Tjej sitter med datorn i sitt knä i sin säng.

Bättre organisering kan hjälpa brottsutsatta ungdomar

Det finns olika stödinsatser för brottsutsatta ungdomar. Svårigheten är att de själva måste veta vem de ska vända sig till och när. Därför behövs en koordinerande funktion i samhället som kan lotsa dem rätt. Det visar Sara Thunberg, socionom vid Örebro universitet, i sin avhandling.

Sara Thunberg har i sin avhandling studerat ungdomars erfarenheter av brottsutsatthet och stöd, delvis med finansiering från Brottsofferfonden. Hon har intervjuat 19 ungdomar som blivit utsatta för brott när de var mellan 15 och 19 år. Vid intervjutillfällena var ungdomarna mellan 18 och 22 år.

Resultatet av projektet visar att få av ungdomarna i undersökningen söker och får stöd, speciellt professionellt stöd. Men ju fler brott ungdomarna utsatts för desto större chans är det att de söker och får professionellt stöd. De ungdomar som har ett socialt nätverk har i större utsträckning fått professionellt stöd.

– Ungefär hälften har sökt organiserat stöd men alla har sökt stöd inom ramen för familj och vänskapskrets. Ungdomarna upplever att det har varit lättare att få stöd från familj och vänner. Det är också det stödet som ungdomarna har värdesatt mest, berättar Sara Thunberg.

Vill ha mer stöd

Ungdomarna uppger att de inte alltid fått det stöd som de hade velat ha. Det är ett stort fokus på psykosocialt stöd men ungdomarna önskar mer praktisk hjälp. De menar att behovet av att prata om händelsen är ett behov som kommer efter att de praktiska situationerna har hanterats. Ungdomarna vill ha mer information om polisutredningen och domstolsförhandlingen, vad som förväntas av dem under rättsprocessen, om ekonomisk ersättning och var det går att få professionellt stöd.

Ungdomarna har huvudsakligen fått information om att det finns stöd att få genom polisen eller sin umgängeskrets. Många har inte mottagit information alls. Ungdomarna säger att de behöver få informationen flera gånger, både muntligt och skriftligt.

– Några säger att de har blivit uppringda av en stödorganisation och vid tillfället sagt nej till stöd men att de efter någon månad har ångrat sig och velat ha stöd. Men då är hindret att ringa samtalet för att be om stöd för stort för att de ska ta den kontakten, säger Sara Thunberg.

Men att få stöd resulterar inte alltid i att ungdomarna mår bättre. I vissa fall har ungdomarna varit på samtal med professionella men inte haft möjlighet att öppna upp sig så som de har önskat. I de fallen har stödinsatserna inte fått önskad effekt, menar Sara Thunberg.

En koordinerande funktion behövs

Utifrån resultaten i avhandlingen menar Sara Thunberg att det behövs en koordinerande funktion i samhället för att bättre kunna möta ungdomarnas behov. Ungdomarna har olika typer av brottsutsatthet bakom sig men alla har rätt till ett likvärdigt stöd. De kan också behöva flera olika typer av stöd samtidigt. 

– Det finns väldigt mycket stödinsatser att tillgå men alla vet inte om att de finns. Det finns inte en allmän kunskap om vart man ska vända sig om man är brottsutsatt. Jag tror att det behövs någon form av koordinator. I min avhandling föreslår jag att det kanske ska ligga på socialtjänsten i samråd med rättsväsendet, en instans som jag som brottsutsatt kan vända mig till och att den slussar vidare, säger Sara Thunberg.

Foto av Sara Thunberg: Anders Liljenbring

Senast uppdaterad:2020-06-16
Telefonväxel
090-70 82 00, sommartider vardagar klockan 8–12
Brottsskadeenhetens servicetelefon,
främst skadeståndsrättsliga frågor
090-70 82 00, menyval 4,
sommartider vardagar klockan 8–12
Fax
090-17 83 53
Postadress
Brottsoffermyndigheten
Box 470
901 09 UMEÅ
Besöksadress
Storgatan 49 i Umeå