Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (1979)

Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor eller den s.k. kvinnokonventionen är en av de sex centrala konventionerna om mänskliga rättigheter och täcker många olika frågor.

Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor behandlar inte uttryckligen våld mot kvinnor men artikel 2 tar upp insatser som staterna bör vidta för att minska diskriminering mot kvinnor ur ett allmänt perspektiv. Även artiklarna 5, 11, 12 and 16 handlar om olika former av våld mot kvinnor t. e. x. prostitution, människohandel och sexuella trakasserier på arbetsplatser.

Enligt konventionerna ska staterna vidta alla lämpliga åtgärder inklusive lagstiftning för att säkerställa full utveckling och framsteg för kvinnorna och därmed garantera dem utövande och åtnjutande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på grundval av jämställdhet med männen. Detta ska ske på alla områden, särskilt på de politiska, sociala, ekonomiska och kulturella områdena. Konventionen erkänner det faktum att kulturella mönster och traditioner påverkar kvinnors liv.

Ett stort antal länder har kommit med reservationer mot konventionen. Reservationer som är i strid med konventionens andemening och målsättning är inte tillåtna enligt konventionen. Trots det har det hävdats att de många av de befintliga reservationerna går emot själva konventionens anda.

Konventionen bevakas av en oberoende granskningskommitté, Committee on the Elimination of All forms of Discrimination against Women (CEDAW-kommittén), som behandlar frågan om våld mot kvinnor. Vart fjärde år ska FN:s medlemsländer rapportera till CEDAW om hur de lever upp till kvinnokonventionen. CEDAW har slagit fast att könsbaserat våld utgör en del av begreppet diskriminering mot kvinnor.

Den har också antagit flera rekommendationer som särskilt behandlar våld mot kvinnor. Genom antagandet av ett fakultativt protokoll till konventionen ges kvinnor möjlighet att rikta klagomål mot medlemsstater för diskriminering enligt konventionen men CEDAW kan också på eget initiativ vända sig till staterna.

Senast uppdaterad:2020-02-03