Remissvar

Brottsoffermyndigheten har som övergripande mål att främja brottsoffers rättigheter, behov och intressen. Det är främst utifrån den utgångspunkten som myndigheten har tagit del av och granskat förslagen i betänkandet.

Myndigheten ser mycket positivt på utredningens ambition att utgå från barn och ungas egna erfarenheter av samhällsvård i arbetet med att ta fram förslag.

Brottsoffermyndigheten tillstyrker de förslag som lämnas av utredningen och lämnar följande synpunkter:

Socialnämndens ansvar för en stärkt vårdkedja

Brottsoffermyndigheten anser att utredningens förslag att socialnämnderna i sin uppföljning av placerade barn särskilt ska uppmärksamma barnets eventuella utsatthet för våld är mycket viktigt ur ett brottsofferperspektiv.

Med tanke på den kunskap som finns om placerade barns förhöjda risk att utsättas för våld, är det angeläget att följa upp att den vård som samhället ger inte blir direkt skadlig för barn och unga. Det ska inte heller glömmas bort att brottsutsatthet är anledningen till att vissa unga placeras i samhällsvård, som exempelvis barn som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Det är då följaktligen oacceptabelt att själva placeringen i sig höjer risken för att barnen blir ytterligare utsatta.

Brottsoffermyndigheten ser även positivt på förslaget att barn och unga ska få en särskilt utsedd barn- och ungdomshandläggare. Det är viktigt att samtliga handläggare har kunskap om brottsoffers rättigheter och kompetens att uppmärksamma och bemöta våldsutsatta barn. Brottsoffermyndigheten har idag ett uppdrag att genomföra utbildningsinsatser om barns rättigheter och våldsutsatthet som riktar sig till rättsväsendets aktörer. Myndigheten ser positivt på att i framtiden bistå med utbildningsinsatser till andra yrkesgrupper och aktörer i liknande uppdrag.

Stärkt kvalitet i HVB och stödboende

Brottsoffermyndigheten stödjer även utredningen i sitt förslag att regeringen ska ge Statens institutionsstyrelse (SiS) i uppdrag att stödja alla barn och unga som blir brottsoffer på SiS särskilda ungdomshem. Det är viktigt att dessa barn får information om vilka rättigheter de har och vilket stöd de kan få, oavsett vilket brott de har utsatts för. Brottsoffermyndigheten vill i sammanhanget lyfta myndighetens webbplats ”jagvillveta.se” som riktar sig till barn och ungdomar. På webbplatsen finns information och råd vid brottsutsatthet, som information om vad som är brottsligt och var det går att få stöd och hjälp. Det är angeläget med fortsatta spridningsinsatser rörande webbplatsen så att fler barn och unga ges möjlighet att ta del av dess innehåll, oavsett var i samhället de befinner sig.

Brottsoffermyndigheten tillstryker lämnade förslag, men vill lämna följande synpunkter:

Brottsoffermyndigheten understryka vikten av att staten värnar om samtliga medborgares personliga integritet. Berörda åtgärder avseende hemlig dataavläsning är i sin natur integritetskränkande, vilket betänkandet behandlar genomgående. Brottsoffermyndigheten delar utredningens mening i att inskränkningar av den personliga integriteten kan rättfärdigas om syftet är att skydda andra medborgare eller viktiga samhällsintressen.

Brottsoffermyndigheten vill belysa att betänkandet främst fokuserar på gärningspersonen och samhällets intressen i lagförande av berörd brottslighet. De gånger utredning pekar på kopplingarna till att skydda den enskildas rättigheter görs detta nästan uteslutande utifrån idéen om att det är statens skyldighet, snarare än att det faktiskt är ett eget samhällsintresse att skydda brottsoffer och säkerställa den upprättelse som är möjlig. Individens rätt till skydd mot kränkningar av den personliga integritet genom statens preventiva och utredande insatser används främst som en ursäkt för riskerna med hemlig dataavläsning. Brottsoffermyndigheten anser att brottsoffers möjlighet till upprättelse bör vara en central fråga i rättspolitiken snarare än en avbön för det polisiära arbetet. Ytterligare brottsofferperspektiv hade varit önskvärt och Brottsoffermyndigheten hoppas att fortsatt hantering av betänkande och lagstiftning även lyfter in brottsofferfrågan i större utsträckning.

Kapitel 6.4 Praktiska exempel från den hittillsvarande tillämpningen 

I avsnittet redovisas verkliga exempel där hemlig dataavläsning möjliggjort lagföring av gärningspersoner som gjort sig skyldiga till bland annat våldsbrott och sexualbrott. Brottsoffermyndigheten vill belysa vikten av fällande domar som ett nödvändigt steg i återhämtning och upprättelse för brottsoffer. Möjligheten att i större utsträckning utreda brott ökar även sannolikheten för brottsoffer att få skadestånd eller brottsskadeersättning vilket även det är ett av momenten i rättsprocessen som ger brottsoffer möjligheten till upprättelse.

