Ett litet barn håller en polis i händerna.

Till dig som möter utsatta för hedersrelaterad brottslighet

Du som möter barn och unga som kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck har en viktig roll att fylla. Det handlar dels om att upptäcka utsatthet, dels om att agera till skydd för den utsatta.

Barn och unga som är utsatta för hedersrelaterad brottslighet eller lever under stark kontroll i en hederskontext kan må väldigt dåligt till följd av begränsningarna de tvingas leva med. Det är vanligt att begränsningarna skärps i takt med att barnet blir äldre. Om du som vuxen misstänker att ett barn i din närhet lever i en hederskontext måste du vara speciellt uppmärksam på olika tecken på våld och förtryck.

Definition av hedersrelaterat våld och förtryck

Hedersrelaterat våld och förtryck utmärks bl. a. av att flera, främst närstående, personer kan utöva och sanktionera kontroll och våld mot en eller flera kvinnor och flickor. Föreställningen om heder bygger på starkt patriarkala och heteronormativa ideal och kan även motivera våld och förtryck av unga män och pojkar, särskilt hbtq-personer.

Tecken på utsatthet hos flickor och kvinnor

Det finns en rad tecken på att en person som biologiskt anses vara flicka eller kvinna kan vara utsatt eller riskerar utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck. Tecknen kan vara olika beroende på om det handlar om en ogift eller en gift flicka eller kvinna.

Några exempel på tecken för ogifta flickor och kvinnor kan vara:

  • att behöva gå hem direkt efter skolan och inte tillåtas ha någon fritid eller fritidsaktiviteter,
  • att inte få prata med pojkar eller manlig personal i skolan,
  • att behöva vara klädd på ett visst sätt,
  • att vara orolig att en bror, en manlig kusin eller annan släkting, en granne eller landsman ser henne göra saker som hon inte får göra i skolan eller annars utanför hemmet,
  • att inte få delta i alla obligatoriska skolinslag som simning, sexualitet, samtycke och relationer samt skolutflykter med övernattning,
  • att ha ångest inför sommarlovet, en resa till hemlandet eller en resa till släktingar i Sverige,
  • att ha frågor rörande könsstympning, oskuldskontroller eller mödomshinneoperationer, och
  • att vara rädd för att uppgifter om hennes reproduktiva hälsa, till exempel rörande preventivmedel eller abort, ska komma till familjens kännedom.

Tecken på att en gift kvinnlig person lever i en hederskontext kan vara:

  • att inte få skilja sig,
  • att inte få jobba eller förfoga över sin ekonomi,
  • att inte få välja sin klädsel,
  • att inte få röra sig på egen hand i offentligheten,
  • att tvingas utsätta andra för hedersrelaterat våld och förtryck, och
  • att inte få ha vänskapligt umgänge med män utanför familjen.

Tecken på utsatthet hos pojkar och män

Även personer som biologiskt anses vara pojkar och män kan vara utsatta eller riskera att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck och det finns vissa tecken på utsatthet att vara uppmärksam på.

Några tecken hos ogifta pojkar och män kan vara:

  • att inte tillåtas ha en annan sexuell läggning eller identitet än heterosexuell,
  • att tvingas gifta sig mot sin vilja,
  • att vägra leva upp till förväntningar och krav på att kontrollera systrar och andra kvinnliga släktingar i förskolan, på skolan och på fritiden,
  • att vägra leva upp till förväntningar och krav på att straffa en utomstående man som har haft en relation med en närstående kvinna, och
  • att bli utsatt för hot, aggression, våld, förakt, förskjutning, uppfostringsresa eller bortgifte om han inte rättar in sig i kraven som ställs på en man i gruppens hederskontext.

Tecken på att en gift manlig person lever i en hederskontext kan vara:

  • att inte själv få välja sin partner,
  • att inte få skilja sig,
  • att vägra leva upp till förväntningar och krav på att bestraffa en närstående kvinna eller en man som en närstående kvinna har haft en utomäktenskaplig relation med,
  • att vägra leva upp till förväntningar och krav på att utsätta sina barn för exempelvis kontroll, könsstympning eller bortgifte, och
  • att riskera eller bli utsatt för hot och våld på grund av sin relation med en kvinna vars familj lever efter hedersnormer.

Tecken på utsatthet hos HBTQI-personer

Personer som tillhör HBTQI-gruppen kan vara utsatta på andra sätt än flickor och kvinnor, pojkar och män. Det finns tecken att vara särskilt uppmärksam på för att upptäcka att en HBTQI-person är eller riskerar att bli utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck.

Några tecken hos HBTQI-personer:

  • att inte tillåtas ha en annan sexuell läggning eller identitet än heterosexuell,
  • att inte tillåtas visa det könsuttryck som stämmer överens med personens identitet och känslor,
  • att tvingas gifta sig mot sin vilja,
  • att utsättas för så kallade omvändelseförsök,
  • att inte få klä sig som hen vill,
  • att inte få umgås i HBTQI-kretsar, och
  • att inte få prata om och uttrycka sin rätta identitet.

