Aktuella beslut den 20 mars 2017

Vid sammanträdet med Nämnden för brottsskadeersättning den 20 mars 2017 avgjordes bland annat ärenden om brottsskadeersättning för kränkning i samband med skolattacken i Trollhättan och terrorattacken i Nice. Dessutom beslutade nämnden om brottsskadeersättning för ren förmögenhetsskada till en kvinna som utsatts för grovt bedrägeri av sina föräldrar.

Fråga om brottsskadeersättning till elever och personal som befann sig på skolan Kronan i Trollhättan under skolattacken den 22 oktober 2015

Brottsoffermyndigheten beslutade om brottsskadeersättning till fyra elever och fyra anställda efter skolattacken i Trollhättan. De bedömdes ha rätt till kränkningsersättning från 10 000 kronor upp till 125 000 kronor per person. Tre personer fick ingen ersättning eftersom de inte ansågs ha varit utsatta för brott.

Bakgrund

En man gick in i skolan iförd en ”Darth Vader”-liknande mundering med bland annat hjälm, ansiktsmask och lång svart rock. Han hade en kniv med fodral i sitt bälte och höll ett långt skarpt svärd i ena handen. Mannen uppehöll sig först på skolans bottenvåning för att sedan vid ett par tillfällen gå upp till andra våningen. På övervakningsfilmer från en korridor på andra våningen kan mannen bland annat ses marscherandes i korridoren med svärdet i ena handen. Från det att mannen gick in i skolan fram till dess att han stoppades av polis gick det enligt uppgifter i förundersökningen knappt elva minuter. Mannen begick under denna tid bland annat flera mord och gjorde sig även skyldig till mordförsök genom att angripa sina offer med svärdet. Mannen jagade också flera personer. Ett av morden ägde rum kort tid efter att mannen hade anlänt till skolan. Brottet bevittnades av några i skolpersonalen som slog larm. Skolans rektor sprang därefter runt i delar av skolan och uppmanade lärarna i olika klassrum att dra ner gardinerna och låsa dörrarna. Många på skolan låste in sig och barrikaderade sig i klassrum och andra lokaler för att förhindra att mannen skulle kunna ta sig in.

Polisens gärningsmannaprofilgrupp har gjort bedömningen att det funnits ett tydligt hatbrottsmotiv bakom mannens gärningar och att han valt ut skolan på grund av hans kännedom om att det där fanns en hög representation av personer med invandrarbakgrund. De brottsrubriceringar som angetts i den ursprungliga polisanmälan var förutom mord även mordförsök. Sedan förundersökningen lagts ned med hänvisning till att gärningspersonen avlidit gjorde Trollhättan Stad en polisanmälan om olaga hot, alternativt grovt olaga hot. Som målsägande angavs i denna anmälan bland andra all på skolan vid aktuellt tillfälle närvarande personal och alla närvarande elever. Denna anmälan föranledde inga ytterligare åtgärder från polisens sida. Gärningspersonen har inte kunnat ställas till ansvar för de brott han begick på skolan eftersom han avled sedan han skjutits av polis som kallats till skolan.

Gemensam motivering i samtliga ärenden var inledningsvis följande:

Utgångspunkter för bedömningen av rätten till brottsskadeersättning vid aktuell brottslighet

Enligt 1 § brottsskadelagen kan den som skadats till följd av brott ha rätt till brottsskadeersättning. För rätt till ersättning gäller att det ska föreligga ett adekvat orsakssamband mellan brottet och skadan (se Brottskadelagen, En kommentar, Dereborg/Lindeblad, s.31). Enligt 5 § brottsskadelagen betalas brottsskadeersättning för den skada det innebär att någon allvarligt kränker någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet eller frid. Brottsskadeersättning kan inte lämnas i den mån en skada kan ersättas genom en försäkring.