Sexualbrott på internet har med den tekniska utvecklingen ökat samtidigt, som lagstiftaren och Högsta Domstolen visat intresse för att stärka skyddet för personer som utsätts för denna typ av brottslighet. I linje med detta anser Brottsoffermyndigheten att tvångsmedel som möjliggör utredningen sexualbrott på internet är välkommet. Brottsoffermyndigheten vill belysa vikten av att gärningspersoner identifieras och lagförs för brottsoffers möjlighet till rehabilitering. 

Brottsoffermyndigheten tillstyrker de förslag som presenteras i utredningen vilket inkluderar de lagändringar som föreslås. Myndigheten vill lämna följande kommentarer.

3.11.5 Tillämpningen av oaktsamhetskravet gällande målsägandens ålder i 6 kap. 13 § brottsbalken – överväganden och bedömning

Brottsoffermyndigheten delar utredningens bedömning och överväganden vad gäller tillämpningen av oaktsamhetskravet och att domstolarnas bedömningar är mer enhetliga. Det är vidare positivt att domstolarna inte längre utgår från att det krävs någon kvalificerad form av oaktsamhet och att mindre vikt läggs vid barnets kroppsutveckling.

3.12.3 Det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränkningar av barn i åldern 15-17 år – överväganden och förslag

Såsom utredningen konstaterar ställer internationella åtaganden krav på nationella straffbestämmelser som skyddar alla under 18 år mot sexuella handlingar där bland annat en erkänd förtroendeställning, makt eller inflytande över barnet missbrukas eller när en för barnet särskilt utsatt situation missbrukas. Brottsoffermyndigheten gör samma bedömning som utredningen att det i dag finns brister i skyddet av barn mellan 15-17 att inte utsättas för sexuella kränkningar. Därför finns det behov av en förändring av straffbestämmelserna om våldtäkt mot barn i 6 kap. 4 § och 6 § brottsbalken i enlighet med vad utredningen presenterar som sitt huvudförslag. Den svenska lagstiftningen skulle då också vara i linje med andra nordiska länders rättsutveckling.

3.13 Det straffrättsliga skyddet vid köp av sexuella handlingar som utförs på distans – överväganden samt bedömning och förslag

Brottsoffermyndigheten anser att det finns behov av att ändra 6 kap. 11 § och 12 § brottsbalken i enlighet med det förslag som utredningen presenterar. Myndigheten delar utredningens konstaterande att sexualbrott i dag i hög grad begås via internet och detta gäller även köp av sexuella tjänster. Därför är det inte rimligt med dagens krav att det ska vara frågan om fysisk kontakt mellan den som utför och den som köper tjänsten.

Brottsoffermyndigheten menar vidare att utredningen har väckt viktiga frågor kring gränsdragningen mellan straffansvar för köp av sexuella tjänster på distans och laglig pornografi, det vill säga att det kan uppstå gränsdragningsproblem i vissa fall. Därför anser myndigheten att en lämplig aktör bör få i uppdrag att utvärdera lagförändringarna för att undersöka om de lett till den effekt som avsetts.

4.10 En ny straffskärpningsgrund för brott med hatmotiv med avseende på kön? – Överväganden och förslag

Förekomsten av sexualiserat hat och kränkningar mot kvinnor har ökat och är ett stort samhällsproblem som kan få kvinnor att inte delta i det demokratiska samtalet. Vidare pågår det lagstiftningsarbeten på EU-rättslig nivå om våld mot kvinnor som bland annat innefattar hatpropaganda. Förslaget om ett nytt direktiv innehåller också straffskärpningsgrunder som omfattar brottsliga gärningar på grund av brottsoffrets kön. Det kan alltså konstateras att Sverige kan komma att behöva genomföra lagändringar för att möta kraven i direktivet när det trätt i kraft. Brottsoffermyndigheten tillstyrker därför utredningens förslag med anledning av det stora samhällsproblem som hat och kränkningar av kvinnor innebär men också för att det ändå kan komma att ställas krav från EU-rättsligt håll att lagändringar genomförs i den här delen.

5.5 Ett förstärkt straffrättsligt skydd för äldre och andra särskilt utsatta? – överväganden och förslag

Brottsoffermyndigheten tillstyrker utredningens förslag om att ändra 9 kap. 3 § brottsbalken vad gäller grovt bedrägeri så att det vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om gärningen ingått i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt, eller att gärningsmannen på ett hänsynslöst sätt har utnyttjat offrets skyddslösa eller utsatta ställning. Förslaget kan innebära att fler äldre och andra särskilt utsatta får upprättelse efter att ha utsatts för bedrägeri.

6.9 Konsekvenser av utredningens förslag – ikraftträdande och informationsinsatser

Utredningens uppfattning är att det är lämpligt att särskilda informationsinsatser genomförs gällande de föreslagna förändringarna i 6 kap. brottsbalken. Brottsoffermyndigheten delar den uppfattningen och är positiv till att ansvara för sådana insatser, förutsatt att särskilda anslag ges för genomförandet. I sammanhanget kan nämnas att Brottsoffermyndigheten bedrivit sådana informationsinsatser tidigare med gott resultat, bland annat i samband med lagändringarna i 6 kap. brottsbalken år 2018.