Aktuella beslut den 30 september 2019

Vid sammanträdet med Nämnden för brottsskadeersättning den 30 september 2019 avgjordes bland annat följande ärenden.

Fråga om brottsrubricering samt brottsskadeersättning för kränkning i samband med beskjutning av en villa

En alltjämt okänd person besköt nattetid en villa med ett automatvapen av modellen Kalasjnikov. En familj om fyra personer låg och sov på övervåningen i villan när totalt 22 kulor sköts mot bottenvåningen på huset framsida. Kulorna gick bland annat igenom ytterdörren och väggar samt fortsatte genom de olika rummen på bottenvåningen. Några av kulorna slog igenom hela huset och en kula stannade först 25 meter längre bort i grannens köksfönster. Någon gärningsperson har inte gått att binda till brottet.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek har brottets rubricering stor betydelse. I detta fall är gärningspersonen okänd. Brottsoffermyndigheten har då att själv bedöma vilket brott sökanden varit utsatt för. Bedömningen görs bland annat med stöd av polisens utredning.

Gärningspersonen har avlossat ett stort antal skott med ett automatvapen mot familjens bostad som familjen vid tillfället befann sig i. Skotten har passerat genom ytterdörr och väggar och gått in i bostaden. Skytten måste ha varit medveten om att huset med största sannolikhet var bebott och det fanns en stor risk för att personer i huset kunde träffas av skotten och avlida.

Enligt Brottsoffermyndighetens bedömning får det anses övervägande sannolikt att skytten i vart fall varit likgiltig inför effekt att någon kunde ha avlidit. Myndigheten anser därmed att familjen varit utsatt för försök till mord. Eftersom brottet inte medfört några fysiska skador bestäms ersättningen till 100 000 kronor.
Ärende: 1811-1814/2019

Fråga om brottsrubricering samt brottsskadeersättning för kränkning i samband med handgranatsattack i lägenhet

En alltjämt okänd person kastade nattetid in en handgranat i den lägenhet där sökandena, en kvinna samt hennes fem barn vistades. Handgranaten detonerade i det vardagsrum där bland andra tre av sökandena sov och förorsakade en åttaårig pojkes död. Pojken var son respektive bror till sökandena. Två av sökandena befann sig vid skadetillfället i ett angränsande sovrum. Vid skadetillfället vistades totalt fjorton personer i lägenheten. Någon gärningsperson har inte gått att binda till brottet.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Vid bedömningen av kränkningsersättningens storlek har brottets rubricering stor betydelse. I detta fall är gärningspersonen okänd. Brottsoffermyndigheten har då att själv bedöma vilket brott sökanden varit utsatt för. Bedömningen görs bland annat med stöd av polisens utredning.                                                                                                                                       
Det måste för gärningspersonen ha framstått som en ren tillfällighet var i lägenheten handgranaten skulle komma att detonera, liksom var olika personer i lägenheten exakt skulle komma att befinna sig. Det har förelegat risk för att samtliga personer i lägenheten skulle komma att träffas av splitter vilket skulle ha kunnat leda till deras död. Detta måste gärningspersonen ha varit medveten om.

Enligt Brottsoffermyndigheten får det anses vara övervägande sannolikt att gärningspersonen har varit likgiltig inför en sådan effekt och därmed haft i vart fall likgiltighetsuppsåt till att de personer som befann sig i lägenheten skulle komma att dödas. Myndigheten anser därmed att sökandena varit utsatt för försök till mord. Till de sökanden som inte drabbades av några fysiska skador bestämdes ersättningen för kränkning till 100 000 kronor. Till den flicka som tillfogades sår- och splitterskador bestämdes ersättningen för kränkning till 125 000 kronor.
Ärende: 4489-4493/2019

Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid olovlig identitetsanvändning

