Lagar och förordningar

Verksamheten på Brottsoffermyndigheten styrs av olika lagar och förordningar.

Den senaste lydelsen av lagtexterna finns att läsa i fulltext via denna länk till Lagrummet. Enklast söker du sen genom välja "Författningar" i vänstermenyn, klicka på länken "Svensk författningssamling (SFS) i fulltext" och sedan skriva lämpligt sökord i fritextfältet (t.ex. Brottsoffermyndigheten, brottsskadeersättning, skadestånd, Brottsofferfonden) eller ange aktuellt SFS-nummer.


Följande författningar reglerar eller har ett nära samband med Brottsoffermyndighetens verksamhet

  • Skadeståndslagen (1972:207)
  • Brottsskadelagen (2014:322) 
  • Förordning (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten

Sammanfattningar av det viktigaste ur innehållet:

Skadeståndslagen (1972:207)
I centrum för skadeståndsrätten står skadeståndslagen. Den som tillfogats skada på person eller egendom kan under vissa förutsättningar få skadestånd. Utgångspunkten är att skadelidande ska få full ersättning för sin förlust och försättas i samma läge som om ingen skada hade inträffat.

Brottsskadelagen (2014:322) 
Den som har utsatts för en brottslig handling kan, enligt brottsskadelagen, ha rätt till ersättning från staten i form av brottsskadeersättning. Brottsskadeersättning kan bli aktuell endast om möjligheterna till annan ersättning är uttömda.


Lagar och förordningar som styr eller har nära samband med Brottsofferfonden

Brottsofferfonden inrättades 1994 samtidigt som Brottsoffermyndigheten bildades. Följande författningar styr eller har ett nära samband med fondens verksamhet:

  • Lag (1994:419) om brottsofferfond
  • Lag (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll
  • Förordning (1994:426) om brottsofferfond
  • Förordning (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten


Sammanfattningar av det viktigaste ur innehållet:

Lag (1994:419) om brottsofferfond
Den som döms för ett eller flera brott ska, om fängelse ingår i straffskalan för något av brotten, i domen åläggas att betala en avgift på 800 kronor. Detsamma gäller när fråga om ansvar för brott tas upp av åklagare genom strafföreläggande (1§). Avgifterna skall föras till en brottsofferfond. Fondens medel skall, enligt de föreskrifter som regeringen bestämmer, användas för verksamhet som gagnar brottsoffer (3§).  Närmare föreskrifter om förvaltningen av fonden meddelas av regeringen (4§).

Lag (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll
Den som dömts till ett fängelsestraff på högst sex månader kan i vissa fall få verkställa straffet utanför anstalt. Sådan verkställighet sker i form av intensivövervakning i förening med ett förbud för den dömde att vistas utanför bostaden annat än på särskilt angivna tider och för bestämda ändamål. Efterlevnaden av förbudet skall kontrolleras med elektroniska hjälpmedel (1-3§§). Den dömde ska betala en avgift, om det är motiverat med hänsyn till hans eller hennes möjligheter att få inkomst under verkställigheten utanför anstalt. Avgiften uppgår till 80 kronor per dag som verkställigheten ska pågå, dock högst 9 600 kronor. Avgiften ska tillföras brottsofferfonden (5§).

Förordning (1994:426) om brottsofferfond
Bidrag från brottsofferfonden får lämnas för att stödja forskning, utbildning, information och annan utvecklingsverksamhet som gäller brottsofferfrågor och som bedrivs av ideella organisationer eller i privat eller offentlig regi (1§). Frågor om bidrag från brottsofferfonden skall prövas av ett råd vid Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndighetens beslut i frågor om bidrag från brottsofferfonden får inte överklagas (3§). Brottsoffermyndigheten skall följa användningen av de bidrag myndigheten har beslutat om. Myndigheten skall också se till att resultaten av den forskning och utveckling som bedrivs med medel från fonden offentliggörs på lämpligt sätt (4§).

