Aktuella beslut den 29 maj 2017

Vid sammanträdet med Nämnden för brottsskadeersättning den 29 maj 2017 avgjordes bland annat ärenden om brottsskadeersättning för kränkning i samband med skolattacken i Trollhättan. Dessutom beslutade nämnden om brottsskadeersättning för sakskada vid en mordbrand. Nämnden prövade också för första gången rätten till ersättning för kränkning vid det nya brottet olovlig identitetsanvändning. Ytterligare ett ärende gällde brottsskadeersättning för kränkning vid framkallande av fara för annan.

Fråga om brottsskadeersättning till elever och personal som befann sig på skolan Kronan i Trollhättan under skolattacken den 22 oktober 2015

Brottsoffermyndigheten prövade rätten till ersättning för en elev och fyra anställda efter skolattacken i Trollhättan. I samtliga fem ärenden gjordes bedömningen att sökanden inte kunde anses ha varit utsatt för brott och deras ansökningar avslogs därför.

Tre av ärendena gällde personer som träffade gärningspersonen. I dessa fall agerade gärningspersonen inte mot dem på något sätt som kan sägas ha inneburit ett mot dem direkt riktat hot. De ansågs inte heller ha utsatts för ett indirekt hot. Två av ärendena gällde personer som befann sig i klassrum som låg i korridorer där gärningspersonen i och för sig befann sig under attacken. Gemensamt för dessa var att personerna först i efterhand fick veta att gärningspersonen angripit andra som befunnit sig på skolan.

Bakgrund

En man gick in i skolan iförd en ”Darth Vader”-liknande mundering med bland annat hjälm, ansiktsmask och lång svart rock. Han hade en kniv med fodral i sitt bälte och höll ett långt skarpt svärd i ena handen. Mannen uppehöll sig först på skolans bottenvåning för att sedan vid ett par tillfällen gå upp till andra våningen. På övervakningsfilmer från en korridor på andra våningen kan mannen bland annat ses marscherandes i korridoren med svärdet i ena handen. Från det att mannen gick in i skolan fram till dess att han stoppades av polis gick det enligt uppgifter i förundersökningen knappt elva minuter. Mannen begick under denna tid bland annat flera mord och gjorde sig även skyldig till mordförsök genom att angripa sina offer med svärdet. Mannen jagade också flera personer. Ett av morden ägde rum kort tid efter att mannen hade anlänt till skolan. Brottet bevittnades av några i skolpersonalen som slog larm. Skolans rektor sprang därefter runt i delar av skolan och uppmanade lärarna i olika klassrum att dra ner gardinerna och låsa dörrarna. Många på skolan låste in sig och barrikaderade sig i klassrum och andra lokaler för att förhindra att mannen skulle kunna ta sig in.

Polisens gärningsmannaprofilgrupp har gjort bedömningen att det funnits ett tydligt hatbrottsmotiv bakom mannens gärningar och att han valt ut skolan på grund av hans kännedom om att det där fanns en hög representation av personer med invandrarbakgrund. De brottsrubriceringar som angetts i den ursprungliga polisanmälan var förutom mord även mordförsök. Sedan förundersökningen lagts ned med hänvisning till att gärningspersonen avlidit gjorde Trollhättan Stad en polisanmälan om olaga hot, alternativt grovt olaga hot. Som målsägande angavs i denna anmälan bland andra all på skolan vid aktuellt tillfälle närvarande personal och alla närvarande elever. Denna anmälan föranledde inga ytterligare åtgärder från polisens sida. Gärningspersonen har inte kunnat ställas till ansvar för de brott han begick på skolan eftersom han avled sedan han skjutits av polis som kallats till skolan.

Gemensam motivering i samtliga ärenden var inledningsvis följande:
Utgångspunkter för bedömningen av rätten till brottsskadeersättning vid aktuell brottslighet.

Enligt 1 § brottsskadelagen kan den som skadats till följd av brott ha rätt till brottsskadeersättning. För rätt till ersättning gäller att det ska föreligga ett adekvat orsakssamband mellan brottet och skadan (se Brottskadelagen, En kommentar, Dereborg/Lindeblad, s.31). Enligt 5 § brottsskadelagen betalas brottsskadeersättning för den skada det innebär att någon allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet eller frid. Brottsskadeersättning kan inte lämnas i den mån en skada kan ersättas genom en försäkring.

