Lite våld gör också ont – ett brädspel till unga om våld i nära relationer
Alla barn ska kunna berätta för vuxna om olika former av våldsrelaterade handlingar och problem. För att hjälpa 11–13-åringar att reflektera över vad våld är och vad de kan göra om de utsätts har Göteborgs Stad tagit fram ett brädspel om våld i unga relationer. Spelet, som heter Lite våld gör också ont, har finansierats av Brottsoffermyndigheten.
– Vi ville ta fram ett lättillgängligt material som kan hjälpa barn nära tonåren att prata med vuxna om våld, vad våld är och hur barnen kan agera om något händer. För yngre barn finns till exempel många böcker och liknande. För äldre, som nästan kan ta till sig vuxenmaterial, finns passande filmer, böcker och andra typer av spel. Men för 11–13-åringar saknades ett sådant material, säger Emili Börjesson, utvecklingsledare vid Göteborgs Stad.
Målet med det nya brädspelet är att till exempel lärare och fritidsledare på ett enkelt, lättsamt och tillgängligt sätt ska kunna prata om våld, våldsutsatthet, våldsutövning och aktivt åskådarskap med sina elever och besökare. Spelet innehåller frågor om våld och beskrivningar av olika vardagliga handlingar och situationer med våldsinslag. För vuxna spelledare finns ett tillhörande stödmaterial, och tanken är att varje omgång ska spelas i mindre barngrupper. Spelledarens roll är att lotsa barnen genom diskussioner och samtal, och ge dem ökad insikt i att även små våldshandlingar kan göra ont.
– Genom att spela ska barnen få hjälp att reflektera och lättare kunna identifiera brottsliga handlingar som de själva utsatts för eller utsätter andra för, berättar Emili Börjesson.
Spelpjäsen Hjärty tar barnen genom spelet, som innehåller en spelplan och olika spelkort.
Idén med ett spel
Att det skulle bli ett spel var inte självklart från början. Projektgruppen började med att göra en behovsanalys kring målgruppen unga brottsoffer. De undersökte också vilket material som fanns för unga i olika åldrar och upptäckte att det fanns ett behov av hjälpmedel för just 11–13-åringar. I dialog med stadens enhet visuell kommunikation, som i sin tur hade kontakt med studenter på Chalmers tekniska högskola, landade beslutet till slut i att ta fram ett spel för målgruppen. Stadens enhet visuell kommunikation kunde också hjälpa till med att utforma och designa materialet.
– Det var viktigt för oss att även ta hjälp av målgruppen när vi skulle ta fram spelet. Flera i projektgruppen var därför ute i klasser och på mötesplatser och pratade med elever och barn i rätt åldersspann. Barnen fick tycka till om materialets layout och innehåll och tipsa om kränkande situationer och ord som de ofta hör och känner igen, berättar Emili Börjesson.
Spelet har fått stor spridning
Sedan spelet lanserades i november 2024 har minst 50 verksamheter tagit del av spelet. Emili Börjesson berättar att projektgruppen sedan dess har fått värdefull input från både spelledare och barn.
– De barn som vi har haft kontakt med har varit positiva. De har också uttryckt ett behov av att prata mer om frågor om våld och kränkningar som de ofta upplever i sin vardag.
Utmaningar med ett nytt metodmaterial
En av utmaningarna i projektet var att se till så att spelet skulle passa målgruppen. Enligt Emili Börjesson tog det till exempel tid att välja ord och emojis som barnen är bekanta med och ofta använder. Om hon ska ge ett gott råd till andra som tänker söka medel för liknande projekt, lyfter hon särskilt en sak:
– Att ta fram något helt nytt kräver mycket tid, något som är bra att tänka på redan i starten. Det tar till exempel ett bra tag att forma innehållet och att involvera målgruppen, liksom att testa materialet med pilotverksamheter.
Vad som väntar härnäst
När Emili Börjesson får frågan om de funderat på att utveckla spelet svarar hon att de just nu har ett pågående projekt som finansieras av Jämställdhetsmyndigheten.
– Under projekttiden kommer en forskare titta på hur spelet fungerar för användarna. Genom att intervjua barn och spelledare kan forskningen bidra med viktig input i hur väl materialet uppfyller det syfte som vi definierat.
Hon berättar också att projektgruppen ska anpassa spelkorten tillsammans med Förvaltningen för funktionsstöd så att de fungerar för personer med funktionsvariationer.
– Det krävs bara mindre justeringar för att spelet även ska fungera bra för den målgruppen, avslutar Emili Börjesson.