Brottsoffermyndigheten har inte tidigare prövat rätten till brottsskadeersättning vid brott av motsvarande slag och omfattning riktat mot elever och personal vid en skola eller liknande. När det gäller att avgöra vilka som kan vara ersättningsberättigade för personskada respektive kränkning råder ingen tvekan om att de personer som gärningspersonen utsatt för brott direkt riktat mot vederbörande kan komma i fråga för ersättning. På skolan har, utöver de personer som gärningspersonen direkt angripit med våld och de som han jagat med svärdet i sin hand, det även befunnit sig ett stort antal personer som på olika sätt och i olika grad berörts av gärningspersonens brottslighet. Rätten till ersättning ska huvudsakligen bedömas utifrån rent objektiva förhållanden och inte utifrån brottsoffrets egna upplevelser av händelsen. I de fall en person inte utsatts för våld eller hot som direkt riktats mot denne kan enligt Brottsoffermyndighetens mening – vid sådan brottslighet som nu är aktuell – personens närhet till gärningspersonen och därmed den konkreta fara personen har löpt att direkt utsättas för dennes brottslighet vara av betydelse för bedömningen. Paralleller kan dras till de personer som vid ett bankrån befinner sig i banklokalen men som inte utsatts för något direkt hot eller våld av rånaren. De som är närvarande i den lokal där rånet sker och indirekt omfattas av rånarens hot eller inte kan lämna platsen utan att utsättas för hot kan komma i fråga för ersättning både för personskada och för kränkning (se Brottsoffermyndighetens referatsamling s.99 ff. Se även Högsta domstolens avgörande NJA 1997 s.767).

Brottsoffermyndighetens bedömning i respektive ärende

Beträffande en elev som gärningspersonen angrep med sitt svärd bestämde Brottsoffermyndigheten kränkningsersättningen till 125 000 kronor med följande motivering:

N.N. har utsatts för ett direkt mot honom riktat våldsangrepp för vilket han har rätt till brottsskadeersättning. Av betydelse för att bedöma graden av kränkning är vilket brott som N.N. kan anses ha utsatts för, varvid gärningspersonens avsikt påverkar bedömningen. Gärningspersonen slog N.N. med svärdet och försökte, enligt en vittnesuppgift, även sticka honom med svärdet. En omständighet som starkt talar för att N.N. utsattes för ett mordförsök är att gärningspersonen i samma händelseförlopp mördade en elevassistent. Sammantaget gör Brottsoffermyndigheten bedömningen att det med tillräcklig grad av säkerhet framgår att N.N. utsattes för ett mordförsök av gärningspersonen. Vid mordförsök som inte medfört några allvarligare skador bestäms ersättningen för kränkning normalt till 100 000 kronor. Med beaktande av att brottet ägt rum på N.N:s skola där han haft all rätt att känna sig trygg samt att gärningspersonens hatbrottsmotiv synes ha varit den främsta anledningen till att han valde skolan som brottsplats anser myndigheten att N.N. har rätt till ett högre belopp än normalbeloppet. För den synnerligen allvarliga kränkning som brottet inneburit har han rätt till ersättning med 125 000 kronor.
Ärende 8109/2016

När det gäller en elev och en i personalen som blev jagade av gärningspersonen bestämdes kränkningsersättningen till 20 000 kronor för dem vardera. Motiveringen i beslutet angående den senare var följande (och beslutet beträffande eleven i huvudsak likalydande):

Av betydelse för att bedöma graden av kränkning är vilket brott som N.N. kan anses ha utsatts för. Hon har i sin ansökan om brottsskadeersättning gjort gällande att hon vid det aktuella tillfället utsattes för ett mordförsök. Gärningspersonens avsikt påverkar bedömningen av vilket brott som hon har varit utsatt för, vilket i sin tur har betydelse för bedömningen av hennes rätt till kränkningsersättning. Brottsoffermyndigheten ifrågasätter inte att N.N. upplevt det inträffade som mycket skrämmande och situationen som livsfarlig. Myndigheten gör dock bedömningen att det på föreliggande utredning inte med tillräcklig grad av säkerhet framgår att gärningspersonen hade uppsåt att döda henne. Det går därför inte att säga att hon utsattes för ett mordförsök. Genom sitt agerande får han dock anses ha utsatt henne för ett olaga hot. Med hänsyn till omständigheterna vid gärningen bör brottet bedömas som grovt. För den allvarliga fridskränkning som brottet inneburit har hon rätt till ersättning med 20 000 kronor. Vid ersättningens bestämmande har beaktats att brottet ägt rum på den skola där N.N. arbetade och har haft all rätt att känna sig trygg samt att gärningspersonens hatbrottsmotiv synes ha varit den främsta anledningen till att han valde skolan som brottsplats. 
Ärende 5405/2016 och 10869/2016 

Ett ärende gällde en lärare som kommit in i skolan och såg att det låg en svårt skadad person i kafeterian, varpå läraren blev informerad om att det var någon som gick omkring med ett svärd och högg folk. I samband med detta kom gärningspersonen gående mot honom med svärdet i handen. Läraren bedömdes ha rätt till kränkningsersättning med 10 000 kronor. Motiveringen var följande:

