Kränkningar i en digital kontext

Det övergripande syftet är att öka kunskapen om interaktionen mellan rättsligt reglerade fenomen och det sociala livets interaktion. Tanken är att öka förståelsen för hur ärekränkningsbrottet bedöms rättsligt givet den ”lokala” sociala kontexten inom sociala media för att förstå hur unga personer förhåller sig till sitt och andras anseende.

Nio fokusgrupper med totalt 45 ungdomar genomfördes vid tre högstadieskolor i Landskrona och en nationell enkät genomfördes som besvarades av 1035 personer i åldern 16-40 år.  

Projektet visar att de sociala normerna i samhället avseende nätkränkningar är tämligen svaga. Att kränka någon på nätet orsakar enligt mätningarna ett socialt fördömande i paritet med vad som drabbar en person som bryter mot hastighetsbestämmelserna i trafiken. Studierna visar också på att kvinnor är mer utsatta vad gäller nätkränkningar och att kvinnor dessutom reagerar starkare på sådana kränkningar än män, i synnerhet vad gäller kränkningar som berör uppgifter om sexualitet, kroppen och utseende. Respondenterna i studierna har haft ett lågt förtroende för rättsväsendets förmåga att erbjuda hjälp, kompensation och upprättelse om de drabbas av nätkränkningar. Samtidigt finns det en uppfattning att det inte nödvändigtvis främst är rättsväsendet och statens uppgift att ta hand om problemet.  

Slutsatsen är att svaga rättsliga signaler bidrar till svaga sociala normer och en bristande social kontroll. Ur ett brottsofferperspektiv har de som drabbats av allvarliga kränkningar på nätet en svag status som brottsoffer, såväl rättsligt som socialt. Insatser som syftar till att stärka dessa brottsoffers ställning bör ta hänsyn till att rätten i nätsammanhang konkurrerar med ett antal andra reglerande strukturer såsom de sociala normerna, marknaden och teknikdesignen. Rättsliga reformer bör utformas så att de på ett optimalt sätt drar nytta av de möjligheter och den kraft som ligger i de här strukturerna.