En alltjämt okänd gärningsperson skapade ett konto på Badoo med hjälp av sökandens namn och bilder på henne. Det föranledde att en man uppsökte henne på hennes arbetsplats och uppgav att de stämt träff via kontot som fanns på Badoo. Någon gärningsperson har inte gått att binda till brottet.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten finner att den kränkning som sökanden utsatts för genom att annan olovligen använt hennes identitet är så allvarlig att den är ersättningsgrundande. Myndigheten har vid bedömningen beaktat att hon, på grund av att någon annan har missbrukat hennes identitet, blev uppsökt på sin arbetsplats av en främmande man som uppgav att de stämt träff via kontot som fanns på Badoo. För den allvarliga kränkning som hon utsatts för har hon rätt till ersättning med 5 000 kronor.
Ärende: 7655/2019

Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid olovlig identitetsanvändning

Under en period om cirka 1 år och 9 månader utsattes sökanden för tre fall av bedrägeri, sex fall av grovt bedrägeri genom olovlig identitetsanvändning samt två fall av grovt bedrägeri genom urkundsförfalskning.

Hans son utnyttjade olovligen krediter som hade beviljats sökanden av diverse kreditföretag. Sonen skapade vidare olovligen ett Bank-ID i sökandens namn varvid han ansökte och beviljades kreditkort i sökandens namn och utnyttjade sedan olovligen kreditkortet. Med hjälp av sökandens Bank-ID vilseledde sonen även till att lån beviljades i sökandens namn. Sonen skrev också sökandens namn på låneavtal varefter sonen nyttjade de falska låneavtalen för att få pengar utbetalade till sig. Sonen belastade sökandens krediter och tog lån i hans namn så att skulderna uppgick till dryga 180 000 kronor. Sonen överförde dessutom (genom tre delposter) pengar om dryga 50 000 kronor från sökandens bankkonto till sitt eget bankkonto. Slutligen tog sonen olovligen lån i båda sina föräldrars namn vilket medförde en skuld om 15 000 kronor.

Tingsrätten dömde sonen för brotten och att betala skadestånd till sökanden med – såvitt här är av intresse – 15 000 kronor (yrkat och medgivet belopp) för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Gärningspersonen gick med på att betala det utdömda beloppet för kränkning. Det innebär att domstolen inte har gjort någon prövning av beloppets storlek. Brottsoffermyndigheten måste däremot alltid göra en egen bedömning av ersättningens storlek och lämna ersättning enligt skadeståndsrättslig praxis.

Enligt 5 § brottsskadelagen kan ersättning för kränkning lämnas då någon utsatts för brott som inneburit en allvarlig kränkning av dennes person, frihet eller frid eller genom grovt förtal. De förmögenhetsbrott som sökanden varit utsatt för, som inte innefattar olovlig identitetsanvändning, anses enligt praxis inte innebära en sådan allvarlig kränkning av den personliga integriteten att ersättning kan lämnas. Omständigheterna i detta ärende leder inte till någon annan bedömning. Han kan därför inte få någon brottsskadeersättning för kränkning för denna brottslighet.

Olovlig identitetsanvändning är däremot ett brott som anses utgöra angrepp på någons frid och för vilket ersättning för kränkning kan lämnas om kränkningen bedöms vara allvarlig.

Brottsoffermyndigheten anser att de gärningar som sökanden utsatts för (utöver det grova bedrägeriet genom olovlig identitetsanvändning) innefattar brottet olovlig identitetsanvändning samt att den fridskränkning som den brottsligheten utgör är så allvarlig att den är ersättningsgrundande. Myndigheten bedömer dock att det utdömda beloppet är högre än vad som normalt lämnas vid denna typ av brottslighet. Myndigheten anser – vid en samlad bedömning av samtliga omständigheter – att skälig ersättning för brottet olovlig identitetsanvändning som sökanden utsatts för är 10 000 kronor. Myndigheten har vid bedömningen beaktat att han, på grund av att någon annan har missbrukat hans identitet vid ett stort antal tillfällen på ett systematiskt sätt, haft stora praktiska besvär genom att kontakta kreditgivare och reda upp situationen samt blivit föremål för utmätning. Myndigheten har vid bedömningen även tagit hänsyn till den långa tidsperiod om totalt 1 år och 9 månader som brotten pågått.
Ärende: 7885/2019

