Så går en förundersökning till

En polisutredning kallas också för förundersökning. Under en förundersökning håller vi förhör. Vi samlar också in spår. Det kan man göra genom en teknisk undersökning till exempel – allt för att hitta bevis.

Förundersökningen leds av en polis eller åklagare, kallad förundersökningsledare. Det är brottet som avgör vem som är förundersökningsledare.

När förundersökningen är klar så skickas den till en åklagare som ska ta ställning till om åtal ska väckas i domstol. Ibland väcks åtal, och ibland blir det att åklagaren beslutar att lägga ner förundersökningen.

Om du har blivit utsatt för våld eller hot kan polisen hjälpa till att skydda dig. Det beror på vad det är för våld eller hot du har blivit utsatt för. Åklagaren kan även besluta om kontaktförbud, vilket innebär att den som utsatt dig för hot eller våld inte får kontakta dig.

En viktig uppgift för åklagaren är att leda brottsutredningar och att fatta beslut i åtalsfrågan. Vad gäller förundersökningsledning är det antingen polisen eller åklagaren som är förundersökningsledare och leder brottsutredningen.

Beroende på brottets karaktär blir det antingen polisen eller åklagaren som leder utredningen. Polisen leder ärenden som är något enklare att utreda och åklagaren leder i de fall som är mer komplicerade.

När polisen är förundersökningsledare och leder utredningen är inte åklagaren inblandad i utredningsskedet. Åklagaren får materialet till sig när utredningen är klar och får då ta ställning till om åtal ska väckas eller inte. Åklagaren kan också ta över förundersökningen under utredningens gång.

Det kan vara om en person under femton år ska höras om det visar sig att ärendet är svårbedömt eller om det behövs tvångsmedel som bara åklagare kan fatta beslut om. Då kan åklagaren kliva in och ta över förundersökningsledningen från polisen.

När alla åtgärder är vidtagna i en utredning som man har bedömt nödvändiga sammanställs det skriftliga materialet i ett förundersökningsprotokoll. Sedan har åklagaren att ta ställning till om det ska väckas åtal för brottet. Om det väcks åtal innebär det att ärendet går till rättegång i domstol, oftast.

En förundersökning kan läggas ner i ett tidigare skede t.ex. om det inte går att bevisa att ett brott har begåtts eller vem som har begått gärningen. Av förundersökningsprotokollet ska man kunna utläsa vem som har varit förundersökningsledare och vilka utredningsåtgärder man har vidtagit i brottsutredningen.

Har man hållit förhör med målsäganden, misstänkt och vittnen ska de förhören finnas nedtecknade i förundersökningsprotokollet. Utifrån förundersökningsprotokollet och de uppgifterna tar åklagaren ställning till om det ska väckas åtal eller inte.

Åklagaren väcker åtal i del fall där man "kan förvänta sig en fällande dom" dvs. om bevisningen är så stark att det går att bevisa att det har begåtts ett brott, och vem som gjort det. Åklagaren omfattas av ett strikt objektivitetskrav. Vi ska alltså förhålla oss objektiva till utredningen.

Vi ska se till saker som talar för en persons skuld men också omständigheter som talar emot skulden. Kravet på objektivitet gäller även efter att åtal har väckts. Men då har åklagaren tagit ställning i ärendet och ska bevisa att den person som är åtalad har begått det här brottet. Det är åklagaren som har bevisbördan att bevisa att det har begåtts ett brott och vem som har gjort det. Det är alltså inte den som är åtalad som ska bevisa att den är oskyldig.

Polisutredningar är en del av den brottsutredande verksamheten och omfattas därför av sekretess. Vittnen och målsägande har inte rätt att ta del av förundersökningsmaterialet under tiden som förundersökningen fortgår. Väcks åtal, så har målsäganden som antingen begär ersättning, skadestånd eller som biträder åtalet rätt att ta del av förundersökningsprotokollet.

Under förundersökningen har målsäganden rätt att ta del av vissa uppgifter. Målsäganden ska informeras om möjlighet att få skadestånd och möjlighet till brottsskadeersättning. Målsäganden får också kännedom om möjlighet att begära målsägandebiträde och kontaktuppgifter till olika stödfunktioner.

Målsäganden har också rätt att få veta om förundersökningen läggs ner. Vittnen har däremot inte någon rätt att ta del av information under förundersökningen. Oftast förhörs ett vittne av polis under förundersökningen och sedan hör inte vittnet något förrän det är dags att vittna i rättegång.

En anledning till att åklagaren inte tar kontakt innan huvudförhandlingen är att åklagaren ska förhålla sig objektiv. Men om vittnen eller målsäganden har frågor innan rättegången kan man kontakta åklagarkammaren eller tingsrätten.