Att göra sin röst hörd. En rättsvetenskaplig studie av brottsoffers rättsliga ställning i straffprocessen
Projektet syftar till att undersöka om det skett en förändring sedan slutet av 1990-talet vad avser möjligheten för svenska brottsoffer att göra sin röst hörd i rättegången.
Om projektet
Projektledare: Görel Granström
Universitet eller organisation:
Umeå universitet
Institution eller enhet: Juridiska institutionen
Beviljat år:
2011, 2012, 2013
Projektet visar att det numera är vanligare att brottsoffer får ett större utrymme vid huvudförhandlingen. Detta beror inte på en förändrad lagstiftning, utan är en kombination av historiska traditioner, där det svenska brottsoffret alltid haft en stark ställning, och det medvetna utvecklingsarbete som skett avseende bemötandefrågor. Det finns en ökad medvetenhet inom juristprofessionen om att konsekvensen av ett bra bemötande inte bara innebär mer nöjda brottsoffer och ett ökat förtroende för rättsväsendet, utan även att utredningssituationen inför rättegången förbättras och kan kompletteras med aktiva målsäganden under rättegången. Det finns i nuläget därför inte ett särskilt behov av en lagreglering av brottsoffrets möjlighet att komma till tals i rättegången. Däremot bör det finnas en medvetenhet om att den nuvarande situationen kommer sig av ett aktivt arbete med bemötandefrågor inom rättsväsendet. Resultaten visar också att i mediebevakningen har ett skifte skett mot en tydligare fokusering på uttalanden och krav från brottsoffer och anhöriga till brottsoffer. Idealbilden av brottsoffret, att det typiska brottsoffret är svagt och i behov av stöd, utmanas av en mediabevakning där aktiva anhöriga till brottsoffer istället för att enbart uttrycka sorg och förlust också uttrycker missnöje med den rättsliga processen.