Genom att under aktuella omständigheter gå mot N.N. med svärdet i ena handen får gärningspersonen anses ha utsatt honom för brott för vilket ersättning kan komma i fråga. För den allvarliga fridskränkning som brottet inneburit har han rätt till ersättning med 10 000 kronor. Vid ersättningens bestämmande har beaktats att brottet ägt rum på den skola där N.N. arbetade och har haft all rätt att känna sig trygg samt att gärningspersonens hatbrottsmotiv synes ha varit den främsta anledningen till att han valde skolan som brottsplats.   
Ärende 4474/2016

Beträffande två elever som befann sig i klassrum och på olika sätt blev varse gärningspersonens närvaro bestämdes kränkningsersättningen till 10 000 kronor. Motiveringen beträffande den ena eleven var följande:

N.N. har inte konfronterats med gärningspersonen och har således inte utsatts för något direkt hot av denne. Han har befunnit sig i ett klassrum där lärarna låst dörrarna och barrikaderat sig av rädsla för gärningspersonen. N.N har uppfattat gärningspersonens närvaro och såvitt framkommit inte haft möjlighet att lämna klassrummet utan att riskera att konfronteras med denne. Brottsoffermyndigheten gör därför bedömningen att gärningspersonen får anses ha utsatt honom för brott för vilket ersättning kan komma i fråga. För den allvarliga fridskränkning som brottet inneburit har han rätt till ersättning med 10 000 kronor. Vid ersättningens bestämmande har beaktats att brottet ägt rum på N.N:s skola där han haft all rätt att känna sig trygg samt att gärningspersonens hatbrottsmotiv synes ha varit den främsta anledningen till att han valde skolan som brottsplats.     
Ärende 5924/2016

Motiveringen beträffande den andra eleven, som befann sig i ett klassrum i vilket en klasskamrat utsattes för ett mordförsök när han öppnade klassrumsdörren, var följande i fråga om ersättning för kränkning:

N.N. har befunnit sig i gärningspersonens närhet när denne utsatte hennes klasskamrat för ett ytterst allvarligt våldsbrott. Genom att under aktuella omständigheter konfronteras med gärningspersonen på sätt som skett får N.N. anses ha utsatts för brott för vilket ersättning kan komma i fråga. För den allvarliga fridskränkning som brottet inneburit har N.N. rätt till ersättning med 10 000 kronor. Vid ersättningens bestämmande har beaktats att brottet ägt rum på N.N:s skola där hon haft all rätt att känna sig trygg samt att gärningspersonens hatbrottsmotiv synes ha varit den främsta anledningen till att han valde skolan som brottsplats.   
Ärende 6568/2016

Beträffande en i personalen som befann sig i närheten av gärningspersonen när han mördade en elev bestämdes ersättningen för kränkning till 10 000 kronor med följande motivering:

N.N. passerade gärningspersonen på mycket kort avstånd och befann sig i dennes närhet när han mördade en elev. Genom att under aktuella omständigheter konfronteras med gärningspersonen på sätt som skett får N.N. anses ha utsatts för brott för vilket ersättning kan komma i fråga. För den allvarliga fridskränkning som brottet inneburit har N.N. rätt till ersättning med 10 000 kronor. Vid ersättningens bestämmande har beaktats att brottet ägt rum på den skola där N.N. arbetade och har haft all rätt att känna sig trygg samt att gärningspersonens hatbrottsmotiv synes ha varit den främsta anledningen till att han valde skolan som brottsplats.
Ärende 9645/2016

En person som befann sig i skolans expedition där gärningspersonen försökte ta sig in bedömdes ha rätt till ersättning för kränkning med 10 000 kronor. Motiveringen var följande:

Genom att under aktuella omständigheter banka på dörren och försöka ta sig in i den korridor där N.N. hade sitt arbetsrum och uppehöll sig får gärningspersonen anses ha utsatt henne för brott för vilket ersättning kan komma i fråga. För den allvarliga fridskränkning som brottet inneburit har N.N. rätt till ersättning med 10 000 kronor. Vid ersättningens bestämmande har beaktats att brottet ägt rum på den skola där N.N. arbetade och har haft all rätt att känna sig trygg samt att gärningspersonens hatbrottsmotiv synes ha varit den främsta anledningen till att han valde skolan som brottsplats.   
Ärende 9714/2016

