Modell för uppföljning av stöd och bemötande
I uppdraget till Brottsoffermyndigheten ingick även att lämna ett förslag på en modell för regelbunden uppföljning av vilket stöd och bemötande brottsoffer får från myndigheter och andra aktörer. Syftet är att regelbundet ta fram en mer sammanhållen och uppdaterad bild av samhällets brottsofferstödjande arbete, så att alla aktörer får bättre förutsättningar att vidta relevanta, rättssäkra och effektiva insatser för de som drabbats av brott.
Vid uppföljning av stöd och bemötande behöver myndigheten använda flera olika metoder och tillvägagångssätt för att öka kunskapen av det flerdimensionella området. Förslaget på modell innefattar bland annat systematisk omvärldsbevakning, nationella brottsofferundersökningar samt fördjupade studier som ger mer detaljerad kunskap om stödet till specifika brottsoffer eller upplevelser av bemötande vid särskild brottsutsatthet. Kartläggningen av stöd till brottsoffer som presenteras i den aktuella rapporten utgör en grund för fortsatt uppföljning av stöd och bemötande.
Förslag på modell för uppföljning av stöd och bemötande:
Förslaget baseras på olika aktiviteter som myndigheten anser är angelägnas att vidta för att ge en rättvis och uppdaterad bild av stöd och bemötande till brottsoffer. Exakt vilka aktiviteter och med vilken frekvens som de kan och bör genomföras behöver utredas närmare. Tillsammans med en kontinuerlig och systematisk omvärldsbevakning kan kunskapen på området successivt öka. Omvärldsbevakningen kan med fördel innehålla återrapportering från andra myndigheter och resultat från nya forskningsprojekt.
Systematisk omvärldsbevakning och analysplan
En viktig del i modellen för uppföljning är att myndigheten kontinuerligt och systematiskt ska bedriva omvärldsbevakning och vara uppdaterad på vad som händer inom brottsofferområdet såväl nationellt som internationellt. Förutom den kunskap som myndigheten själv genererar när det gäller stöd till brottsoffer och bemötande, behöver myndigheten ha koll på extern kunskap och vad andra identifierar för behov och utvecklingsområden. En systematisk och kontinuerlig omvärldsbevakning är viktig för att justera kommande kartläggningar och undersökningar av brottsofferområdet. Den kan även ligga till grund för en årlig analysplan eller årliga fokusområden för myndigheten.
Uppföljning av aktörers stöd till brottsoffer
Den kartläggning som myndigheten har utfört inom ramen för uppdraget kan med fördel fungera som en utgångspunkt i det fortsatta arbetet med uppföljning av stöd och bemötande. Myndigheten har som ambition att följa upp kartläggningens resultat regelbundet för att se om aktörernas stöd förändras över tid. Även om myndigheten kommit långt i att kartlägga stödet behövs fler undersökningar som ger mer detaljerad och uppdaterad kunskap. Baserat på omvärldsbevakning och annan förvärvad kunskap behöver kartläggningen och vad myndigheten följer upp över tid justeras, för att ge en så tydlig och rättvisande bild av stödet som möjligt.
Nationella brottsofferundersökningar
Det går inte att värdera det stöd som finns om det saknas kunskap om vad brottsoffer har behov av. För att kunna utvärdera stödet och bemötandet är det grundläggande att få större kunskap om vad brottsoffer behöver för stöd och framför allt hur de upplever det stöd som ges. Det är angeläget att veta om brottsoffren upplever någon skillnad i stödet över tid för att kunna identifiera förändringar. Arbetet på myndigheten har länge framför allt varit inriktat på olika utsatta grupper av brottsoffer, och i mindre utsträckning brottsoffer som grupp. Det innebär att det finns brister när det gäller kunskap om hur brottsoffers övergripande och gemensamma behov och rättigheter möts och efterlevs. För att öka kunskapen inom området skulle myndigheten behöva göra regelbundna nationella brottsofferundersökningar med ett antal årsintervall.
Behov av fördjupade studier
Via de kartläggningar, brottsofferundersökningar och den omvärldsbevakning som myndigheten genomför kommer olika behov av fördjupade undersökningar identifieras. Även om förhoppningen är att myndigheten kan få en övergripande uppfattning om brottsoffers situation genom de återkommande nationella brottsofferundersökningarna, kommer det krävas mer riktade och fördjupande studier för att kunna beskriva stödet till specifika brottsoffer och upplevelser av bemötande vid särskild brottsutsatthet.
Återrapportering och forskningsprojekt
Det finns även andra sätt att samla in underlag som kan komplettera kunskapen om och möjligheten till att följa utvecklingen av stöd till brottsoffer. Myndigheten skulle kunna vara mottagare av andra myndigheters återkommande rapporteringskrav angående arbetet med stöd till brottsoffer. Ett sådant exempel är den föreslagna samordningsfunktionen vid länsstyrelserna och de redovisningar av det brottsofferstödjande arbetet i respektive län som enligt förslag regelbundet skulle lämnas till regeringen. Myndigheten skulle kunna sammanställa och analysera övriga myndigheters resultat, och använda det som underlag i omvärldsbevakningen och inför kommande uppföljningar och undersökningar.
Ett annat sätt att få mer kunskap om stödet till brottsoffer och en möjlighet att följa upp stöd och bemötande är genom resultat från riktade forskningsprojekt. Myndigheten finansierar i dag forskningsprojekt genom Brottsofferfonden. Myndigheten skulle kunna överväga om särskilda utlysningar av forskningsmedel kan vara aktuellt eller om det finns anledning att uppdra egen forskning om stöd till brottsoffer.