Forskning om hedersrelaterat våld och förtryck

Devin Rexvid är universitetslektor och forskare vid Stockholms universitet. I den här filmen berättar han bland annat om vad hedersrelaterat våld och förtryck är, hur utbrett det är och vilka tecken det finns på utsatthet. Han berättar också om vad samhället behöver göra för att motverka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck och ger råd till yrkesverksamma som möter utsatta.

20:02

Vilka fri- och rättigheter kränks?

Hedersrelaterat våld och förtryck kränker en rad individuella friheter och mänskliga rättigheter.

Exempel på mänskliga rättigheter och friheter som riskerar att kränkas i en hederskontext:

  • Rätt till liv
  • Rätt till frihet och säkerhet
  • Skydd för privatliv
  • Rätt till likställdhet mellan makar
  • Yttrandefrihet
  • Förbud mot diskriminering

Vad säger lagen?

I svensk lagstiftning finns det bestämmelser till skydd mot hedersrelaterat våld och förtryck. I lag finns det också verktyg som kan användas för att förebygga och motverka hedersrelaterad brottslighet.

  • Det finns ett förbud mot könsstympning av flickor och kvinnor.
  • Det är olagligt med barnäktenskap och tvångsäktenskap i Sverige.
  • Barnäktenskap som har ingåtts utomlands erkänns inte i Sverige.
  • Det är förbjudet med månggifte i Sverige.
  • Utreseförbud kan utfärdas om en person under 18 år riskerar föras utomlands för att bli bortgift, könsstympad eller utsatt för annan form av hedersrelaterat våld och förtryck.
  • Ett styrkt hedersmotiv kan ge ett strängare straff.

Enligt Socialstyrelsen strider det mot svenska lagar och föreskrifter att utsätta en flicka eller ung kvinna för en oskuldskontroll. En statlig utredare har fått i uppdrag att dels kartlägga omfattningen av oskuldkontroller och så kallade ”mödomshinneoperationer” samt föreslå vilka förändringar i lagstiftningen som bör göras för att stärka skyddet mot otillbörlig kontroll av flickors och kvinnors sexualitet.

Vad kan du göra?

Du som arbetar med barn och unga kan komma i kontakt med personer som utsätts för, riskerar att utsättas för eller utsätter andra för hedersrelaterat våld och förtryck. Som vuxen kan du göra skillnad för ett barn eller en ungdom genom att finnas tillgänglig, vara öppen för att lyssna och våga ställa frågor om exempelvis våld och utsatthet.

Som myndighetsperson kan du vända dig till den nationella stödtelefonen för yrkesverksamma som bedrivs av Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland. Där kan du få rådgivning i anonymiserade ärenden.

Du kan vända dig till socialtjänsten i din kommun för att få konsultation i hanteringen av hedersrelaterade ärenden. Vid misstanke om brott kan du kontakta polisen.

I många regioner i Sverige finns det Barnahus eller ett resurscentrum, som bedriver verksamhet med fokus på samverkan i bland annat hedersrelaterade ärenden som rör barn och unga. På vissa håll i landet finns det också andra specialiserade enheter som jobbar specifikt med hedersrelaterade frågor.

Alla organisationer ville att jag skulle avbryta kontakten med min familj men jag fortsatte trots hot och uteslutning... jag trodde de kommer till slut att acceptera mig för den jag är.

Intervjuperson i Socialstyrelsens rapport Ett liv utan våld och förtryck

Anmäl

Om du misstänker att ett barn eller en ungdom är utsatt eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck, gör en anmälan till polisen. Kom ihåg att du som arbetar i skolan har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten om du misstänker eller får reda på att en elev far illa. Du behöver inte vara säker för att anmäla, det räcker med att du är orolig för att barnet kan vara eller bli utsatt.

Åtgärder och verktyg

Orosanmälan till socialtjänsten och polisanmälan vid misstanke om brott är två åtgärder som du kan vidta. Det finns också en del åtgärder och verktyg som du kan använda dig av för att hjälpa och skydda barn och unga från utsatthet.

Utreseförbud

För att motverka att barn förs utomlands för att där utsättas för barnäktenskap eller könsstympning, kan ett utreseförbud utfärdas för ett barn.

Det är socialnämnden som kan ansöka hos förvaltningsrätten om ett utreseförbud för ett barn om det finns en påtaglig risk för att barnet förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse eller för att utsättas för könsstympning.

I brådskande fall kan socialnämnden besluta om tillfälligt utreseförbud och sedan anmäla det till förvaltningsrätten som därefter gör en bedömning om utreseförbudet ska fastställas.

Ett utfärdat utreseförbud ska omprövas med jämna mellanrum för att bedöma om det fortsatt finns ett behov av förbudet. När det inte längre finns en risk för barnet ska utreseförbudet upphävas.

Ett utreseförbud behöver inte kombineras med ett omhändertagande eller någon annan åtgärd enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.

