De viktigaste resultaten från undersökningen

Näthatet är fortsatt utbrett

47 procent av respondenterna uppger att de någon gång känt sig kränkta av vad andra skrivit om dem på nätet. Undersökningen visar inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män när det gäller utsatthet för näthat.

Figur 2.

Näthat kopplat till diskrimineringsgrunderna har ökat — särskilt utsatta är yngre och de med utländsk bakgrund

36 procent har utsatts för näthat kopplat till diskrimineringsgrunder – en tydlig ökning jämfört med 2013 års nivå på 23 procent. Yngre och personer med utländsk bakgrund är särskilt utsatta. I åldersgruppen 16–25 år har 64 procent blivit utsatta för kränkningar med diskriminerande inslag. Personer med utländsk bakgrund rapporterar i högre grad att de utsatts för kränkningar och att detta påverkat deras psykiska hälsa negativt.

Självcensur är vanligt och sker även utan konkret utsatthet 

68 procent uppger att de har anpassat sitt sätt att uttrycka sig online för att undvika negativa reaktioner, och 64 procent har avstått från att publicera innehåll under de senaste tre åren av samma skäl. Självcensur sker även utan konkret utsatthet. Nästan hälften av dem som aldrig känt sig kränkta uppger att de ändå självcensurerar för att undvika hot eller hat, vilket visar att självcensur ofta är en förebyggande strategi snarare än enbart en reaktion på faktisk utsatthet.

Figur 7.

Självcensur är också vanligare i grupperna yngre och de med utländsk bakgrund. Bland unga i åldern 16–21 år uppger 85 procent att de anpassar sitt uttryckssätt online. Motsvarande siffra för personer med utländsk bakgrund är 75 procent, jämfört med 65 procent bland dem utan sådan bakgrund. 

Näthatet har negativa konsekvenser för hälsan

30 procent uppger att deras psykiska hälsa påverkats negativt av näthat. Bland personer med utländsk bakgrund är siffran 39 procent. Det finns även ett starkt samband mellan hälsopåverkan och självcensur. Bland personer som upplevt negativ hälsopåverkan av näthat uppger 97 procent att de har anpassat sitt uttryck och 93 procent att de har avstått från att yttra sig. Detta tyder på att upplevd psykisk påverkan är en starkt bidragande faktor till återhållsamhet i digitala samtal. Inga könsskillnader har identifierats i undersökningen vare sig i fråga om hälsopåverkan eller självcensur.

Lågt institutionellt förtroende och ett stort stöd för skärpt plattformsansvar

Få respondenter uttrycker tilltro till rättsväsendets förmåga att hantera digitala kränkningar, eller att de själva skulle bli rättvist bemötta och få adekvat stöd som brottsoffer. 

Figur 12.

77 procent anser att digitala plattformar bör ta ett större ansvar för att motverka hat, hot och trakasserier och för att förbättra samtalsklimatet på nätet.