Om den tilltalade blir dömd

Ett fängelsestraff är som kortast en månad och som längst på livstid. Hur långt straffet blir beror på hur allvarligt brottet är.

I stället för att döma till fängelse kan domstolen besluta om en frivårdspåföljd.

• Villkorlig dom kan bli aktuellt om domstolen inte tror att den tilltalade kommer att begå nya brott. Den tilltalade är då inte övervakad men om nya brott begås inom två år kan den villkorliga domen omvandlas till ett annat straff.
• Skyddstillsyn är en påföljd som innebär att den tilltalade är under övervakning. Ibland kan skyddstillsyn också innebära en särskild behandlingsplan eller kontraktsvård för den dömde. Det kan vara aktuellt vid missbruk av till exempel alkohol eller narkotika. Skyddstillsyn kan också kombineras med andra straff som till exempel fängelse eller dagsböter.
• Samhällstjänst innebär att den tilltalade är skyldig att arbeta utan att få lön. Domstolen bestämmer hur långt straffet ska vara, vanligtvis mellan 40 och 240 timmar. Arbetet kan gå ut på att hjälpa till hos en idrottsförening eller en kommun. Samhällstjänst kan bara komma i fråga om den dömde gått med på det. Påföljden döms ut i kombination med villkorlig dom eller skyddstillsyn.

Det finns två olika typer av böter, penningböter och dagsböter.

Penningböter är en fast summa, till exempel 3 000 kronor. Dagsböter innehåller två belopp. Ett belopp som utgår ifrån hur allvarligt brottet är och ett som bestäms utifrån den tilltalades ekonomi. Dagsböter kan till exempel bestämmas till 100 stycken böter på 50 kronor, vilket blir 5 000 kronor i böter.

Om den som begått ett brott lider av en allvarlig psykisk störning kan domstolen döma personen till rättspsykiatrisk vård. 

En sådan vård kan kombineras med en särskild utskrivningsprövning. Det kan vara aktuellt om det finns risk att den dömde kan begå ett allvarligt brott igen. Det är förvaltningsrätten som i dessa fall beslutar om hur länge en sådan vård ska ges.

Säkerhetsförvaring innebär att någon får sitta i fängelse på obestämd tid. Det kan bli aktuellt vid allvarliga brott mot andra, till exempel vid vissa vålds- och sexualbrott. Det ska också finnas en hög risk att den som dömts begår liknande brott igen.

Domstolen beslutar först om en minsta tid som den dömde måste sitta i fängelse. Domstolen kan sedan besluta om en ny period i fängelse om det finns risk att den dömde kommer att begå nya allvarliga brott.

Den som är under 21 år kan i vissa fall dömas till ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär att den som är mellan 15 och 18 år och har begått ett allvarligt brott som annars skulle lett till fängelse, får avtjäna straffet på särskilda ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse.

Ungdomstjänst kan bli aktuellt för den som är under 18 år. Det innebär att personen ska arbeta gratis under ett visst antal timmar som domstolen beslutar om. Timmarna är som lägst 20 timmar och som högst 150 timmar. Arbetet kan utföras till exempel i en förening.

Ungdomsövervakning kan vara aktuell för den som är mellan 15 och 17 år och som har begått ett allvarligt brott eller som har begått brott tidigare. Brottet får inte vara så allvarligt att det kan vara aktuellt med sluten ungdomsvård. Övervakningen kan sträcka sig mellan 6 och 12 månader och innebär oftast att straffet avtjänas med fotboja.

De allra flesta har någon försäkring som kan ersätta skador som är orsakade av brott. Det kan handla om en privat försäkring eller en försäkring via ett fackförbund, arbete eller en skola. Möjligheten till försäkringsersättning kan dock variera beroende på vilken typ av brott man utsatts för.

Det går att få försäkringsersättning även om gärningspersonen är okänd eller om ett skadestånd har betalats.

Den som har blivit utsatt för brott kan kräva skadestånd från gärningspersonen. Det är domstolen som beslutar om skadeståndet. Det vanligaste är skadestånd för den kränkning som brottet inneburit. Andra ersättningar kan vara kostnader för läkarvård, inkomstförlust, sveda och värk, bestående skador och skadad egendom.

Brottsoffret kan ta hjälp av Kronofogden för att få ut sitt skadestånd från gärningspersonen. Om gärningspersonen inte kan betala skadeståndet får brottsoffret veta det av Kronofogden. Brottsoffret kan därefter ansöka om brottsskadeersättning från staten.

Ett brottsoffer kan få ersättning från staten om en dömd gärningsperson inte kan betala skadeståndet och det inte finns någon försäkring som kan ge full ersättning. Sådan ersättning kallas för brottsskadeersättning och det är Brottsoffermyndigheten som handlägger ansökningarna. Det är också möjligt att få brottsskadeersättning om gärningspersonen är okänd.

Det går inte att få brottsskadeersättning om skadan ersatts fullt ut av ett skadestånd eller av en försäkring. Brottsoffermyndigheten drar av de belopp som betalats genom skadestånd eller från en försäkring från brottsskadeersättningen.