Tre uppsatser får pris av Brottsoffermyndigheten

Barnfridsbrottets konstruktion och tillämpning, gränsdragning mellan våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn eller en straffri handling, samt ungas attityder till partnervåld. Om detta handlar de tre uppsatser som nu får pris i Brottsoffermyndighetens tävling Brottsoffer i fokus.

För att väcka intresse för brottsofferfrågor på universitet och högskolor utlyser Rådet för Brottsofferfonden regelbundet uppsatstävlingen Brottsoffer i fokus. Nu har vinnarna korats i den nittonde omgången av tävlingen.

Första pris på 15 000 kronor går till Angelina Lundh, juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. Det vinnande bidraget handlar om barnfridsbrottets konstruktion och tillämpning.

Andra pris på 10 000 kronor tilldelas Linda Khalid, institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap vid Örebro universitet och tredje pris på 5 000 kronor går till Alva Nyrén och Thea Bengtsson, sociologiska institutionen vid Lunds universitet.

Första pris: Barnfridsbrottets konstruktion och tillämpning

Förstapristagaren har i sin uppsats velat analysera hur barnfridsbrottets konstruktion och tillämpning påverkar den rättsliga situationen för barn som bevittnar brott mellan närstående och de här barnens straffrättsliga skydd.

Angelina Lundhs uppsats visar att införandet av barnfridsbrottet har gett barn brottsofferstatus, rätt till skadestånd och större möjlighet att höras i rättsprocessen. Samtidigt visar uppsatsen att domstolar ofta utgår från grundbrottets allvar vid bedömning av straffansvar och straffvärde, medan barnets egen upplevelse sällan får avgörande betydelse.

Författaren anser att det är problematiskt att offret för grundbrottet ofta måste lämna uppgifter som styrker dels grundbrottet, dels barnets bevittnande. Om domstolen inte bedömer straffansvar, gradindelning och straffvärde för brottet utifrån vad barnet faktiskt bevittnat kan det ifrågasättas om det straffrättsliga skyddet tillgodoses till fullo, menar Angelina Lundh.

Uppsatsens titel: Barnfridsbrott. En analys av 4 kap. 3 § brottsbalkens konstruktion och tillämpning i relation till straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående

Andra pris: Gränsdragning mellan våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn eller en straffri handling

Linda Khalids uppsats handlar om att klargöra hur gränsdragningarna mellan våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn och ansvarsfrihetsregeln är avsedd att göras efter 2005 års förändringar av lagstiftningen rörande sexualbrott mot barn.

Granskningen av lagförarbeten, praxis från Högsta domstolen och hovrättsdomar som uppsatsförfattaren har gjort, visar att lagstiftaren och Högsta domstolen har gett viss vägledning i hur gränsdragningarna mellan våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn och ansvarsfrihetsregeln ska göras. Men ett omfattande tolkningsutrymme har lämnats åt rättstillämparen i varje enskilt fall.

Bedömningen grundas främst på faktorer som barnets ålder, frivillighet, ömsesidighet, åldersskillnad med mera. Samtidigt riktar uppsatsförfattaren kritik mot att regleringen är otydlig och tillämpas olika. Detta gör, enligt författaren, att det avsedda skyddet för barn inte alltid uppnås och att rättssäkerheten kan påverkas.

Uppsatsens titel: Våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn eller en straffri handling? En kritisk granskning av lagstiftarens och rättstillämparens gränsdragningar

Tredje pris: Ungas attityder till partnervåld

I sin uppsats undersöker Alva Nyrén och Thea Bengtsson ungas attityder till partnervåld genom tre fokusgrupper med ungdomar som går sista året på gymnasiet. Intervjuerna visar att ungas attityder till partnervåld till stor del präglas av hur det talas om det hemma och hur det uppmärksammas på sociala medier. Ungdomarnas attityder präglas även av normer kopplade till bland annat kön, genus och sexualitet.

Vidare konstaterar författarna att ungdomarna generellt verkar ha svårt att definiera kontrollerande beteenden eller psykiskt våld som våld eftersom sådant våld är svårare att bevisa.

Slutligen visar studien att kunskapen om var ungdomar kan vända sig för stöd vid våldsutsatthet är låg. Ungdomarna efterfrågar även mer ungdomsanpassat material om sunda relationer.

Uppsatsens titel: ”Det är mycket tydligare att titta på någon och se ett blåmärke”. En fokusgruppsstudie om ungas attityder till partnervåld