Omhändertagande och vård av unga

Andra åtgärder som kan bli aktuella i hedersrelaterade ärenden finns i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Socialtjänstlagen (2001:453) kan vanligtvis inte användas till stöd för åtgärder i ärenden om hedersrelaterat våld och förtryck eftersom den bygger på frivillighet.

Ett barn kan få vård enligt 2 eller 3 § LVU om barnet antingen riskerar att fara illa i hemmet eller har ett socialt nedbrytande beteende som utgör risker för barnet. Hedersrelaterat våld och förtryck, till exempel risk för barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning, kan vara grund för vård enligt 2 § LVU.

Enligt 6 § LVU kan ett barn omhändertas omedelbart för skydd och vård om socialtjänstens inledande skyddsbedömning visar att det finns behov av det. Det är socialnämndens ordförande som beslutar om omedelbart omhändertagande. Ett omedelbart omhändertagande kan också bli aktuellt om det senare under socialtjänstens utredning kommer fram att det finns ett sådant skyddsbehov och vården inte kan vänta.

Socialnämnden kan också fatta beslut om hemlighållande av vistelseort eller umgängesbegränsning enligt 14 § LVU.

Skyddat boende

Personer som utsatts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck behöver ofta placeras utanför det egna hemmet till följd av att det är närstående som utgör ett hot mot dem. Det behöver därför finnas såväl skyddade boenden som familjehem och hem för vård eller boende (HVB). Socialnämnden ska erbjuda den utsatta ett lämpligt tillfälligt boende utifrån den utsattas individuella behov. Ett skyddat boende eller annat tillfälligt boende behöver ha resurser och erfarenhet för att kunna ta emot och erbjuda det utsatta barnet det stöd och hjälp hen behöver.

Det är särskilt viktigt att barn och unga som omhändertas och placeras utanför hemmet får ett kontinuerligt stöd då det kan vara väldigt svårt att bryta upp från familjen under de omständigheter som ofta råder i hedersrelaterade ärenden. Det kan också behövas stöd och hjälp kring att bygga upp en ny tillvaro och klara av vardagen.

Andra åtgärder

Förutom det som nämnts ovan kan det finnas anledning att vidta även andra åtgärder till skydd för barnet eller den unga personen. Det kan till exempel handla om att den utsatta personen behöver skyddade personuppgifter genom Skatteverkets försorg eller att det behöver ansökas om kontaktförbud.

Det finns olika former av skyddade personuppgifter. Den enklaste formen är sekretessmarkering, som innebär att personuppgifter inte är lättåtkomliga i folkbokföringsregistret. Nästa steg är skyddad folkbokföring, som innebär att personen fortsätter vara folkbokförd i tidigare kommun efter en flytt. Det mest ingripande skyddet består av fingerade personuppgifter och innebär att personen får nya identitetsuppgifter.

Kontaktförbud innebär att en person förbjuds att ta kontakt med den utsatta personen. Det ska finnas en klar och konkret risk för att en person trakasserar, förföljer eller begår brott mot den utsatta personen. Det är åklagare som fattar beslut om kontaktförbud.

Personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck kan också vara i behov av ekonomiskt bistånd för att klara av att försörja sig, det gäller inte minst vid placering utanför hemmet.

Råd och stöd

För dig som möter utsatta barn och unga är det bra att känna till att det finns olika former av råd och stöd som kan erbjudas beroende på vad personen behöver.

Samtalsstöd och kontaktperson är exempel på insatser som kan erbjudas med stöd av socialtjänstlagen. En kontaktperson kan vara ett personligt stöd och ge hjälp på flera olika sätt, inte minst i kontakt med myndigheter.

När det handlar om barn och unga från 13 års ålder finns det också möjlighet att erbjuda samtal och stöd hos en ungdomsmottagning.

Det är viktigt att komma ihåg att det kan finnas syskon som också behöver stöd och hjälp.

Tänk på

Det är viktigt för dig som möter barn och unga att komma ihåg att möta den unga personen på hens villkor.

Myndighetsgemensam vägledning

I juni 2022 lanserades en myndighetsgemensam vägledning vid hedersrelaterat våld och förtryck. Det är Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland som har samordnat ett myndighetsgemensamt uppdrag. Bakom vägledning står även Brottsoffermyndigheten, Barnafrid vid Linköpings universitet, Polismyndigheten, Skolverket, Socialstyrelsen och Åklagarmyndigheten.

I samband med publiceringen av den myndighetsgemensamma vägledningen lanserades även en nationell informationskampanj om lagstiftningen kring och verktygen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Informationsmaterialet riktar sig såväl till utsatta barn och barn som till deras anhöriga och kompisar samt till yrkesverksamma som möter barn och unga. Materialet finns att ladda ned på hedersförtryck.se och finns för ett flertal olika kanaler och enheter, bland annat sociala medier, affischer i A3-format och informationsfoldrar för utskrift.

Behöver du råd och stöd i arbetet?

Om du som yrkesverksam behöver råd och stöd i arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck finns det en nationell stödtelefon som du kan ringa till.