Vanligt med våld i ungas kärleksrelationer
Mer än hälften av unga i åldern 15–19 år har varit utsatta för våld i den egna kärleksrelationen. Det visar en avhandling av Sibel Korkmaz, Stockholms universitet, som finansierats av Brottsofferfonden.
Hur vanligt är våld i ungas nära relationer? Vilka typer av våld handlar det om?
Utifrån en enkätstudie som vi har genomfört i ett antal gymnasieskolor så verkar våld i ungas egna romantiska relationer vara långt ifrån en ovanlig företeelse. Nära 60 procent av de ungdomar som deltog i studien uppgav att de blivit utsatt för någon typ av våld – psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt – vid något tillfälle, av någon de varit ihop med, hållit på att bli ihop med eller haft en annan typ av romantisk relation med. Våld tar sig vanligast uttryck i kontroll, att systematiskt bli nedtryckt och kallad elaka saker. Mindre vanligt, men fortfarande rapporterat av oroväckande många, är slag eller sexuellt våld, till exempel att bli fysiskt tvingad till sexuella handlingar, säger Sibel Korkmaz.
Finns det skillnader i utsatthet mellan tjejer och killar?
Ja, i studien kan vi även se könsskillnader vad gäller utsattheten för våld i en relation. Tjejer verkar bli utsatta för mer upprepat våld än pojkar. Killar rapporterar också att de blivit utsatta men i högre utsträckning vid enstaka tillfällen. Tjejer uppger också i högre grad att de blivit utsatta för sexuellt våld, både vad gäller vid enstaka tillfällen och upprepat.
Var äger våldet rum och vad innebär det för de unga?
I vår studie har vi ställt frågor om var våldet äger rum och även frågat om våld som utövas digitalt med hjälp av till exempel sociala medier. Vi kan se att våldet i ungas nära relationer verkar äga rum på olika platser, där det egna föräldrahemmet och hemmet för den man är ihop med är de vanligaste platserna.
Värt att påtala är att unga främst verkar vara tillsammans med en jämnårig person, som alltså också går på gymnasiet och kan förmodas bo hemma. Ungdomarna rapporterar också att våld äger rum i skolan, även våld som kan kategoriseras som grövre. Sammantaget innebär detta att våld i ungas nära relationer verkar äga rum på arenor vilka föräldrar och andra vuxna har tillgång till, och att de då potentiellt har en möjlighet att se och ingripa.
Att våld äger rum i skolan kan också tänkas påverka ungas möjlighet att helt avsluta en våldsam relation, om en person till exempel går i samma skola eller klass som sin förövare. Även den digitala sfären verkar spela en betydande roll i relation till ungdomars utsatthet. Då många unga rapporterar att de blivit utsatta för någon form av psykiskt våld online. Det är till exempel inte ovanligt att kontroll utövas ”digitalt” vilket också påverkar ungdomars möjlighet till att skydda eller gömma sig.
Frågan om våld i nära relationer har diskuterats mycket den senaste tiden eftersom flera kvinnor i Sverige blivit mördade inom kort tid. Hur ser du på det utifrån din forskning?
I det efterföljande samtalet som förts på politisk front och medialt så har våld i ungas nära relationer lyfts vid ett par tillfällen. Min avhandling pekar på vikten av att se våld i ungas nära relationer som lika allvarligt som i vuxnas, samtidigt som ungas särskilda livsvillkor behöver tas hänsyn till. Att man som ung fortfarande bor hemma, går i skolan tillsammans med sin förövare, eller inte har haft några tidigare relationer och därför saknar referensramar till en ”hälsosam” relation kan vara sådant som gör att ungas utsatthet skiljer sig från vuxnas. Därför behöver våld i ungas nära relationer uppmärksammas särskilt, inte minst också utifrån att en ungdom under 18 år också har rätt till extra skydd och stöd i vårt välfärdssystem.
Vad hoppas du att din forskning kan bidra till?
Sammantaget syftar avhandlingen till att bidra till att fylla den kunskapslucka vi har i Sverige rörande våld i ungas nära relationer. Förhoppningen är också att bidra till att uppmärksamma och medvetandegöra om våld mellan unga, så att både vuxna i ungas närhet och unga själva får upp ögonen för detta sociala problem.