Remissvar

Brottsoffermyndigheten är positiv till utredningens förslag i samtliga delar.

Myndigheten lämnar följande synpunkter.

Förslag som kan medföra att brottslighet förväntas minska och att det brottsförebyggande arbetet stärks är något som är mycket positivt. Myndigheten tillstyrker därför alla förslag som innebär ett stärkt brottsofferperspektiv och bättre hjälp till brottsoffer.

Avseende att inkludera hedersrelaterat våld och förtryck med de andra våldsformerna som omnämns i utredningen ställer sig dock Brottsoffer-myndigheten tveksam till. Hedersrelaterat våld och förtryck skiljer sig från mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer samt från utnyttjande i prostitution och människohandel. Att skapa en nationell strategi med bland annat mål och åtgärder som ska fungera för samtliga våldsformer, inklusive hedersrelaterat våld, anser myndigheten vara problematiskt. Risken finns att en gemensam strategi för alla fyra områden blir för trubbigt. Myndigheten förordar därmed, trots de argument som anförs i utredningen mot en särskild strategi om hedersrelaterat våld och förtryck, att det bör finnas en egen strategi för den våldsformen. Att det kommer att komma ett jämställdhetspolitiskt delmål med fokus på just hedersrelaterat våld och förtryck styrker det ställningstagandet.

Förslaget om införandet av en ny paragraf, 3 a §, i förordningen (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten, finner inte myndigheten har den placering som följer den bästa ordningen. Myndigheten förordar att den föreslagna lydelsen placeras i en egen ny punkt, 8, i nuvarande 2 §.

I övriga delar av utredningen har myndigheten inget att invända.

Brottsoffermyndigheten ser mycket positivt på alla initiativ som stärker brotts­offrens ställning och förbättrar deras möjligheter till ekonomisk ersättning. De förslag som utredningen lämnar tar viktiga steg i den riktningen. Myndigheten har granskat betänkandet utifrån hur förslagen påverkar brottsutsatta och deras rättigheter. Synpunkter på förslagen redovisas nedan under respektive rubrik. När det gäller övriga delar av betänkandet har Brottsoffermyndigheten inga kommentarer utan instämmer helt i utredningens bedömningar och förslag.

Utbetalning av brottsskadeersättning

Den nuvarande ersättningsprocessen för skador till följd av brott upplevs av många som komplicerad och tidskrävande. Det är därför mycket glädjande att det föreslås lagstiftningsförändringar i syfte att få till stånd en förbättring av ersättningsystemet. Brottsoffermyndigheten tillstyrker utredningens förslag då det innebär att många brottsoffer kommer att få ut sin ersättning snabbare än idag.

Det finns emellertid åtgärder som skulle kunna vidtas för att förenkla systemet ytterligare och göra det ännu mer gynnsamt för brottsoffren.

Utredningens förslag innebär en möjlighet för brottsutsatta att ansöka om brotts­skadeersättning hos Brottsoffermyndigheten utan att dessförinnan ha ansökt om verkställighet hos Kronofogden. Även efter Brottsoffermyndig­hetens reglering av brottsskadeersättningen kommer brottsoffret i många fall att ha kvar en del av skadeståndskravet gentemot gärningspersonen, en så kallad restfordran. Restfordran kommer i regel att bestå av upplupen ränta och, för de som fått överfallsersättning utbetald via sin hemförsäkring, ett belopp motsvarande försäkringsersättningens storlek. För att få denna restfordran betald kommer brottsoffret att behöva ansöka om verkställighet hos Krono­fogden.

Ett sätt att göra det föreslagna systemet ännu bättre vore därför att ge Brotts­offermyndigheten möjlighet att även ersätta upplupen ränta samt att avskaffa skyldigheten för Brottsoffermyndigheten att avräkna ersättning från summa­försäkringar. Brottsoffret skulle då, i de allra flesta fall, få full ersättning utan att någonsin behöva vända sig till Kronofogden. En alternativ ordning skulle kunna vara att Brottsoffermyndigheten ser till att brottsoffrets återstående krav på skadestånd gentemot gärningspersonen skickas vidare till Kronofogden efter avslutad brottsskadereglering.

