vilja. Mottagningen kan ge hjälp såväl akut som på lång sikt. På mottagningen finns både HBTQI- och kulturkompetens. Linnamottagningen kan även ge råd åt yrkesverksamma som möter utsatt. Mottagningen har en nationell jourtelefon.

Kvinnors rätt

Kvinnors rätt är en ideell förening med syfte att hjälpa flickor och pojkar samt kvinnor som utsatts för våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck.

Somaya kvinnojour och tjejjour

Somaya kvinnojour och tjejjour är en ideell förening som stöttar flickor och kvinnor och HBTQI-personer med utländsk bakgrund som är utsatta för våld i nära relation eller lever i en hederskontext. Somayas verksamhet är flerspråkig och består av såväl stödlinje, stödchatt, skyddat boende och aktivitetscenter. De anställda har lång erfarenhet av att hjälpa personer som behöver skyddas och komma bort från våld och förtryck.

Terrafem

Terrafem är en ideell organisation som arbetar för flickors och kvinnors rätt att leva fritt från mäns våld. Terrafem driver en rikstäckande jourtelefon för flickor och kvinnor med utländsk härkomst och har kontakt med utsatta från olika länder och på olika språk. Terrafem bedriver även bland annat en juristjour och har kvinnojoursverksamhet.

Tjejers Rätt i Samhället, TRIS

TRIS är en ideell förening som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. TRIS erbjuder hjälp till såväl vuxna som barn och unga som utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Hos TRIS finns särskild kompetens i att möta barn och unga som har en intellektuell funktionsnedsättning. TRIS bedriver bland annat en stödtelefon, TRIS-jouren. Organisationen kan även erbjuda tillfälligt eller skyddat boende för utsatta.

RFSL Stödmottagning

RFSL Stödmottagning bedriver stödverksamhet för HBTQ-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Även närstående och vänner till våldsutsatta HBTQ-personer och yrkesverksamma som möter målgruppen är välkomna. Det är kostnadsfritt att ringa till stödmottagningen och det går att ta kontakt anonymt.

Stödchatten Kärleken är fri

Rädda Barnen bedriver en stödchatt som heter Kärleken är fri. Chatten är till för barn och unga personer som vill ha stöd och råd kring en stor variation av hedersrelaterade frågor. Chatten bedrivs av ideellt verksamma personer. Här kan barn och unga ställa frågor om rättigheter, hedersrelaterat våld och förtryck, begränsningar och påtvingade äktenskap, med mera.

Amelmottagningen

Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm tar emot flickor och kvinnor som har utsatts för könsstympning. Mottagningen har kvinnlig personal och alla har tystnadsplikt.

Vulvamottagningen

Vulvamottagningen på Angereds Närsjukhus i Göteborg är en mottagning för patienter som utsatts för könsstympning av flickor och kvinnor.

Tre personer har ett projektmöte.

Särskilt för yrkesverksamma

Utrikesdepartementet har en sektion för familjekonfliktfrågor som kan hjälpa yrkesverksamma i ärenden som rör familjerelaterat tvång såsom hedersrelaterad brottslighet. Sektionen kan nås på telefonnummer
08-405 55 88.

När det gäller barn är Utrikesdepartementet beroende av samarbete med socialtjänsten i den kommun där barnet hör hemma. Det är socialtjänsten som har möjlighet att bedriva utredande verksamhet och socialtjänstens medgivande behövs till exempel för att det ska vara möjligt för Utrikesdepartementet att utfärda ett provisoriskt pass utan vårdnadshavares medgivande.

Läs mer

Du kan hitta mer information om Sveriges utrikesförvaltning och det stöd de kan ge vid hedersrelaterat våld och förtryck som sker utomlands på utrikesförvaltningens webbsidor om familjerelaterat tvång.

Vad säger lagen?

Det finns såväl internationell som nationell lagstiftning som syftar till att skydda barn, unga och vuxna från att utsättas för våld och förtryck. Barn och unga har rättigheter i likhet med vuxna, men de har ofta inte samma möjligheter som vuxna att bevaka sina egna rättigheter. Därför ses barn och unga i lagstiftningen som särskilt skyddsvärda.

Här nedan redogörs kortfattat för delar av den internationella lagstiftningen på området och det finns länkar till de olika rättsakterna för den som vill fördjupa sig.