Brottsoffermyndigheten avslog tre ansökningar på grund av att sökandena inte kunde anses ha varit utsatta för brott. Två ärenden gällde personal som befann sig i en del av skolan där gärningspersonen aldrig uppehöll sig. Motiveringen i ett av de först nämnda ärendena var följande (och motiveringen i det andra i huvudsak densamma):

N.N. har inte konfronterats med gärningspersonen och således inte utsatts för något direkt hot av denne. Hon har förvisso haft kännedom om vad som hände på skolan och av rädsla hållit sig gömd för gärningspersonen. Såvitt framkommit har det dock aldrig förelegat någon konkret fara för henne att konfronteras med gärningspersonen även om hon hade gått ut ur det rum där hon befann sig. Brottsoffermyndigheten gör därför bedömningen att N.N. inte har utsatts för brott som krävs för att hon ska ha rätt till brottsskadeersättning.
Ärende 5855/2016 och 8150/2016

Det tredje ärendet gällde en personal som befann sig på bottenvåningen. Hon blev varse gärningspersonen och hans gärningar sedan denne gått upp till andra våningen. I det ärendet var motiveringen följande:

N.N. har inte konfronterats med gärningspersonen och således inte utsatts för något direkt hot av denne. N.N. har vid flera tillfällen under händelseförloppet befunnit sig i skolans allmänna ytor på bottenvåningen. Såvitt framkommit har hon befunnit sig där när gärningspersonen uppehållit sig på skolans övre våningsplan. Det kan därför inte anses ha förelegat en konkret fara för henne att konfronteras med gärningspersonen. Brottsoffermyndigheten gör sammantaget bedömningen att N.N. inte har utsatts för brott som krävs för att hon ska ha rätt till brottsskadeersättning.
Ärende 8480/2016

Fråga om brottsskadeersättning för kränkning till offer för terrorattacken i Nice

Brottsoffermyndigheten fann att två kvinnor som befann sig på strandpromenaden i Nice vid terroristattacken förra sommaren har rätt till ersättning för kränkning med 10 000 kronor. Två andra personer, som också befann sig i närheten av strandpromenaden, får ingen ersättning eftersom det inte var utrett att de varit tillräckligt nära lastbilen för att ha varit utsatta för brott.

Fyra svenskar sökte ersättning hos Brottsoffermyndigheten med anledning av terroristattacken i Nice den 14 juli 2016. De befann sig i Nice under nationaldagsfirandet när en man körde en lastbil längs strandpromenaden och dödade och skadade ett stort antal människor genom påkörning. Mannen avlossade också skott. Han sköts senare till döds av polisen. Den franska polisen utredde händelsen som ett terroristdåd.

En kvinna och hennes dotter befann sig på strandpromenaden när attentatet ägde rum, i omedelbar närhet till den plats där lastbilen så småningom stannade. De flydde i panik från platsen tillsammans med andra människor och i samband med det föll mamman och skadade sig.

En ung man, son respektive bror till de två kvinnorna, hade tidigare under kvällen befunnit sig på strandpromenaden men hade gått därifrån strax innan dådet. Han uppehöll sig på ett torg när människor omkring honom började rusa från alla håll. Han förstod inte vad som hänt men började springa ändå i syfte att nå hotellet där han bodde.

En äldre kvinna var på väg från strandpromenaden mot hotellet när hon såg att människor började springa. Hon sprang över vägen och in i ett hotell för att ta skydd.

Brottsoffermyndighetens bedömning

En förutsättning för att brottsskadeersättning ska kunna lämnas är att skadan uppkommit till följd av brott. Enligt lagen (2003:148) om straff för terroristbrott utgör terroristbrott vissa särskilt angivna gärningar som allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och där avsikten varit att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp. Exempel på gärningar som utgör terroristbrott är mord, dråp, grov misshandel, allmänfarlig ödeläggelse och olaga hot (som innefattar hot om att begå sådan gärning som anges i lagen), liksom försök till sådana brott.

Det står klart att mannen som framförde lastbilen på strandpromenaden i Nice gjort sig skyldig till ett terroristbrott i och med att han dödade och skadade ett stort antal människor. Detta innebär dock inte att alla personer som befann sig på platsen med automatik kan anses ha varit utsatta för brott. En bedömning måste alltid göras i det enskilda fallet. Bedömningen av om en person har utsatts för brott i en sådan situation görs utifrån vilken typ av gärning det är fråga om, var personen befann sig i förhållande till platsen för terroristattacken, om personen blev fysiskt skadad samt vilken fara denne utsattes för.

