Aktuella beslut den 5 oktober 2020

Vid sammanträdet med Nämnden för brottsskadeersättning den 5 oktober 2020 avgjordes bland annat följande ärenden.

Fråga om jämkning av brottsskadeersättning vid intag av fentanylanaloger

Under sommaren och hösten 2016 avled ett antal personer till följd av att ha använt fentanylanaloger som vid tidpunkten de intogs inte var narkotikaklassade. Substanserna klassades senare som narkotika. De avlidna hade köpt preparaten via en webbplats från ett bolag. Bolagets ägare, liksom en anställd, dömdes för grovt vållande till annans död och att betala skadestånd till de avlidnas anhöriga.
Det kunde konstateras att fentanylanaloger är extremt farliga och att skillnaden mellan en missbruksdos och en livsfarlig dos är liten. Bolaget sålde substanserna i nässprayflaskor, vars funktion gör att doseringen kan variera mellan olika användningar. Nässprayflaskorna gjorde det därmed särskilt svårt att dosera substanserna på ett säkert sätt och det har i praktiken saknats möjlighet för de som intagit substanserna att överblicka och hantera riskerna med att använda dem. Bolaget angav att substanserna inte var för konsumtion men det var tydligt att syftet med försäljningen varit att substansen skulle intas som missbrukspreparat av privatpersoner.

Brottsoffermyndigheten har mottagit flera ansökningar från anhöriga varav Nämnden för brottsskadeersättning prövat fyra ärenden.

Brottsoffermyndighetens bedömning

De anhöriga till de avlidna har i och för sig rätt till ersättning för personskada enligt skadeståndsrättsliga regler. Enligt förarbetena till brottsskadelagen ska brottsskadeersättningen dock ses i ett kriminalpolitiskt sammanhang. Det finns därför en bestämmelse i 12 § brottsskadelagen som medför att ersättningen kan sättas ned i större utsträckning än enligt skadeståndslagen. Brottsskadeersättningen kan alltså sättas ned eller helt falla bort (jämkas) om det är skäligt med hänsyn till att den skadelidande, eller om skadan har lett till döden, den avlidne genom sitt uppträdande i samband med brottet eller på annat liknande sätt har ökat risken att skadas.

Brottsoffermyndigheten ifrågasätter inte att det inträffade har inneburit ett stort lidande för de avlidnas anhöriga. De avlidna beställde, mottog och intog dock medvetet en extremt farlig substans, som visserligen vid tillfället var laglig men som liknade narkotiska preparat och såldes i missbrukssyfte. De avlidna har genom att beställa och inta en sådan substans utsatt sig för en ökad risk att skadas. Med hänsyn till att bestämmelsen om jämkning är densamma även i de fall där skadan har lett till döden ska ersättningen, vid en sammanvägd bedömning av samtliga omständigheter, jämkas. Brottsoffermyndigheten finner att ersättningen ska jämkas till noll.

Ärende 4399/2020, 5328/2020, 5329/2020, 5358/2020

Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid upprepade grova sexualbrott mot barn under en längre tidsperiod

350 000 kronor

En pojke utsattes under en period om cirka tre och ett halvt år för ett fall av grov våldtäkt mot barn, ett tiotal våldtäkter mot barn, ett tiotal sexuella övergrepp mot barn och barnpornografibrott av en man som han var släkt med. Pojken var vid övergreppen mellan drygt 11 och 15 år. Övergreppen bestod bland annat av att mannen genomförde orala och anala samlag med pojken. Vid ett tillfälle var pojken under en del av gärningen bakbunden till händer och fötter och gärningen filmades. Mannen dömdes för brotten och att betala skadestånd till pojken med 250 000 kronor för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Av 5 kap. 6 § första stycket skadeståndslagen framgår att ersättningen för kränkning ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till bland annat handlingens varaktighet. Om en person utsätts för flera brott under ett och samma händelseförlopp görs en sammanvägd bedömning när kränkningsersättningens storlek bestäms. Detsamma gäller i fall där brottsoffret utsatts för upprepade brott av samma person under en sammanhållen tidsperiod. Denna princip utvecklas och har fastslagits av Högsta domstolen i rättsfallet ”Kränkningsbestämningen” NJA 2018 s. 1083. Om en person utsätts för upprepade brottsliga handlingar av likartat slag eller som sker i ett sammanhang ska enligt domstolen en helhetsbedömning av den samlade kränkningen göras och inte genom att ersättning bestäms avseende varje brott för sig. Vid upprepade övergrepp som sträcker sig över lång tidsrymd ska sålunda ersättningen bli högre än vid enstaka övergrepp.

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek ska samtliga relevanta omständigheter kring handlingen beaktas. Av central betydelse är naturligtvis vilket brott det rör sig om. Enligt förarbetena (prop. 2000/01:68 s. 52 och s. 74, jfr SOU 1992:84 s. 276) menas att övergrepp som upprepas eller sker under en längre tidsrymd typiskt sett anses innebära svårare kränkningar av den personliga integriteten än om motsvarande övergrepp sker vid endast ett tillfälle.

