Ett barn ritar en teckning

Så kan förhör med förskolebarn förbättras

Mycket små barn kan ge tillförlitliga vittnesmål om de intervjuas med rätt anpassade metoder. Det är ett av de resultat som Mikaela Magnusson vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, kommit fram till i en avhandling som handlar om hur kvaliteten på förhör med förskolebarn kan förbättras i Sverige.

Mikaela Magnusson disputerade den 11 december 2020 med doktorsavhandlingen Interviewing preschoolers: Facilitators and barriers for young children’s legal testimony. Forskningsprojektet har finansierats av Brottsofferfonden.

Såg fördelar i grannlandet

Den projektgrupp som Mikaela Magnusson ingått i hade under ett par år studerat hur åklagare fattar beslut i utredningar om misstänkta sexualbrott mot förskolebarn.

- Det blev tydligt att innehållet och kvaliteten på polisens barnförhör många gånger är direkt avgörande för möjligheten att föra ett ärende vidare till åtal. Trots det så fanns det mycket lite forskning kring hur polisförhöret kan anpassas för att stödja de yngsta barnen, berättar Mikaela Magnusson, författare till avhandlingen.

Samtidigt hade den norska polisen bland annat utvecklat och implementerat en ny barnförhörsmetod, den sekventiella intervjumodellen, som var anpassad för förskolebarn. Projektgruppen ville undersöka om delar av metoden skulle kunna användas vid förhör med barn i Sverige.

Olika faktorer påverkar förhören

Resultatet från Mikaela Magnussons arbete visar att det finns särskilda utmaningar när det gäller barnförhör, till exempel att barn har en begränsad verbal förmåga och att deras uppmärksamhet lätt kan skifta. Andra faktorer som försvårar barnförhören är till exempel barns uppfattningar om tid, lojalitet till förövaren, instruktioner om att hålla information hemlig och känslor av skuld och skam.

- Sammantaget visar resultaten att förhör med förskolebarn ställer mycket höga krav på barnförhörsledarens kunskap och praktiska färdigheter, berättar Mikaela Magnusson.

Ledande frågor minskade tillförlitligheten

En konkret åtgärd som kan stödja små barn är att anpassa förhörets längd efter deras begränsade koncentrationsförmåga. Förhörsledaren behöver strukturera samtalet och styra in det på utredningens frågor.

Det kan också vara avgörande hur frågorna ställs. Diffusa formuleringar kan göra det svårt för barnet att förstå vad de ska prata om. Ledande frågor kan å andra sidan minska tillförlitligheten i barnens vittnesmål och i värsta fall göra att barnet ger en felaktig utsaga om någonting som inte skett.

- Ett förvånande fynd var hur lätt vissa förskolebarn påverkades av ledande frågor. Några barn gav långa felaktiga utsagor om händelser som inte hade hänt, efter att förhörsledaren ställt bara en eller två ledande frågor, berättar Mikaela Magnusson.

Hon förklarar att barnens falska utsagor kunde upplevas som högst trovärdiga och detaljrika, och vill betona vikten av att stämma av innehållet i barnets utsaga gentemot övrig bevisning.

Kan möjliggöra tillförlitliga berättelser även från mycket små barn

Mikaela Magnussons studier visar att äldre förskolebarn typiskt sett kan återge fler och mer korrekta detaljer i sina vittnesmål. Även yngre förskolebarn kan ge tillförlitliga vittnesmål om vad de upplevt om de intervjuas med förhörsmetoder som anpassas efter deras ålder. Anpassningen sker till exempel genom att ställa kortare frågor med enklare språk och att anpassa längden på förhöret.

- Till och med vår yngsta deltagare som var två år och åtta månader kunde ge en tillförlitlig utsaga om en händelse som låg nära i tiden när han intervjuades med åldersanpassade förhörsmetoder, berättar Mikaela Magnusson.

Hon anser att ett viktigt steg för framtida forskning är att vidareutveckla och utvärdera förhörstekniker som passar de yngsta barnen.

- Det är ett område där vi behöver betydligt mycket mer kunskap, framförallt eftersom både åklagare och poliser lyfter fram förskolebarn som särskilt sårbara i rättsliga sammanhang, säger hon.

Hon tycker att Sverige bör utveckla liknande specialutbildningar för barnförhörsledare i hur man förhör små barn, utöver den ordinarie barnförhörsutbildningen. 

- I Norge och Finland ska personen som håller förhöret vara specialiserad i att förhöra förskolebarn. I Sverige ingår viss träning i förhör med förskolebarn i den ordinarie barnförhörsutbildningen, men det finns just nu inga specialutbildningar som i våra grannländer, säger Mikaela Magnusson.

 

Läs mer

Läs Mikaela Magnussons avhandling

Projektdeltagarna har också bidragit till framtagandet av en handbok om förhör med barn samt vuxna med kognitiva funktionsnedsättningar som används av polis och åklagare i hela Sverige. Läs handboken

Mikaela Magnusson vann tredje pris i Brottsoffermyndighetens uppsatstävling Brottsoffer i fokus 2017 med en uppsats som publicerats kopplat till projektet.Läs uppsatsen

Senast uppdaterad:2021-01-12