Utsatt för familjevåld - mödrars och barns hälsa

Syftet med studien har varit att synliggöra förekomst av våld under och efter graviditet samt öka befintlig kunskap om orsakssamband mellan våld och andra faktorer.

Projektet har undersökt självrapporterad erfarenhet av familjevåld bland gravida och nyförlösta kvinnor samt identifiera möjliga riskfaktorer som kan ha samband med våldet, möjlig påverkan på förlossningsutfallet och förekomst av våld upp till ett och ett halvt år efter förlossningen.

Resultaten från en långtidsuppföljning av 1939 gravida bosatta i Malmö, Lund med omnejd visade att det är fler kvinnor som rapporterar våldsutsatthet i nära relation i slutet än i början av sin graviditet. Som mest hade en fjärdedel av de kvinnor som rapporterat erfarenhet av våld även rapporterat en våldsam incident till polisen. I tidig graviditet uppgav en procent att de var våldsutsatta i nära relation, samtidigt som 2,2 procent rapporterade att de hade varit utsatta för fysiskt våld av aktuell partner under det senaste året. I graviditetsvecka 34 hade förekomsten fördubblats och fram till förlossningen blev det en ökning till 2,5 procent. Förövaren var till största delen kvinnans partner och barnets biologiska far eller tidigare partner.

Oavsett om kvinnan var först- eller omföderska, svenskfödd eller utlandsfödd kunde hon vara våldsutsatt under sin graviditet och/eller upp till 1,5 år efter graviditeten. Signifikant fler var ensamstående/särbo, hade lägre utbildning, var arbetslösa, hade ekonomiska svårigheter, var rökare eller snusare och hade historik om missfall och aborter. Historik om våld var den enskilda starkaste riskfaktorn där samtliga 52 kvinnor som medgav att de var utsatta för våld under sin graviditet eller efter graviditeten hade historik om våld. Ett flertal symptom på depression innebar närmast en fyrfaldig risk för kvinnan att även vara utsatt för våld i nära relation under sin graviditet, respektive 3,5 gånger större risk upp till ett och ett halvt år efter förlossningen.