Fråga om polisers rätt till brottsskadeersättning för kränkning i samband med grovt hot mot tjänsteman

Fyra poliser och en polisstudent fick uppdrag att åka till en trafikolycksplats där en person blivit aggressiv och misshandlat en annan förare. När de anlände bestämdes att två poliser, A och B, samt polisstudenten skulle åka till den misstänkta personens gård en kort bit från trafikolycksplatsen. När poliserna körde in på gården kom den misstänkta personen gående mot polisfordonet med ett vapen lyft och riktat mot poliserna samtidigt som personen skrek att polisen skulle försvinna. Poliserna och polisstudenten sökte skydd medan personen fortsatte sikta mot dem. A och B avfyrade varningsskott mot gärningspersonen. En polis, C, som också åkt ut på uppdraget till trafikolyckan, hörde via radio att kollegorna var under vapenhot och tog sig från trafikolycksplatsen till gården. A och B lyckas tillslut ta skydd vid en lada längre ifrån gärningspersonen och polisstudenten kunde lämna platsen. Inne på polisstationen fick bland annat två ytterligare poliser (D och E) information om händelsen och beordrades ut till platsen. Gärningspersonen fortsatte rikta vapnet mot samtliga poliser som befann sig på platsen, bland annat A, B, C, D och E. Tillslut avfyrade polis ett skott, verkanseld, vilket träffade gärningspersonen som senare avled. Vid undersökningen av gärningspersonens vapen framkom att det var ett luftgevär. Det passerade cirka 20–30 minuter från att polisfordonet initialt mötte gärningspersonen på gården till att hen sköts.

Brottsoffermyndighetens bedömning

För att ersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av brottsoffrets personliga integritet. När man bedömer om en polis i tjänst har utsatts för en sådan allvarlig kränkning måste beaktas att det i viss mån ingår i arbetsuppgifterna att ingripa mot besvärliga och ibland våldsamma personer. En polis får i en sådan situation antas ha en mental beredskap att mötas av visst verbalt och fysiskt motstånd.


Enligt Brottsoffermyndigheten utsattes samtliga av de sökande poliserna (A, B, C, D och E) för ett grovt hot mot tjänsteman. Avseende rätten till ersättning för kränkning till poliserna A och B beaktade Brottsoffermyndigheten att när A och B åkte ut på uppdraget hade det inte framkommit någon information om att gärningspersonen var beväpnad eller att någon annan omständighet skulle medföra att poliserna borde haft en mental beredskap för den situation som uppstod. Vidare inträffade hotet direkt och utan tidigare kontakt mellan polisen och gärningspersonen. Händelsen pågick under förhållandevis lång tid där A och B både avfyrade varningsskott samt fick söka skydd bakom polisfordonet. Brottsoffermyndigheten anser att skälig ersättning för kränkning för A och B är 15 000 kronor.

Avseende rätten till ersättning för kränkning till poliserna C, D och E beaktade Brottsoffermyndigheten att då poliserna inte befann sig på platsen vid inledandet av händelsen samt var informerade om situationen innan de anlände till platsen hade de haft möjlighet att mentalt förbereda sig inför situationen, om än inte under särskilt lång tid avseende C. Vidare kan brottet inte sägas ha syftat till att skymfa eller direkt angripa polisernas privata sfär, och därför bedömde myndigheten att det objektivt sätt inte kan anses att de utsatts för en sådan allvarlig kränkning att de har rätt till ersättning.
Ärende: 5139/2019, 5140/2019, 5934/2019, 5596/2019 och 5755/2019

Senast uppdaterad:2020-11-17