När det gäller att avgöra vilka som kan vara ersättningsberättigade för personskada respektive kränkning råder ingen tvekan om att de personer som gärningspersonen utsatt för brott direkt riktat mot vederbörande kan komma i fråga för ersättning. På skolan har, utöver de personer som gärningspersonen direkt angripit med våld och de som han jagat med svärdet i sin hand, det även befunnit sig ett stort antal personer som på olika sätt och i olika grad berörts av gärningspersonens brottslighet. Rätten till ersättning ska huvudsakligen bedömas utifrån rent objektiva förhållanden och inte brottsoffrets egna upplevelser av händelsen. I de fall en person inte utsatts för våld eller hot som direkt riktats mot denne kan enligt Brottsoffermyndighetens mening – vid sådan brottslighet som nu är aktuell – personens närhet till gärningspersonen och därmed den konkreta fara personen har löpt att direkt utsättas för dennes brottslighet vara av betydelse för bedömningen. Paralleller kan dras till de personer som vid ett bankrån befinner sig i banklokalen men som inte utsatts för något direkt hot eller våld av rånaren. De som är närvarande i den lokal där rånet sker och indirekt omfattas av rånarens hot eller inte kan lämna platsen utan att utsättas för hot kan komma i fråga för ersättning både för personskada och för kränkning (se Brottsoffermyndighetens referatsamling s.99 ff. Se även Högsta domstolens avgörande NJA 1997 s.767).

Nämnden för brottsskadeersättning har vid ett sammanträde den 20 mars 2017 prövat rätten till ersättning för flera sökande, både personal och elever, som befann sig i skolan under attacken. Förutom de som varit direkt utsatta för våld eller hot har även de som på ett indirekt sätt utsatts för gärningspersonens brottslighet i vissa fall bedömts vara berättigade till ersättning. Gemensamt för de som fått ersättning i dessa fall har – med utgångspunkt i den ovan beskrivna rånparallellen – varit dels att det förelegat en närhet till gärningspersonen och därmed en konkret fara för att direkt utsättas för brott av denne, dels att den konkreta faran samtidigt också uppmärksammats av brottsoffret i fråga.

Brottsoffermyndighetens bedömning i respektive ärende

Ett ärende avsåg en lärare som mötte gärningspersonen och passerade denne på ca en meters avstånd. Brottsoffermyndigheten avslog hans ansökan med följande motivering:

En förutsättning för att N.N. ska kunna få någon brottsskadeersättning är att han genom gärningspersonens agerande på skolan kan anses ha utsatts för brott av denne. Av utredningen i ärendet framgår att N.N. har befunnit sig i gärningspersonens närhet. Enligt vad N.N. uppgett kände han att han måste akta sig och att han var beredd på att hoppa undan när han mötte gärningspersonen. Även med beaktande av de känslor som N.N. uppgett att gärningspersonen framkallat när de möttes kan dennes agerande vid deras sammanträffande inte sägas ha inneburit ett mot honom direkt riktat hot. Omständigheterna har inte heller varit sådana att N.N. vid samman-träffandet kan anses ha utsatts för ett sådant indirekt hot som skulle kunna grunda en rätt till ersättning. Sedan N.N. fått klart för sig vad som pågick på skolan befann han sig på skolans bottenvåning där han bl.a. gick till flera klassrum för att varna för gärningspersonen. Såvitt framkommit har N.N. befunnit sig där när gärningspersonen uppehållit sig på skolans övre våningsplan. Det kan därför inte anses ha förelegat en konkret fara att N.N. i detta skede skulle konfronteras med honom. Brottsoffermyndigheten gör därför sammantaget bedömningen att N.N. inte kan anses ha utsatts för brott och han kan därför inte få någon brottsskadeersättning.
Ärende 6768/2016

Två ärenden gällde personal som träffade på gärningspersonen i den korridor där de befann sig, dock utan att de hade vetskap om de ytterst allvarliga våldsbrott som gärningspersonen då redan begått. Motiveringen i det ena av dessa ärenden var följande (och i det andra var motiveringen huvudsakligen densamma):