Ekonomiska konsekvenser av utredningens förslag

Brottsoffermyndigheten delar utredningens bedömning att förslaget kommer att medföra ett ökat resursbehov för Brottsoffermyndigheten och att storleken på det tillkommande resursbehovet är svårt att uppskatta. Brottsoffermyndighetens uppfattning är dock att de föreslagna förändringarna kommer att medföra en klart kraftigare ökning i ärendemängd än vad utredningen förutspår. Mot bak­grund av den påverkan som reformen kan antas få på Brottsoffer­myndig­hetens brottsskade- och regressverksamhet bedöms den föreslagna anslagshöjningen inte vara tillräcklig. Myndigheten utgår från att de föreslagna förändringarna följs av de resursförstärkningar som behövs för att upprätthålla acceptabla handläggningstider och ärendebalanser samt god service och hög kvalitet vid hanteringen av den större ärendemängden.

Frivillig betalning av brottsskadestånd

Det är mycket välkommet med en frivillig och kostnadsfri betalningslösning för brottsskadestånd. Det är också positivt att det föreslås att grundavgift inte ska påföras den gär­ningsperson som gör rätt för sig inom utsatt tid när det ansökts om verkställighet. Förslaget är således ett steg i rätt riktning.

Den frivilliga betalningsmöjlighet som föreslås bygger i allt väsentligt på det redan befintliga och sällan använda nedsättningsförfarandet hos Kronofogden. Förfarandet kan upplevas som komplicerat och kräver dessutom att gärnings­personen betalar innan domen vunnit laga kraft, vilket torde medföra såväl pedagogiska som praktiska problem. Ett inbetal­ningskort efter lagakraftvunnen dom, där upplupen ränta är inräknad, är den lösning som måste eftersträvas.

Föräldrars principalansvar

Som Brottsoffermyndigheten tidigare har påpekat i flera sammanhang kan principalansvaret för föräldrar få vissa negativa konsekvenser ur ett brottsoffer­perspektiv. Lagstiftningen har medfört att flera brottsoffer antingen tvingats in i civilrättsliga processer eller förlorat hela eller delar av den brottsskadeersätt­ning de har rätt till. Det är därför bra att utredningen inte förordar ett beloppsmässigt utökat principalansvar.

Däremot tillstyrker Brottsoffermyndigheten förslaget om att ansvaret ska omfatta även ren förmögenhetsskada. Den typen av skador ersätts normalt sett inte enligt brottsskadelagen och en sådan utökning av principalansvaret skulle öka möjligheterna för brottsoffer att få ersättning vid bedrägerier och andra förmögenhetsbrott.

Brottsoffermyndigheten tillstyrker även förslaget om införande av tillgänglighetsdelgivning.

Brottsoffermyndigheten har som övergripande mål att främja brottsoffers rättigheter samt uppmärksamma deras behov och intressen. Det är med den utgångspunkten som myndigheten har granskat betänkandet. 

Brottsoffermyndigheten vill särskilt framhålla vikten av att minska riskerna för återfall i brott och att ett frihetsberövande kan öka tryggheten för brottsoffer samt i vissa fall bidra till en ökad känsla av upprättelse. 

Utifrån möjligheten till brottskadeersättning för ett brottsoffer är det av stor betydelse att det finns en polisutredning eller en dom i ärendet. En sänkning av straffbarhetsåldern skulle ur den synvinkeln öka möjligheten för brottsoffer att få ekonomisk kompensation. Brottsoffermyndigheten har dock förståelse för invändningen om att det kan bära för långt att införa en generell sänkning av straffbarhetsåldern. 

Samtidigt har lagstiftaren även att beakta barnkonventionen och FN:s barnrättskommittés uttalanden och rekommendationer som avråder från en sänkning av straffbarhetsåldern. 

Myndigheten har i övrigt inga synpunkter på de förslag som presenteras utifrån de intressen som myndigheten har att bevaka.