Om domen

En huvudförhandling i ett brottmål leder fram till en dom där rätten bestämmer om den tilltalade ska dömas för brottet eller inte. Om rätten kommer fram till att den tilltalade inte ska dömas, kallas det att åtalet ogillas. Då är domen friande. Om den tilltalade döms är det en fällande dom.

I domen finns också andra beslut som till exempel vilket straff den tilltalade får och om den tilltalade ska betala skadestånd till målsäganden. Domen kan beskrivas som ett dokument med resultatet av huvudförhandlingen.

Vad innehåller en dom?

Klicka på punkterna för att läsa mer om hur en dom ser ut. Sitter du vid en större skärm kan du också zooma in på bilden genom att klicka på förstoringsglaset och använda zoom-funktionen under.

Hur domen blir tillgänglig

Domstolens dom kan antingen avkunnas omedelbart efter huvudförhandlingen och rättens överläggning eller meddelas vid ett senare datum.

Om domen ska meddelas vid ett senare tillfälle kommer rättens ordförande i samband med att förhandlingen avslutas meddela vilket datum domen kommer att finnas tillgänglig. Det brukar dröja någon eller några veckor innan domen är klar.

Den dag som domen meddelas kan du ringa till domstolens kansli och få besked om domen och utgången i målet. Den som är part i målet, ofta åklagaren, målsäganden och den tilltalade kommer att få en skriftlig kopia av domen skickad till sig utan kostnad.

Om domen avkunnas på plats i domstolen direkt efter huvudförhandlingen kommer parterna, och andra intresserade, att ropas in i rättssalen efter överläggningen och rättens ordförande berättar muntligt om vad domstolen kommit fram till. Även när domen avkunnas på plats skriver rättens ordförande en skriftlig dom som sedan skickas till parterna.

Andra intresserade, till exempel vittnen, kan begära en kopia av domen hos domstolen. Oftast är det gratis att begära ut digitala kopior. Det går också att besöka domstolen och läsa domen på plats.

Överklagan av tingsrättens dom

Domen kan överklagas inom tre veckor från den dag tingsrättens dom meddelades. Det står också i domen när sista dagen är för att överklaga. Tingsrättens dom överklagas till hovrätten. Men överklagandet, som ska vara skriftligt, skickas till tingsrätten som sedan skickar det vidare till hovrätten.

Det är i första hand åklagaren eller den tilltalade som har rätt att överklaga beroende på hur tingsrätten har dömt. I vissa fall har även målsäganden möjlighet att överklaga, men det krävs då att hen är part i målet.

Ibland kan det krävas att hovrätten beviljar ett prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp målet till ny prövning. Exempel på när det krävs prövningstillstånd är när den tilltalade dömts enbart till ett bötesstraff eller frikänts från ett brott som kan ge maximalt sex månaders fängelse.

Skäl för prövningstillstånd är om hovrätten är tveksam till om tingsrätten dömt rätt i målet eller om tingsrätten har begått ett allvarligt misstag. I tingsrättens dom finns anvisningar om hur överklagande ska ske.

Om domen

I den här filmen berättar en domare om vad en dom innehåller och hur den meddelas.

Talmanus

När förhandlingen är avslutad ska rätten komma fram till en dom. Då håller vi överläggning och kommer fram till hur avgörandet ska se ut. Domstolen kan välja att meddela den här domen omgående, muntligen. Då avkunnar vi dom i anslutning till förhandlingen, inför parterna. Då är det en kort redogörelse för skälen till domstolens avgörande och domslutet. Det här ska sedan nedtecknas, så att det blir en skriftlig dom också. Då är det min uppgift som domare att skriva ner det i dokumentet.

Alla domar som tingsrätten avkunnar eller meddelar har samma upplägg. Det inleds med att tala om vilken domstol som har dömt, och vilket datum. Sedan följer en redogörelse för vilka som har varit parter i det aktuella målet. Efter det kommer själva domslutet. Det är alltså de beslut tingsrätten har kommit fram till, dels prövningen av skuldfrågan naturligtvis, dels påföljden för brott om den åtalade döms. Det är också beslut i skadeståndsfrågor, ersättningsfrågor och annat tingsrätten har att pröva. Alla beslut ska finnas redogjorda för i domslutet.

Efter det följer en genomgång av yrkanden, det vill säga vad har åklagaren väckt åtal om, och finns det skadeståndsanspråk från målsäganden? Därefter ska man kunna utläsa vad den åtalades inställning till åtalet och andra yrkanden är. Sedan följer en redogörelse för domskälen. Där brukar det redogöras för vilken utredning rätten har tagit del av och, den kanske viktigaste delen, hur rätten har bedömt allting som har presenterats – de egentliga domskälen.

Här är det jätteviktigt att domstolen tänker på att redogöra för allt som är av relevans för prövningen, för att den enskilde ska förstå hur domstolen har resonerat och också kunna kontrollera att allting som har tagits upp är bemött.

Domstolens avgörande, domen, kan antingen avkunnas efter att rätten efter avslutad förhandling har hållit en enskild överläggning. Den kan också meddelas vid ett senare tillfälle. Den tidpunkten har då meddelats i anslutning till förhandlingens avslutande. När den tidpunkten har inträtt skickas den till parterna. Alla som vill, oavsett om man är part i målet eller inte, kan få del av domen. Då kan man vända sig till domstolen och be att få ta del av avgörandet.

Förhandling i hovrätt

När hovrätten håller förhandling ser det ungefär ut på samma sätt som i tingsrätten.

Vid en ny rättegång i hovrätt kan inspelningarna av målsägandens och vittnens förhör från tingsrätten spelas upp med ljud och bild, i stället för att personerna kallas till den nya rättegången för att höras igen. Det innebär att du som vittne oftast inte behöver komma och vittna i hovrätten.

Det är huvudregel att inspelade förhör spelas upp, men om det behövs eller om det kallats ett nytt vittne kan förhör ske på plats även i hovrätten.

Hovrättens dom

I hovrätten består rätten vid en huvudförhandling av tre juristdomare och två nämndemän i alla mål där straffet kan förväntas bli allvarligare än böter.

Hovrätten prövar bara den eller de frågor som omfattas av överklagandet. Det betyder att om den tilltalade dömts för två brott men bara det ena har överklagats så prövar hovrätten endast det ena brottet.

Överklagan av hovrättens dom

Om någon av parterna är missnöjd med hovrättens dom så kan den överklagas till Högsta domstolen.

För att Högsta domstolen ska ta upp ett mål till ny prövning krävs prövningstillstånd och det är svårt att få. För att få det krävs att målet antingen är prejudicerande, det vill säga att målet eller en viss fråga i målet bedöms få betydelse som vägledning för framtida domar, eller att det finns särskilda skäl för prövning. Det kan då handla till exempel om att hovrättens dom på ett uppenbart sätt är felaktig.