Våldets djupa spår: Talet och tystnaden om våldsoffers lidande och rättigheter i svensk rättslig diskurs och praktik. En genealogi

Syftet med projektet har varit att ur ett genealogiskt perspektiv belysa och kritiskt problematisera de historiska, kulturella och politiska förutsättningarna för vår tids tänkande och offentliga samtal om människors utsatthet för våldsbrott och på djupet granska dess begränsningar.

Det handlar om en historisering av den rättsliga text-, diskurs-, och kunskapsproduktionen om våldsbrottslighetens offer som också inbegriper en avnaturalisering och kritisk problematisering av de till synes naturgivna, universella och orubbliga tankestrukturer, normer och kategoriseringar som ligger till grund för det svenska rättsväsendets sätt att utreda, bedöma och hantera våldsdrabbade individers situation, i synnerhet deras fysiska och psykiska lidande. För undersökningens teoretiska och analytiska ansats blev begreppet biopolitik centralt. Det skapade förutsättningar för en mer djupgående och stringent analys av diskurs- och kunskapsproduktionen kring våldsoffers kroppsliga och psykiska lidande, hälsa och liv.

Studierna har genomförts i ljuset av två övergripande diskursiva processer under perioden i fråga; framväxten av de universella mänskliga rättigheterna som en dominerande samtalsordning med universella moralanspråk respektive etableringen av en medicinvetenskaplig diskurs om den våldsdrabbade individens fysiska och psykiska ohälsa. Inrättandet av Brottsbalken år 1965 och dess definition av misshandel som brott mot liv och hälsa förändrade samtalet om våld och våldsdåd i Sverige på djupet. Under 1970-, 1980-, och 1990-talen etablerades sedan nya medicinska, psykologiska och människorättsliga perspektiv i det rättsliga och offentlig-politiska samtalet om misshandel. Själva definitionerna förändrades av vad våld är och framförallt vad det gör med den som utsätts.

Särskild uppmärksamhet har riktas mot rättslig diskurs och praktik, inklusive rättsmedicinska, rättspsykiatriska och psykologiska utredningar av brottsoffers fysiska och psykiska skador och reaktioner, i mål som rör misshandel. I projektet visas hur jurister, läkare och politiker tillämpat de nya kunskaperna och moraliska ståndpunkterna kring våldsoffer och därmed modifierat djupt rotade uppfattningar om våldets innebörd och skadeverkningar.