Till brottsoffermyndigheten.se

Förundersökningen

Efter att ett brott blivit polisanmält kan polisen starta en brottsutredning, en så kallad förundersökning. Då undersöker polisen om ett brott har begåtts och vem som i så fall har begått brottet. När förundersökningen är klar fattar åklagaren beslut om att väcka åtal eller inte.

Efter att en anmälan om brott gjorts till polisen bestämmer polisen om de ska starta en förundersökning eller inte. En förundersökning kan även kallas för brottsutredning eller polisutredning. Den leds antingen av en förundersökningsledare hos polisen eller en åklagare.

Om du blivit utsatt för ett brott, eller sett eller hört något som kan vara ett brott, ska du anmäla det till polisen så snart som möjligt. 

Polisens uppdrag

I den här filmen får du information om polisens uppdrag att bekämpa och utreda brott, vilken roll polisen har under rättsprocessen och förundersökningen och vad som krävs för att en förundersökning ska inledas.

Talmanus

När och varför inleds en förundersökning?

En förundersökning inleds bara om polisen har anledning att tro att ett brott har begåtts. Det finns flera olika anledningar varför en förundersökning inte inleds:

  • En förundersökningsledare gör bedömningen att det som kan ha hänt inte är ett brott som hör under allmänt åtal, det vill säga ett brott som åklagare ska hantera.
  • Den som misstänks för brott är också misstänkt för andra brott och det nu aktuella brottet skulle inte innebära att straffet blir strängare om hen döms för det.
  • Den misstänkte har nyligen dömts för andra brott och straffet skulle bli detsamma om den aktuella anmälan skulle ha tagits med i den tidigare rättegången. 

Målet med en förundersökning är att komma fram till om ett brott har begåtts, vem som har begått brottet och om det finns tillräckliga bevis för åklagaren att väcka åtal. Till sin hjälp har förundersökningsledaren bland annat utredare från polisen.

Åklagarens uppdrag

I den här filmen får du information om åklagarens uppdrag och vad en åklagare gör när de är förundersökningsledare för en brottsutredning.

Talmanus
En man och en kvinna pratar med varandra på ett kontor.

Sekretess under förundersökningen

En person som blivit utsatt för ett brott kallas för målsägande och den som kan tänkas ha begått brottet kallas för misstänkt. Målsägande och misstänkt har rätt till mer insyn i en förundersökning än vad ett vittne har.

Under en förundersökning är det oftast sekretess, vilket innebär att det bara är förundersökningsledare och utredare som vet vad som händer i utredningen. Det beror på att förundersökningen kan skadas om någon utomstående får veta vad som står i den. Till exempel är det viktigt att den som är misstänkt för brott inte får veta vad vittnen och målsäganden har berättat. Annars kan det finnas en risk att den misstänkte försöker anpassa sin berättelse till vad andra har sagt eller försöker påverka vittnen och målsäganden att lämna osanna uppgifter som är till fördel för den misstänkte. Det kan också vara allvarligt om allmänheten får veta vilka som ska höras som vittnen under förundersökningen. 

Det är förundersökningsledaren, oftast en åklagare, som bestämmer om någon information kan lämnas ut till den misstänkte eller målsäganden under en pågående förundersökning. Detsamma gäller om någon annan vill ha uppgifter från förundersökningen såsom privatpersoner eller journalister.

Advokatens uppdrag

I den här filmen får du information om advokatens uppdrag och att advokater kan ha tre olika roller under en rättsprocess och vara antingen försvarsadvokat, målsägandebiträde eller särskild företrädare för barn. I filmen får du också information om vad de olika rollerna innebär.

Talmanus

Här slutar avsnittet

Gå till nästa avsnitt