Förordning (2007:1171) med instruktion för Brottsoffermyndigheten
Brottsoffermyndigheten har till uppgift att främja brottsoffers rättigheter, behov och intressen (1§). Brottsoffermyndigheten skall bland annat särskilt pröva frågor om bidrag från brottsofferfonden enligt lagen om brottsofferfond och förordningen om brottsofferfond (2§). Vid Brottsoffermyndigheten finns ett råd för prövning av frågor om bidrag från brottsofferfonden. Rådet består av generaldirektören som ordförande och sju andra ledamöter som utses av regeringen för en bestämd tid. Rådet är beslutsmässigt med ordföranden och fyra andra ledamöter (9-11§§).

 

Lagar och förordningar som berör brottsoffer

Här redovisas några lagar och förordningar etc. som på olika sätt berör brottsoffer.

  • Lag (1988:609) om målsägandebiträde
  • Lag (1988:688) om besöksförbud
  • Lag (1999:997) om särskild företrädare för barn
  • Rätt till stödperson under förundersökning och rättegång (F 1988:611 och SFS 1994:420)
  • Lag (2002:445) om medling med anledning av brott
  • Socialtjänstlag (2001:453)


Sammanfattningar av det viktigaste ur innehållet:

Lag ( 1988:609) om målsägandebiträde
Syftet med lagen om målsägandebiträde är att stärka brottsoffrets processuella ställning. Målsägandebiträdet ska ta tillvara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp till målsäganden. Målsägandebiträdet ska även följa målsäganden under hela rättegången om det finns ett behov av detta.

Lag (1988:688) om kontaktförbud
Lagen ger ett skydd för dem som förföljs och trakasseras och är ett led i strävandena att förbättra skyddet för människor som utsätts för misshandel och andra övergrepp.

Lag (1999:997) om särskild företrädare för barn
Lagens syfte är att stärka möjligheterna att ta till vara barnets rätt, under förundersökningen och i efterföljande rättegång, när en vårdnadshavare eller någon som vårdnadshavaren står i ett nära förhållande till misstänks för ett brott mot barnet.

Rätt till stödperson under förundersökning och rättegång (F 1988:611 och SFS 1994:420)
Om du som målsägande anser dig behöva stöd t.ex. vid förhör under förundersökningen eller för att bättre orka med rättegången har du rätt att ta med dig en stödperson. Du kan välja någon som du redan känner och som kan vara lämplig som stödperson, eller vända dig till socialtjänsten eller kanske en brottsoffer- eller kvinnojour. Se vidare i Förundersökningskungörelsen 7§, 3 st (F 1988:611) och i Rättegångsbalken, RB kap 20, §15, 1 st (1994:420).

Lag (2007:606) om utredning avseende barn som avlidit i anledning av brott
Enligt lagen ska utredningar göras när ett barn avlidit på grund av ett brott eller när det finns särskilda skäl att utreda ett barns dödsfall. I båda fallen krävs att man kan misstänka att barn har avlidit på grund av förhållanden som har inneburit att barnet varit i behov av skydd. En utredning får även göras om barnet har avlidit utomlands, om barnet var svensk medborgare eller bodde i Sverige. Lagen gäller från den 1 januari 2008.

Lag (2002:445) om medling med anledning av brott
När en gärningsman och en målsägande möts inför en medlare för att tala om brottet och följderna av detta kallas det medling. Medling ska ske i bägge parters intresse. Målet är att minska de negativa följderna av brottet och meningen är att gärningsmannen ska få ökad insikt om brottets konsekvenser och att brottsoffret ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser.

Socialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänsten har fått ett vidgat ansvar för brottsoffer. Ansvaret gäller hela gruppen av brottsoffer och offrets anhöriga. Ansvaret formuleras i Socialtjänstlagen kap 5, §11 så här: Socialnämnden bör verka för att den som utsatts för brott och dennes anhöriga får stöd och hjälp. Socialnämnden bör härvid särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp i hemmet kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Detta kan handla om såväl ekonomiskt och materiellt stöd som psykologiskt stöd.

Senast uppdaterad:2017-07-19