Vid våldtäkt mot barn lämnas ersättning för kränkning med belopp om 100 000 kronor och uppåt. Om det har förekommit våld eller tvång i samband med brottet lämnas ersättning normalt med 125 000 kronor. Vid ytterligare försvårande omständigheter kan ersättning beviljas med ännu högre belopp. Vid bedömningen av ersättningens storlek tas hänsyn till bland annat barnets ålder samt om brottet begåtts av en person som barnet borde kunna känna tillit och trygghet till, exempelvis en förälder eller styvförälder.

Vid bedömningen av om våldtäkt mot barn är att anses som grovt ska särskilt beaktas om gärningspersonen har använt våld eller hot om brottslig gärning eller om fler än en förgripit sig på barnet eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningspersonen med hänsyn till tillvägagångssättet eller barnets låga ålder eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet.

Enligt Brottsoffermyndighetens mening är grov våldtäkt mot barn ett så pass allvarligt brott att det i normalfallet ska medföra en ersättning om i vart fall 150 000 kronor. Detta belopp ska vara utgångspunkten vid ett fall av grov våldtäkt mot barn. Vid upprepade fall av övergrepp ska i enlighet med vad som anförts ovan en sammanvägd bedömning av brottsligheten göras. Vid bedömningen ska hänsyn tas till hur många övergrepp barnet blivit utsatt för, under hur lång tidsperiod samt övergreppens innehåll. Sammanvägningen ska ge ett rimligt resultat och inte få som konsekvens att barnet till synes inte får någon ersättning alls för de sista övergreppen.

Pojken har i detta fall blivit utsatt för ett fall av grov våldtäkt mot barn och ett barnpornografibrott, ett tiotal våldtäkter mot barn och ett tiotal sexuella övergrepp mot barn under en period om cirka tre och ett halvt år. Brottsoffermyndigheten finner vid en sammanvägd bedömning att skälig ersättning för kränkning för dessa brott är 350 000 kronor.
Ärende 6881/2020

600 000 kronor

En flicka utsattes för grov våldtäkt mot barn när hon var mellan 6 och dryga 16 år. Tingsrätten dömde hennes pappa för brottet och att betala skadestånd till henne med 400 000 kronor för kränkning. Domstolen fann att flickan utsatts för brott vid sju konstaterade tillfällen samt utöver detta ett stort antal övergrepp men att det exakta antalet inte med säkerhet kunde fastställas.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten inledde sin motivering med samma skrivning som i ärendet ovan (6881/2020). Myndigheten anförde därefter följande.
Flickan har i detta fall blivit utsatt för grov våldtäkt som pågått under mer än tio och ett halvt år. Utöver sju konstaterade tillfällen har hon utsatts för ett stort antal övergrepp vars exakta antal inte med säkerhet kan fastställas.

Brottsoffermyndigheten finner vid en sammanvägd bedömning att skälig ersättning för brottsligheten är 600 000 kronor. Myndigheten har vid bestämmandet av kränkningsersättningens storlek särskilt beaktat att det rör sig om ett stort antal övergrepp som skett under tio och ett halvt år mot det egna barnet. Brottsligheten har även ägt rum i barnets hemmiljö vilket bör ha inneburit en oförmåga att värja sig mot övergreppen samt att de återkommande övergreppen skapat oro och otrygghet under i stort sett hela uppväxten.
Ärende 2449/2020

300 000 kronor

En pojke utsattes för våldtäkt mot barn av sin pappa vid tre tillfällen genom att pappan utförde oralt samlag med honom. Pojken utsattes även för grovt sexuellt övergrepp mot barn vid upprepade tillfällen, i huvudsak genom att pappan onanerade på pojken eller förmådde pojken att onanera på honom. Pappan skildrade övergreppen i pornografisk bild och film. Pojken var vid övergreppen mellan knappt tre till dryga nio år. Tingsrätten dömde pappan för brotten och att betala ett medgivet skadestånd till pojken med ett belopp för vardera brott.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Av 5 kap. 6 § första stycket skadeståndslagen framgår att ersättningen för kränkning ska bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till bland annat handlingens varaktighet. Om en person utsätts för flera brott under ett och samma händelseförlopp görs en sammanvägd bedömning när kränkningsersättningens storlek bestäms. Detsamma gäller i fall där brottsoffret utsatts för upprepade brott av samma person under en sammanhållen tidsperiod. Denna princip utvecklas och har fastslagits av Högsta domstolen i rättsfallet ”Kränkningsbestämningen” NJA 2018 s. 1083. Om en person utsätts för upprepade brottsliga handlingar av likartat slag eller som sker i ett sammanhang ska enligt domstolen en helhetsbedömning av den samlade kränkningen göras och inte genom att ersättning bestäms avseende varje brott för sig.

