Förslag på omfattande reform av straffsystemet – fokus på brottsoffers upprättelse

Den 5 juni presenterades ett omfattande förslag till reformering av det svenska straffsystemet. I utredningen föreslås att ett femtiotal straff skärps, att gängrelaterad brottslighet ska kunna ge upp till dubbelt så långa straff, samt en helt ny struktur för påföljdssystemet.

Dagens system för straff utformades till stor del under 1960- och 1980-talen. Sen dess har det svenska samhället förändrats i grunden. Under 2023 gav därför regeringen en utredare i uppdrag att göra en översyn av straffskalor och reformera påföljdssystemet. Syftet med reformen är att straffskalorna bättre ska spegla brottens allvar och att påföljderna ska uppfattas som rimliga och rättvisa.

–  Från Brottsoffermyndighetens sida ser vi positivt på att brottsoffrets perspektiv får ett tydligare genomslag vid straffmätningen. Eftersom det är brottsoffret som direkt påverkas av brottet är det fullt rimligt att detta vägs in i hur straffet bestäms, säger Anders Alenskär, Generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten.

Utredningen föreslår att lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028. Förslagen kommer nu att skickas ut på remiss innan regeringen beslutar om hur de ska genomföras. Bland annat föreslås:

• Att ett femtiotal straffskalor skärps, bland annat minimistraffen för ett stort antal grova ekobrott från fängelse i 6 månader till 1 år och maximistraffen för synnerligen grov misshandel, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn höjs från 10 år till 12 år,
• en bestämmelse som innebär att någon som begår flera brott vars straffmaximum är 12 år ska kunna dömas till livstids fängelse, även om inte livstids fängelse finns i straffskalan för något av brotten,
• en särskild regel som syftar till att säkerställa att hela straffskalan används när straffet bestäms,
• ett nytt system med villkorligt fängelse som ersätter villkorlig dom och skyddstillsyn, vilket innebär att presumtionen mot fängelse tas bort,
• en särskild regel som syftar till att säkerställa att tillkommande brott får ökad betydelse vid straffmätningen när en person döms för flera brott samtidigt, och
• en ny straffskärpningsbestämmelse för brott med koppling till kriminella nätverk eller annan organiserad brottslighet enligt dansk modell, som innebär att gängrelaterad brottslighet ska kunna ge upp till dubbelt så långa straff,
• presumtionen för häktning ska även gälla för brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck, samt försök, förberedelse och stämpling till brott för vilka det inte är föreskrivet ett lindrigare straff än fängelse i fyra år.

Läs mer