Brottsoffer och rätten till straff
Syftet är att besvara frågan om ett brottsoffer kan sägas ha en moralisk rättighet att straffa brottets förövare, eller åtminstone att samhället/staten straffar dem?
Om projektet
Projektledare: David Alm
Universitet eller organisation: Lunds universitet
Institution eller enhet: Filosofiska institutionen
Beviljat år: 2009
Projektet syftade i första hand till att bidra till förståelse för vilken sorts bemötande brottsoffer har rätt att kräva, och därmed också om vad det innebär att förbättra detta bemötande.
Forskaren skiljer mellan två rättigheter hos brottsoffer. (1) En till staten delegerad rättighet gentemot alla andra att själv straffa förövaren. (2) En rättighet gentemot staten att denna straffar förövaren. Den förstnämnda är en rättighet till självförsvar som omvandlas till en rättighet att i efterhand straffa en missdådare. Den sistnämnda däremot uppstår helt enkelt på grund av att offret har utsatts för brott. Han kommer fram till följande.
Rättigheten (1) kan inte undvara tanken att brottslingar förverkar vissa rättigheter, men detta faktum är inte ett så stort problem som många tror. Den måste kompletteras med andra överväganden för att kunna rättfärdiga ett straffsystem liknande vårt eget.
Rättigheten (2) utmynnar vid närmare granskning i den mer bekanta rättigheten gentemot staten att bli behandlad som jämlik med alla andra medborgare. De skäl ett brottsoffer har för att vara missnöjd med att staten inte straffar förövaren kan inte rättfärdiga något straffsystem, utan utgör snarare bara ett rimlighetsvillkor på ett straffsystem som rättfärdigas på något annat sätt.