Förslag till stärkta rättigheter för brottsoffer
Sedan 2012 finns ett EU-direktiv med miniminormer för medlemsländernas stöd till brottsoffer. Nu vill EU-kommissionen stärka bestämmelserna i direktivet. Går förslaget igenom kan det bland annat innebära att alla brottsoffers behov av stöd och skydd ska bedömas individuellt och i ett tidigare skede än i dag. Det ska också bli lättare för utsatta att kommunicera med myndigheter och att överklaga domstolsbeslut.
Varje år utsätts ungefär 75 miljoner människor inom EU för brott. Syftet med EU-direktivet från år 2012 och EU-strategin för brottsoffers rättigheter 2020–2025 är att alla brottsoffer, oavsett var i EU eller under vilka omständigheter brottet ägt rum, fullt ut ska kunna lita på sina rättigheter. Nu har EU-kommissionen tagit fram ett förslag på förstärkta regler i direktivet, som Europaparlamentet och rådet ska ta ställning till.
- Som brottsoffer ska du få information om vilka rättigheter du har och var du kan få hjälp och stöd. Du ska också få ett hänsynsfullt och professionellt bemötande. EU-kommissionens förslag är ett viktigt steg i rätt riktning för ett tydligare genomförande av de rättigheter som redan finns och för att brottsoffer ska kunna få tillgång till bättre stöd och rättstrygghet i Sverige och i andra medlemsländer inom EU, säger Anders Alenskär, generaldirektör på Brottsoffermyndigheten.
Individuella bedömningar av stöd- och skyddsbehov
Enligt förslaget ska det bli enklare för brottsoffer att utöva sina rättigheter digitalt. Medlemsstaterna ska också bli bättre på att i god tid bedöma brottsoffrens behov av skydd och stöd på en individuell nivå och säkerställa att alla brottsoffer kan överklaga beslut som direkt berör dem under rättsprocessen.
Brottsutsatta barns rättigheter
Förslaget till direktiv innehåller flera bestämmelser som gäller brottsutsatta barn. Med hänsyn till barnets bästa föreslås det att barn ska kunna anmäla brott och delta i intervjuer utan samtycke av en vårdnadshavare. Det ska också finnas möjligheter för barn att anmäla brott på ett sätt som är utformat efter barnets ålder och mognad.
Tidigare ersättning
En ny bestämmelse som kan påverka svensk lagstiftning är i vilket skede brottsoffer ska få tillgång till ersättning. I förslaget står att staterna ska betala ut ersättning till offret direkt efter ett domslut och därefter begära återbetalning från gärningspersonen.
Riktlinjer för hur brottsofferstödet ska organiseras
För ett mer effektivt stöd och skydd av brottsoffer ska medlemsstaterna också upprätta riktlinjer om hur myndigheter och andra som kommer i kontakt med offren ska organisera sina verksamheter och de åtgärder som direktivet kräver. Medlemsstaterna bör också, enligt förslaget, inrätta ett system för insamling, framställning och spridning av statistik om brottsoffer.
Läs mer på EU-kommissionens webbplats:
Samhällsutveckling bakom förslaget
Bakgrunden till att direktivet behöver stärkas är bland annat att många länders rättsväsende utvecklats till att bli mer brottsofferinriktat och barnvänligt, att samhället blivit mer digitaliserat och att nya former av brottslighet har uppstått. Erfarenheterna från Covid-19 har också visat på behovet av en samordnad strategi för att säkerställa att stödverksamheter för brottsoffer alltid finns tillgängliga vid kriser.
När EU-kommissionen utvärderade brottsofferdirektivets effekter år 2022 framkom också brister i den praktiska tillämpningen av direktivet, och skillnader i hur medlemsstaterna har införlivat direktivet. Bland annat får brottsoffer inte alltid information, eller får otillräcklig information, om sina rättigheter, och sårbara brottsoffer får inte sina skyddsbehov bedömda i tid. Att brottsoffer inte kan använda sina rättigheter enligt direktivet minskar förtroendet för rättssystemen, vilket i sin tur leder till underrapportering av brott.