Pojken yrkade ett separat belopp för varje skadehändelse. Beloppen har sedan adderats till en total summa. Eftersom pojkens yrkanden medgavs av gärningspersonen dömde domstolen ut det yrkade totalbeloppet utan att pröva skadeståndet i sak. Det innebär att domstolen inte har gjort någon bedömning av skadeståndets storlek utifrån skadeståndsrättslig praxis. Brottsoffermyndigheten däremot, måste alltid göra en sakprövning av ersättningens storlek och lämna ersättning med ett belopp som är förenligt med skadeståndsrättsliga principer.
Vid en sammanvägning av brottsligheten framstår det medgivna och utdömda beloppet för kränkning som för högt. Med tillämpning av aktuell skadeståndsrättslig praxis finner Brottsoffermyndigheten att pojken har rätt till ersättning med 300 000 kronor. Myndigheten har då särskilt beaktat det antal brott som pojken utsattes för, hans låga ålder samt att brotten begicks i hans bostad av en för honom närstående person.
Ärende 5498/2020

200 000 kronor

Brodern till pojken i ärendet ovan (5498/2020) blev också utsatt för sexualbrott av pappan. Pojken utsattes för våldtäkt mot barn vid ett tillfälle genom att pappan utförde oralt samlag med honom. Pojken utsattes även för grovt sexuellt övergrepp mot barn av pappan vid ett flertal tillfällen genom att han onanerade på pojken eller förmådde pojken att onanera på honom. Pappan skildrade övergreppen i pornografisk bild och film. Pojken var vid övergreppen mellan dryga fyra till sex år. Tingsrätten dömde pappan för brotten och att betala ett medgivet skadestånd till pojken med ett belopp för vardera brott.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Med samma motivering som i ärendet ovan fick pojken i detta ärende ersättning för kränkning med 200 000 kronor.
Ärende 5499/2020

Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid människohandel för sexuella ändamål

Två män transporterade en 18-årig kvinna från Rumänien till Sverige i syfte att hon skulle exploateras för sexuella ändamål. Hon tvingades till ett stort antal prostitutionstillfällen (närmare 100 stycken) under en tid om cirka tre veckor. Det olaga tvånget bestod av hot mot kvinnan och hennes familj samt även av flertalet slag, knuffar och förolämpningar av den ena mannen som också agerade kränkande och kontrollerande mot kvinnan. Den andra mannen bekräftade och förstärkte hoten och våldet mot kvinnan. Alla pengar som prostitutionen inbringade tillägnade sig männen.

Hovrätten dömde de två männen för människohandel och att solidariskt betala skadestånd till kvinnan för kränkning med 150 000 kronor. Hovrätten delade tingsrättens bedömning om att brottet inneburit en synnerligen allvarlig kränkning av kvinnans personliga integritet.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten beviljade kvinnan brottsskadeersättning för kränkning med 250 000 kronor med följande motivering. När det gäller kränkningsersättning vid människohandel för sexuella ändamål finns skäl att dra paralleller till våldtäktsbrott. Synen på sexualbrott har skärpts och lagstiftningen på området har utvecklats påtagligt under de senaste årtiondena. Likaså har det straffrättsliga skyddet mot människohandel stärkts på senare år.

I samband med den senaste lagändringen uttalade regeringen bland annat att människohandel utgör ett hänsynslöst och cyniskt utnyttjande av andra människor och en allvarlig kränkning av den enskilda individens människovärde och rätt att få bestämma över sitt liv och sin kropp (prop. 2017/18:123 s. 13 och 32). Regeringen anförde vidare att det alltid är fråga om att offren hanteras och betraktas som handelsvaror (a. prop. s. 31). Brottets allvar bör återspeglas i ersättningen till de utsatta personerna. Enligt Brottsoffermyndighetens bedömning motsvarar de ersättningsnivåer som gäller i dag inte fullt ut den kränkning av såväl den personliga som den sexuella integriteten som offer för människohandel för sexuella ändamål utsätts för. Det finns därför anledning att höja nivåerna.

Myndigheten anser att kränkningsersättning om 200 000 kronor ska vara utgångspunkten vid människohandel för sexuella ändamål där sexuell exploatering förekommit i större omfattning. Omständigheterna mellan olika fall kan dock variera och påverka beloppet i både uppåtgående och nedåtgående riktning. En bedömning måste göras i varje enskilt ärende, där omständigheter av betydelse är bland annat brottstidens längd, offrets ålder och utsatthet, förekomst av hot och våld samt omfattningen och intensiteten av antal tillfällen där offret tvingats sälja sin kropp.

Kvinnan har i detta fall transporterats till ett främmande land och tvingats till prostitution. Hon har utsatts för hot och våld och kontrollerats hårt av gärningspersonerna. Det har varit fråga om en relativt kort tidsperiod men under denna tid har det varit fråga om ett mycket stort antal prostitutionstillfällen, närmare 100 stycken. Det har inneburit att kvinnan tvingats ta emot flera kunder varje dag. Gärningspersonerna har genom sitt agerande utnyttjat henne på ett hänsynslöst sätt i syfte att exploatera henne så hårt det bara gick för att få maximal ekonomisk vinning. Mot bakgrund av dessa omständigheter finner Brottsoffermyndigheten att kvinnan har rätt till ersättning med 250 000 kronor.
Ärende 4622/2020

Senast uppdaterad:2020-11-17