Kartläggning av stöd som ges till brottsoffer
Brottsoffermyndigheten fick i uppdrag av regeringen att kartlägga vilket stöd som ges till brottsoffer i Sverige i dag. Här presenteras resultatet av kartläggningen från 2024.
Flera olika samhällsaktörer arbetar med att erbjuda information samt olika former av stöd och skydd till brottsutsatta. Det saknas däremot en sammanhållen bild av det svenska samhällets brottsofferstödjande arbete och hur effektivt arbetet bedrivs. Den kartläggning som Brottsoffermyndigheten har genomfört utgår från de offentliga och civila aktörer som stödjer brottsoffer och vilket sorts stöd som de erbjuder.
Översikt av kartläggningens resultat
Det finns ett flertal aktörer som ger stöd till brottsoffer. De flesta stödjande aktörer erbjuder oftast information eller stöd som ligger inom ramen för aktörens område, och ofta till en viss målgrupp brottsoffer.
De stödjande aktörerna agerar på olika nivåer i samhället. Ett antal aktörer ger stöd till brottsoffer i hela landet. Sådana aktörer ger främst information och råd via webbplatser eller är tillgängliga genom chat, telefonsamtal och e-post. Det finns myndigheter och andra offentliga aktörer samt aktörer i civilsamhället som ger sådant nationellt stöd.
Riktat stöd och insatser får brottsoffer framför allt av aktörer som agerar på lokal nivå. Det är främst kommunernas socialtjänster, lokala brottsofferjourer och kvinno- och tjejjourer som erbjuder riktade insatser till brottsoffer. Kommuner kan genom avtal ha förlagt merparten av stödet till brottsoffer på brottsofferjourer, vilket gör att det i realiteten enbart finns en aktör i kommunen som utövar det faktiska stödet.
Brottsofferområdet och det brottstödjande arbetet följs inte upp och utvärderas inte i tillräcklig omfattning. De utvärderingar som finns pekar på brister, att bristerna funnits under lång tid och att bristerna består. Det finns ett flertal exempel:
- Polisen uppfyller inte sin informationsskyldighet tillräckligt bra ur ett brottsofferperspektiv
(Riksrevisionen 2021). - Mellan år 2018–2022 fick mer än vart tredje barn vänta längre än de 90 dagar som skyndsamhetskravet är fastställt till för att åklagare skulle avsluta förundersökning och eventuellt besluta om åtal (Rädda barnen 2023).
- Tillsyn av socialtjänstens brottsofferstöd visar att kommunerna inte alltid följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer (HSFL-FS 2022:39) (Inspektionen för
vård och omsorg 2024). - Granskningen av dödsfallsutredningar visar att majoriteten av offren hade varit i kontakt med hälso- och sjukvården året innan de dödats eller allvarligt skadats, men trots att det fanns riskfaktorer för våldsutsatthet ställdes inte frågan (Socialstyrelsen 2024).
- Bara fem procent av kommunerna följer upp sina insatser till brottsoffer enligt Brottsoffermyndighetens enkätundersökning.
Inte heller kvaliteten och effekten av civilsamhällets stöd till brottsoffer utvärderas tillräckligt, vare sig av kommunerna som anlitar brottsoffer- och kvinnojourer, eller någon annan.
Resultatet av kartläggningen tyder på att det finns ett flertal utmaningar med samordningen av brottsofferstödet. Det handlar bland annat om möjligheten att hänvisa brottsoffer vidare till andra aktörer och tillgången till eller möjligheten att förmedla information som är viktig för att ge adekvat stöd. Det framkommer även att brottsoffer till stor utsträckning på egen hand måste vara aktiva och söka upp information och stödjande aktörer.
Kartläggning av kommuners stöd till brottsoffer
En del av kartläggningen handlade om kommunernas arbete på området. Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att alla människor som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Det gäller även stödet till brottsoffer. Hur ser det ut i din kommun? Läs mer om resultatet från 2024 och sök på den kommun du är intresserad av.