En förutsättning för att N.N. ska kunna få någon brottsskadeersättning är att hon genom gärningspersonens agerande på skolan kan anses ha utsatts för brott av denne. Av utredningen i ärendet framgår att N.N. har befunnit sig i gärningspersonens närhet. Hans agerande vid deras sammanträffande kan dock inte sägas ha inneburit ett mot henne direkt riktat hot. Eftersom hon vid det tillfället inte heller kände till de brott som gärningspersonen redan gjort sig skyldig till kan hon i det skedet inte heller anses ha utsatts för ett sådant indirekt hot som skulle kunna grunda en rätt till ersättning. N.N. har, sedan gärningspersonen lämnat den korridor där hon befann sig för att sedan inte återvända, av rektorn uppmanats att lämna korridoren och låsa, vilket hon också gjorde. Såvitt framkommit har det sedan N.N. uppmanats att låsa in sig inte förelegat någon konkret fara för henne att konfronteras med gärningspersonen när hon lämnade städskrubben och senare om hon hade lämnat det klassrum hon befann sig. Brottsoffermyndigheten gör därför sammantaget bedömningen att N.N. inte kan anses ha utsatts för brott och hon kan därför inte få någon brottsskadeersättning.
Ärende 4309/2017 och 4070/2017                                       

Ett ärende gällde en lärare som befann sig i ett klassrum med tillhörande grupprum i samma korridor som personerna i de två föregående refererade ärendena. Hennes ansökan avslogs med följande motivering:

En förutsättning för att N.N. ska kunna få någon brottsskadeersättning är att hon genom gärningspersonens agerande på skolan kan anses ha utsatts för brott av denne. Inledningsvis kan konstateras att N.N. inte har konfronterats med gärningspersonen och hon har således inte utsatts för något direkt hot av denne. N.N. informerades om vad som hände på skolan av rektorn och låste därefter klassrummet och förflyttade sig och eleverna till ett intilliggande grupprum. Såvitt framkommit fick N.N. vetskap om gärningspersonens närvaro på skolan sedan han lämnat den korridor där de rum som hon befann sig i ligger för att sedan inte återvända dit. Det har således inte förelegat någon konkret fara för N.N. att konfronteras med gärningspersonen sedan hon fick vetskap om vad som hände på skolan även om hon hade lämnat de rum där hon befann sig.

Brottsoffermyndigheten gör därför sammantaget bedömningen att N.N. inte kan anses ha utsatts för brott och hon kan därför inte få någon brottsskadeersättning.
Ärende 4068/2017

Beträffande en elev som befann sig i ett klassrum beläget vid den entré genom vilken gärningspersonen tog sig in i skolan avslogs ansökan med följande motivering:

En förutsättning för att N.N. ska kunna få någon brottsskadeersättning är att han genom gärningspersonens agerande på skolan kan anses ha utsatts för brott av denne. Inledningsvis kan konstateras att N.N. inte har konfronterats med gärningspersonen och han har således inte utsatts för något direkt hot av denne. N.N. har genom sina vårdnadshavare uppgett att han såg gärningspersonen när denne gick förbi klassrummet. Såvitt framkommit var det enda gången som gärningspersonen uppehöll sig i den korridor där aktuellt klassrum är beläget. N.N. och övriga i klassrummet har förvisso hållits instängda i klassrummet av sin lärare på grund av rädsla för vad som skulle kunna hända om de gick ut. N.N. har också efter hand fått information om vad som hände på skolan, dock är det oklart om han fick kännedom om gärningspersonens brottslighet innan denne stoppades av polisen. Oavsett hur det förhåller sig med den saken har det inte förelegat någon konkret fara för N.N. att, sedan han fick vetskap om gärningspersonens närvaro på skolan och hans brottslighet, konfronteras med denne även om han hade gått ut ur det rum där han befann sig. Brottsoffermyndigheten gör därför sammantaget bedömningen att N.N. inte kan anses ha utsatts för brott och han kan därför inte få någon brottsskadeersättning.
Ärende 5465/2016

Fråga om brottsskadeersättning för sakskada vid mordbrand

En man som fick sitt hem ödelagt vid en grov mordbrand får brottsskadeersättning för förstörda möbler med 50 000 kronor.
En person anlade en brand i en mans bostad. Ingen person kom till skada men lägenheten totalförstördes och mannen förlorade alla sina tillhörigheter. Gärningspersonen dömdes för grov mordbrand och att betala skadestånd till den drabbade mannen med bland annat 100 000 kronor för förstörd egendom.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsskadeersättning för sakskada eller ren förmögenhetsskada lämnas bara i undantagsfall. Ersättning lämnas om gärningspersonen vid tiden för brottet var intagen, på rymmen eller på permission från kriminalvårdsanstalt, från vissa statliga behandlingshem eller var häktad. (6 och 7 §§ brottsskadelagen). Gärningspersonen var inte tvångsintagen eller häktad. Någon ersättning kan därför inte lämnas med stöd av dessa bestämmelser.

