Så genomfördes granskningen
Brottsoffermyndigheten har under 2025 genomfört en totalundersökning av samtliga kommuner i Sverige för att undersöka vilka kommuner som bedriver eller är anslutna till ett stödcentrum för brottsutsatta.
Alla Sveriges kommuner kontaktades
Kartläggningen genomfördes genom att myndigheten via e-post tillfrågade kommunerna om de har ett stödcentrum för brottsutsatta. Om kommunen inte svarat på kompletterande påminnelse via e-post, gjorde Brottsoffermyndigheten en egen bedömning om kommunen har ett stödcentrum eller inte genom tillgänglig information på kommunens webbplats. Därefter kontaktades kommunerna en tredje gång för möjlighet att kommentera myndighetens bedömning.
Intervjuer med samtliga stödcentrum
Brottsoffermyndigheten har intervjuat samtliga stödcentrum som identifierades i kartläggningen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med stödcentrumen, för att säkerställa att vi samlade in särskild information från samtliga verksamheter. Det handlade bland annat om hur verksamheterna är organiserade, vilka målgrupper de riktar sig till och vilka stödinsatser som erbjuds.
Verksamheter med liknande arbete men som inte definierar sig som ett stödcentrum
I kartläggningen identifierades även verksamheter som, trots att de erbjuder liknande stöd som stödcentrum, inte själva definierar sig som sådana. Dessa verksamheter kontaktades och tillfrågades om att delta i en intervju för att få en bredare bild av fältet. Intervjuer med dessa verksamheter genomfördes men resultaten från dessa presenteras inte som en del av rapportens resultat.
Granskningens avgränsningar
Enbart stödcentrum som är en särskild verksamhet eller funktion ingår i denna granskning. De verksamheter, funktioner och arbetssätt som liknar ett stödcentrum, men som själva inte definierar sig som ett stödcentrum, är inte heller inräknade i kartläggningens huvudsakliga resultat och statistik.
En gemensam nämnare mellan samtliga stödcentrum är att verksamheterna erbjuder professionellt samtalsstöd. Samtliga stödcentrum erbjuder även stöd till i princip alla som utsatts för brott, oavsett vilket brott de utsatts för och är inte inriktade på specifika brottstyper, såsom våldsbrott eller våld i nära relation.
Ett stödcentrum behöver inte vara en fysisk plats, utan kan nyttja andra verksamheters lokaler. Likaväl kan en verksamhet finnas på ett flertal fysiska platser. Ett stödcentrum kan dessutom ha avtal med flera kommuner, i likhet med ett barnahus.
Brottsofferjourens allmänna arbete räknas inte som ett stödcentrum med anledning av det som står beskrivet ovan. En kommun som har ett allmänt avtal med en brottsofferjour räknas därför inte in i de som har ett stödcentrum.