Vanligt att studenter utsätts för hatbrott

Var femte av nästan 3 000 studenter som besvarat en enkät på Malmö högskola har erfarenhet av hatbrott. Det visar ett forskningsprojekt finansierat av Brottsofferfonden.
– Det som gör hatbrott särskilt allvarliga är spridningseffekten. Hatbrott skapar otrygghet och osäkerhet för alla som tillhör en utsatt grupp, säger Caroline Mellgren docent vid Malmö högskola.

Caroline Mellgren, docent vid Malmö högskolaNär doktoranden Mika Andersson arbetade med datainsamlingen till studien kontaktade hon lärare på Malmö högskola. En lärare sa: ”Varför ska ni fråga om sånt? Det förekommer inte i dag.”
– När läraren sedan pratade med klassen blev personen chockad över studenternas berättelser, berättar Caroline Mellgren.
På universitet samlas människor som tillhör olika minoriteter på en och samma plats och att undersöka studenters utsatthet för hatbrott är intressant ur flera perspektiv.

Bild: Caroline Mellgren, docent vid Malmö högskola

Olika lagstiftning i olika länder

I Sverige kan gärningspersoner få ett strängare straff om motivet har varit att kränka en person, en folkgrupp eller andra grupper av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.
– Utöver de här grupperna har vi också undersökt hatbrott utifrån könstillhörighet, könsidentitet och funktionsnedsättning även om det i dag inte räknas som grund för straffskärpning i Sverige. Det beror på att vi vill kunna göra internationella jämförelser, berättar Caroline Mellgren.

Frågor om vad som ska räknas som ett hatbrott diskuteras i Sverige. I år kommer regeringen att lämna en proposition till riksdagen om att inkludera transpersoner i hatbrottslagstiftningen. I till exempel USA, Kanada och Storbritannien är även funktionsnedsättning en del av lagstiftningen och i Kanada inkluderas även brott med motivgrunden kön.

Kön är det vanligaste motivet

– I vår studie är kön den mest framträdande kategorin och det är vanligt att utsättas flera gånger. Det är framför allt kvinnor som utsätts och de flesta utsätts för sexuellt våld, säger Caroline Mellgren.
En student förklarar varför hon tolkat sin utsatthet som ett hatbrott så här:
”För att kvinnor är utsatta för förföljelse i en helt annan utsträckning än män. Många respekterar inte mig som individ och tar sig friheten att förfölja, tafsa och så vidare bara för att jag är kvinna.”´

Näst vanligast var att studenterna i undersökningen utsätts på grund av bakgrund eller ursprung. Mindre vanligt var att studenterna utsätts för hatbrott som är riktade mot deras religion, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuella läggning, eller funktionsnedsättning.
– När det gäller funktionsnedsättning var det väldigt få personer som uppgav att de blivit drabbade. Men många tänker inte själva på det som hatbrott eftersom det inte ingår i lagstiftningen i Sverige, säger Caroline Mellgren.

En stor andel av studenterna har också erfarenhet av att utsättas för brott med flera motiv. Motiven överlappar ofta varandra, till exempel religion och bakgrund/ursprung.

Hög risk för upprepad utsatthet

De brott som studenterna i undersökningen utsatts för handlar till största delen om sexuella ofredanden, verbala kränkningar och visst fysiskt våld. Det är mer ovanligt att det handlar om brott som misshandel och våldtäkt. Men risken för upprepad utsatthet är hög.
– När brotten upprepas blir också konsekvenserna allvarliga även om varje enskilt brott inte är så våldsamt. Många blir arga och oroade för att utsättas igen. Det leder till att personerna undviker platser och döljer sin identitet, förklarar Caroline Mellgren.
Och till skillnad från andra brott slår hatbrott inte bara mot enskilda individer utan mot en hel grupp.
– Det leder till ytterligare marginaliseringar av redan marginaliserade grupper, förklarar Carolina Mellgren.

Handlar om demokratiska värderingar

I Sverige anmäldes 2014 cirka 6 000 hatbrott och endast fem procent av alla anmälda hatbrott klarades upp. Få studenter i undersökningen vände sig till polisen eftersom de inte trodde att det skulle leda någon vart. I stället hanterade de flesta problemen med hjälp av familj och vänner.
– Hatbrott är inte bara viktiga frågor för rättsväsendet. Det handlar om demokratiska värderingar som vi måste arbeta med i alla delar av samhället. Bland studenter kan hatbrott bli ett hot mot demokratin om det hindrar människor från att utbilda sig, säger hon.

Läs rapporten ”Studenters utsatthet och upplevelser av hatbrott”, skriven av Mika Andersson och Caroline Mellgren.

Bild: Mika Andersson, doktorand vid Malmö högskola, som arbetat med datainsamlingen till studien.

 

Senast uppdaterad:2017-04-24