I vissa ömmande situationer kan ersättning betalas trots att gärningspersonen inte tillhörde någon av de nämnda kategorierna. Det krävs då att den skadelidandes möjligheter att försörja sig allvarligt har äventyrats genom skadan eller ersättningen annars framstår som särskilt angelägen (8 § brottsskadelagen). Brottsoffermyndigheten anser inte att mannens möjligheter att försörja sig allvarligt har äventyrats genom brottet. Mot bakgrund av hans ekonomiska situation samt att han förlorat i princip allt sitt bohag i samband med brottet, finner myndigheten att ersättningen framstår som särskilt angelägen. Han har därför rätt till brottsskadeersättning för sakskada. Ersättningen bestäms till skäliga 50 000 kronor.
Ärende 5111/2016

Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid olovlig identitetsanvändning

Brottsoffermyndigheten har för första gången – i två fall – prövat rätten till ersättning för kränkning vid det nya brottet olovlig identitetsanvändning. I det ena ärendet lämnades ersättning med 5 000 kronor och i det andra gjordes bedömningen att brottet inte inneburit en sådan allvarlig kränkning att ersättning kunde lämnas.

En kvinna utsattes för olovlig identitetsanvändning av en person som använde sig av hennes identitetsuppgifter på Tradera för att sälja saker online. Detta resulterade i att kvinnan fick en betalningsanmärkning avseende avgifter för utförda försäljningar. Åklagaren beslutade om så kallad förundersökningsbegränsning gentemot den misstänkta personen.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten finner att den kränkning som kvinnan utsatts för genom att en annan person olovligen använt hennes identitet är så allvarlig att den är ersättningsgrundande. Myndigheten har vid bedömningen beaktat att hon, på grund av att någon annan missbrukat hennes identitet, blev nekad konsumenttjänst och haft praktiska besvär för att få bort sin betalningsanmärkning. För den allvarliga kränkning som hon utsatts för har hon rätt till ersättning med 5 000 kronor.
Ärende 3806/2017

En okänd person kontaktade andra personer och frågade efter deras kontouppgifter. I kontakterna använde han sig av en kvinnas identitet. Kvinnan blev därefter uppringd från flera olika nummer. Hon svarade på i vart fall tre samtal där personerna berättade att de blivit uppringda från hennes nummer.

Brottsoffermyndighetens bedömning

För att ersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. Brottsoffermyndigheten betvivlar inte att kvinnan upplevt händelsen som obehaglig. Myndigheten anser dock inte att hon i skadeståndsrättslig mening har utsatts för en sådan allvarlig kränkning att ersättning kan lämnas.
Ärende 3761/2017

Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid framkallande av fara för annan

Brottsoffermyndigheten fann att två pojkar som befann sig i samma bil som deras pappa när denne blev skjuten till döds var utsatta för brott och därmed hade rätt till ersättning.

Två pojkar, nio respektive fem år, satt i baksätet när en okänd person kom fram och avlossade flera skott mot deras pappa som satt i förarsätet på bilen. Skotten träffade pappan i huvudet och på överkroppen varvid han avled.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Polisen har rubricerat gärningen som mord gentemot pappan. Omständigheterna i ärendet, som Brottsoffermyndigheten har tagit del av, tyder på att personen som avlossat skotten inte haft för avsikt att döda någon annan än honom. Enligt de uppgifter som föreligger i ärendet siktade skytten enbart på pappan och detta utifrån ett kort avstånd. Mot denna bakgrund anser Brottsoffermyndigheten att det inte är övervägande sannolikt att gärningspersonen hade uppsåt att döda, skada eller skrämma pojkarna. Myndigheten gör bedömningen att pojkarna i vart fall har utsatts för framkallande av fara för annan och att de har rätt till ersättning för kränkning med 15 000 kronor.
Ärende 4485/2017 och 4486/2017

Senast uppdaterad:2020-11-17