Det framgår inte att de två kvinnorna befann sig så nära lastbilen att det förelåg en konkret fara för att de skulle ha kunnat bli påkörda eller träffade av skott som gärningsmannen avlossade. Brottsoffermyndigheten anser därför inte att de har varit utsatta för försök till mord, dråp eller grov misshandel. Myndigheten finner dock att mannens agerande får anses ha varit ägnat att framkalla allvarlig fruktan hos de personer som befann sig på strandpromenaden i området närmast lastbilen. Det är utrett att de två kvinnorna var på den platsen och myndigheten anser därmed att de utsatts för ett brott som ger rätt till ersättning för kränkning. Ersättningen bestäms till 10 000 kronor.
Ärende 6655/2016 och 9598/2016

När det gäller den unge mannen och den äldre kvinnan gjorde Brottsoffermyndigheten följande bedömning.

Brottsoffermyndigheten ifrågasätter inte att mannen och kvinnan upplevde det inträffade som mycket skrämmande och obehagligt. De befann sig dock på behörigt avstånd från den plats där gärningen ägde rum och det har, såvitt framgår, inte förelegat någon konkret fara för deras liv eller hälsa. Myndigheten anser inte heller att omständigheterna varit sådana att de kan anses ha varit utsatta för ett olaga hot. Brottsoffermyndighetens bedömning är att mannen och kvinnan inte har utsatts för brott och de kan därför inte få någon brottsskadeersättning.
Ärende 9597/2016 och 8159/2017

Fråga om brottsskadeersättning för ren förmögenhetsskada

En ung kvinna som utsatts för grovt bedrägeri av sina föräldrar får brottsskadeersättning för ren förmögenhetsskada med maxbeloppet enligt brottsskadelagen, 448 000 kronor.

En kvinna begärde ersättning med anledning av att hennes föräldrar tagit försäkringspengar som hon hade fått och som till stor del var avsedd att trygga hennes framtida försörjning. Föräldrarna dömdes för grovt bedrägeri och att betala skadestånd till dottern med cirka 2,5 miljoner kronor.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsskadeersättning för ren förmögenhetsskada lämnas bara i undantagsfall. Enligt 6 § brottsskadelagen kan ersättning lämnas om gärningspersonen vid tiden för brottet var intagen, på rymmen eller på permission från kriminalvårdsanstalt, från vissa statliga behandlingshem eller var häktad. Gärningspersonerna tillhörde inte någon av de uppräknade personkategorierna och kvinnan har därför inte rätt till ersättning med stöd av denna bestämmelse.

Brottsskadeersättning för ren förmögenhetsskada kan dock lämnas även i andra fall. Det krävs då att den skadelidandes möjligheter att försörja sig allvarligt har äventyrats genom skadan eller ersättningen annars framstår som särskilt angelägen (8 § brottsskadelagen).

Av 14 § brottsskadelagen framgår att ersättning för ren förmögenhetsskada kan lämnas med sammanlagts högst 10 gånger det prisbasbelopp som gäller vid den tidpunkt ersättningen bestäms, vilket för år 2017 innebär ett ersättningstak på 448 000 kronor.

De pengar som kvinnan bedragits på har i huvudsak utgjorts av försäkringsersättning som till stor del varit avsedd att trygga hennes framtida försörjning. Av utredningen i ärendet framgår att hennes inkomst består av hel sjukersättning från Försäkringskassan och att hon därutöver får bostadsbidrag/bostadstillägg. Försäkringskassans beslut om sjukersättning gäller tills vidare. Mot bakgrund härav, hennes låga inkomst, omfattningen av det grova bedrägeriet och då de pengar hon bedragits på var avsedda att trygga hennes framtida försörjning gör Brottsoffermyndigheten sammantaget bedömningen att det grova bedrägeriet inneburit att hennes möjligheter att försörja sig allvarligt har försvårats i den mening som avses i 8 § brottsskadelagen. De omständigheter som gör nämnda bestämmelse tillämplig i hennes fall bör också medföra att ersättning lämnas upp till ersättningstaket på tio prisbasbelopp. Ersättningen bestäms därför till 448 000 kronor.
Ärende 7606/2016

Senast uppdaterad:2020-11-17