Att berätta om upprepade övergrepp: från generella till partikulära minnen

Vid förhör hos polisen och i domstol rörande våld i hemmet och sexuella övergrepp är målsägandens berättelse något som man ofta bedömer och återkommer till under utredningens gång. Detaljrikedom har en central betydelse inom rättspsykologisk forskning när det studeras hur väl olika förhörstekniker och tillförlitlighetsbedömningar fungerar. I det aktuella projektet studeras hur man kan underlätta för vuxna målsägande att minnas och berätta på ett specifikt sätt om de upprepade händelser de rapporterar att de utsatts för.

Genom att bl.a. intervjua tandvårdspatienter i Sverige kom projektet fram till framför allt följande. 1) Det går att underlätta hämtningen av minnen om upprepade händelser. Såväl antalet händelser som antalet detaljer kan ökas med hjälp av minnesunderlättande tekniker. 2) En förhörsledare kan tvingas välja om man i det enskilda fallet behöver information om fler individuella händelser eller önskar mer detaljer om händelserna överlag. Resultaten antyder att samma tekniker kan vara mer eller mindre effektiva för dessa två olika syften. Vidare pekar resultaten på att det finns en övre gräns för hur många gånger och hur länge en intervjuperson orkar försöka minnas mer information. Således kan det vara viktigt i en brottsutredning att tidigt och kontinuerligt fundera över vilken prioritet individualiseringen respektive detaljrikedomen har i det aktuella fallet.