Vad är ett hatbrott?
I Sverige räknas olaga diskriminering och hets mot folkgrupp som hatbrott. Men vilket brott som helst kan vara ett hatbrott om motivet är att kränka brottsoffrets identitet.
Hatbrott kan vara grundat på
- hudfärg
- nationellt eller etniskt ursprung
- religion
- sexuell läggning
- kön
- könsidentitet eller uttryck
- annan liknande omständighet.
Du behöver inte tillhöra någon av dessa grupper för att utsättas för ett hatbrott. Det räcker att den som begår brottet tror att du gör det eller kopplar ihop dig med frågor som rör en utsatt grupp.
Då känner jag en knuff
Jag sträcker ansiktet mot solen. Äntligen är det vår, och äntligen dags att åka hem. Jag längtar efter att sitta på balkongen. Bussen syns inte till. Två andra väntar också, men ingen pratar. Bara ljudet av bilar som kör förbi. Jag undrar hur barnen haft det i skolan idag?
Var sker brotten?
Hatbrott kan ske överallt. De kan ske i hemmet, i skolan, på arbetsplatsen, på internet eller på en annan plats. Gemensamt för alla hatbrott är att de bygger på ett synsätt där vissa grupper ses som överlägsna och andra som underlägsna.
Hatbrott mot samer kan till exempel ske i form av våld eller skadegörelse riktad mot rennäringen, medan hbtqi-personer kan utsättas för våld och trakasserier bara genom att vistas i offentliga miljöer. Religiösa hatbrott kan till exempel innebära slöjdragning eller spridning av antisemitiska konspirationsteorier på nätet.
En vanlig uppfattning är att hatbrott alltid handlar om enstaka allvarliga våldshändelser. Men hatbrott kan även bestå av hot eller kränkande kommentarer, vilket är betydligt vanligare. Det kan också handla om att en person blivit diskriminerad i kontakt med ett företag eller en myndighet.
Att dölja vem man är
Det systematiska hatet visar sig aldrig tydligare än på jobb- och bostadsmarknaden. Fastighetsägare undviker oss när vi söker bostad. Arbetsgivare önskar mig gång på gång lycka till i mitt fortsatta arbetssökande. Det är samma visa varje gång.
Hatbrott eller diskriminering?
I vardagligt tal används ordet diskriminering ofta om olika typer av orättvis behandling. I lagens mening kan den orättvisa behandlingen vara såväl olaga diskriminering som diskriminering enligt diskrimineringslagen.
Diskriminering definieras i lagstiftningen som osaklig särbehandling och är kopplad till särskilda diskrimineringsgrunder. Olaga diskriminering regleras i brottsbalken och utgör ett hatbrott. Det kan exempelvis avse situationer där en person nekas tillträde eller service på lika villkor.
Diskrimineringslagen har ett bredare tillämpningsområde, till exempel inom arbetsliv och utbildning, och ställer inte krav på avsikt. Därmed är det vanligare att diskrimineringsärenden prövas enligt denna lag, som även kan ge rätt till skadestånd.
Om du har blivit diskriminerad kan du kontakta Polisen eller Diskrimineringsombudsmannen. Du kan då få hjälp och information om dina rättigheter och hur du kan agera.
Som att det var sanningen
Hat och hot har alltid funnits där. Som en del av mig, redan innan jag föddes. Och efter det – en naturlig del att växa upp i.
Konsekvenser av hatbrott
Människor reagerar olika när de utsätts för brott. En del upplever chock, oro eller rädsla, andra påverkas mindre. På sikt kan brott leda till ångest, depression eller sjukskrivning – oavsett brottstyp. Sök hjälp om du mår dåligt.
Den som utsatts kan börja dölja sin identitet, undvika platser eller sluta engagera sig i samhället. På nätet kan hatbrott göra att människor tystnar eller anpassar sitt sätt att uttrycka sig. Känslan av otrygghet drabbar både den utsatta och deras omgivning.
Hatbrott påverkar också samhället i stort – utsatta grupper kan känna att de har sämre möjligheter att delta, och föreningar kan behöva lägga resurser på säkerhet.
Jag är rädd för att bli utsatt igen. Jag sover dåligt och känner mig stressad, även när jag är hemma.