Rättegång

Efter en förundersökning bestämmer en åklagare om polisen har hittat tillräckligt med bevis för att den misstänkta personen ska kunna dömas för brott. Om så är fallet väcker åklagaren åtal. Det blir sedan en rättegång i tingsrätten. Rättegången är ett muntligt sammanträde i domstol som också brukar kallas huvudförhandling.

Du får en kallelse till rättegången

Du får en kallelse  till en rättegång om du ska förhöras om det som hänt eller om du har begärt skadestånd. I kallelsen från domstolen står det vilken tingsrätt du ska till och vilken dag och tid som rättegången ska äga rum.

Tillsammans med kallelsen skickar domstolen också ett delgivningskvitto. Det är ett bevis på att du har tagit emot kallelsen och alltså blivit informerad om rättegången. Du ska skriva under och skicka tillbaka delgivningskvittot till domstolen.

Om du får en kallelse måste du komma. Kontakta domstolen om du blir sjuk eller inte kan närvara av någon annan anledning. Domstolen beslutar då om du måste komma eller inte. Om du inte kommer och saknar giltig anledning till det kan du tvingas betala en avgift som kallas vite. I kallelsen står det hur stor avgiften är.

Vad händer under rättegången?

Domaren hälsar först alla välkomna och kontrollerar att alla finns på plats. Som brottsoffer kallas du under rättegången för målsägande och sitter bredvid åklagaren. Om du funderar över något kan du fråga åklagaren.

Åklagaren berättar hur åklagaren anser att brottet har gått till. Därefter får först du som målsägande berätta om händelsen, sedan den tilltalade och slutligen eventuella vittnen.

Förhöret med dig

Förhöret med dig spelas in med ljud och bild. Under förhöret får du först med egna ord berätta vad som hänt. Därefter ställer åklagaren och den tilltalades försvarsadvokat frågor till dig. Domarna kan också ställa kompletterande frågor.

Domstolen ska pröva om gärningspersonen ska dömas för brottet utifrån det som kommer fram under sammanträdet. Förhören är därför detaljerade. Det är viktigt att du berättar så utförligt du kan om vad du kommer ihåg från händelsen, även om du tycker att det är jobbigt. Om du behöver en paus under ditt förhör kan du säga det till rättens ordförande.

Om du vill veta hur en rättegång går till kan du se filmen Rättegången.

31:33
Talmanus

Efter förhöret

Efter ditt förhör kan du stanna kvar och lyssna på resten av rättegången. Det kan också vara möjligt för dig att få lämna rättegången efter förhöret. Säg i så fall att du vill det till åklagaren.

Förhör med den tilltalade går till på liknande sätt som förhöret med dig och både åklagaren och försvararen får ställa frågor.

De flesta vittnen som hörs under rättegången får avlägga en vittnesed innan förhöret börjar. Det innebär att de lovar att tala sanning under förhöret. Som målsägande behöver du inte avlägga någon ed.

Vem får sitta med under rättegången?

Rättegångar är för det mesta offentliga och det betyder att vem som helst får sitta med som åhörare. Om rättegången tar upp mycket känsliga saker, till exempel sexualbrott, kan domstolen bestämma att bara vissa personer får stanna i rättssalen. Det kallas för att rättegången hålls bakom stängda dörrar.

Det kan vara svårt att möta den tilltalade under rättegången. Om du tror att du inte kommer att kunna berätta allt när den tilltalade sitter i rättssalen bör du meddela det i god tid före rättegången. Det kan du säga till domstolen eller till åklagaren. Domstolen kan då till exempel bestämma att den tilltalade ska följa förhöret med dig från ett annat rum.

Om du är rädd för en åhörare kan domstolen bestämma att den personen ska gå ut under förhöret med dig. När du inte förhörs kan du få följa rättegången från ett annat rum.

Vad händer när rättegången är klar?

När förhandlingen är klar får alla lämna salen. Rätten överlägger och diskuterar hur de ska döma i målet.

Ibland  kan du få reda på domen  direkt efter överläggningen. Men det är vanligt att du får vänta i en eller två veckor. Domstolen berättar vilket datum som domen meddelas. För att få reda på hur domstolen dömt kan du ringa till domstolen den dagen. Om du begärt skadestånd under rättegången får du den skriftliga domen med post . Andra intresserade kan också kontakta domstolen för få veta vad domen blev.

Att överklaga en dom

Om du inte är nöjd med en dom i tingsrätten kan du överklaga den till hovrätten. Det måste du göra inom tre veckor från att domen har meddelats. Information om hur det går till att överklaga och vad som krävs finns i domen.

Kostnader för att komma till rättegången

Du har rätt att få ersättning för de kostnader du har haft för att kunna vara med på rättegången. Efter rättegången kan du begära ersättning i domstolens reception. Du kan få ersättning för dina resor och om du har förlorat arbetsinkomst kan du få ersättning upp till ett visst belopp.