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen, trädde i kraft i Sverige den 1 augusti 2014. Det huvudsakliga syftet med konventionen är att skydda kvinnor mot alla former av våld och att förebygga, lagföra och avskaffa våld mot kvinnor och våld i hemmet. I begreppet kvinnor innefattas även flickor under 18 år. Våld i hemmet avser fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt våld som utövas inom familjen eller i hemmiljö.

Vad gäller hedersrelaterad brottslighet framgår bland annat av konventionen att barnäktenskap och tvångsäktenskap ska vara förbjudet. Äktenskap som ingås under tvång ska kunna upphävas, ogiltigförklaras eller upplösas utan att det blir betungande för brottsoffret. De anslutna staterna ska säkerställa att uppsåtliga gärningar som innebär fysiskt eller sexuellt våld, en allvarlig kränkning av någons personliga integritet genom hot eller tvång, samt kvinnlig könsstympning är straffbelagda.

Av artikel 12 och artikel 42 i konventionen framgår bland annat att kultur, sedvänja, religion, tradition eller så kallad heder inte ska kunna användas som argument för att rättfärdiga en våldshandling.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

Enligt FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har alla människor rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Det gäller alla, både barn och vuxna.

Den allmänna förklaringen är ett ramverk för de anslutna staternas arbete med mänskliga rättigheter. Nästan alla länder i världen har accepterat förklaringen som ett kontrakt mellan landets regering och dess invånare. Det är Sveriges regering som är ytterst ansvarig för att våra mänskliga rättigheter tillgodoses.

Förklaringen består av 30 artiklar som handlar om de grundläggande och universella friheterna och rättigheterna. Av förklaringens artiklar kan särskilt lyftas artikel 16 om vuxnas rätt att ingå äktenskap och bilda familj samt att män och kvinnor ska ha samma rättigheter i alla delar av äktenskapet, det vill säga såväl i samband med dess ingående som under pågående äktenskap och vid dess upplösning. Äktenskap får endast ingås med fritt och fullt samtycke från båda parter.

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, EKMR, stadgar en grundläggande skyldighet för staterna som undertecknat konventionen att garantera varje enskild individ de friheter och rättigheter som anges i konventionen. Rättigheterna omfattar bland annat rätt till liv, rätt till frihet och säkerhet, rätt till skydd för privat- och familjeliv och rätt att ingå äktenskap.

EU:s brottsofferdirektiv

Europaparlamentets och rådets direktiv (2012/29/EU) om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och stöd till skydd för dem antogs den 25 oktober 2012. Syftet med direktivet är att säkerställa att brottsoffer får information, stöd och skydd samt att de får medverka i straffrättsliga förfaranden som rör dem. Enligt direktivet ska brottsoffer erkännas och behandlas med respekt och hänsyn utifrån sina individuella förutsättningar och på ett professionellt och icke-diskriminerande sätt.

Haagkonventionerna och Brysselförordningarna

Det finns ett flertal internationella konventioner som är av betydelse vid hedersrelaterad brottslighet utomlands. Du kan ta del av ytterligare några viktiga internationella rättsakter via nedanstående länkar.

FN:s konvention om barnets rättigheter

Förenta Nationernas (FN:s) konvention om barnets rättigheter, vanligen kallad barnkonventionen, är en internationell rättsakt som gäller alla barn. Barn är alla människor som är under 18 år.

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Det gäller oavsett varifrån barnet kommer, vilken religion hen tillhör och andra omständigheter.

Principen om barnets bästa är en central utgångspunkt och innebär att vad som är bäst för barnet ska beaktas i alla frågor som rör barnet.

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till bland annat:

  • ett eget liv och integritet,

  • frihet, fritid, utbildning och utveckling,

  • privatliv och att få välja vem de vill vara tillsammans med,

  • att skyddas mot alla former av fysiskt och psykiskt våld,

  • att skyddas från traditionella sedvänjor som skadar barn, och

  • att påverka sina liv och vara delaktiga i beslut som rör dem.
Har du utsatts för brott och vill svara på en enkät om den här webbplatsen?

Brottsoffermyndigheten utvecklar ständigt sin webbplats för att bättre möta brottsoffers behov. Dina synpunkter är viktiga för oss. Vi hoppas därför att du vill svara på några frågor om webbplatsen.

Jag vill svara på enkäten