Aktuella beslut den 20 december 2016

Vid sammanträdet med Nämnden för brottsskadeersättning den 20 december 2016 avgjordes bland annat följande ärenden.

Fråga om brottsskadeersättning för fridskränkning vid grovt förtal

Brottsskadeersättning kan med nuvarande lagstiftning inte lämnas för kränkning av ära. Det innebär att den som utsatts för ärekränkningsbrott vanligtvis inte kan få denna form av ersättning. Under 2015 konstaterade Högsta domstolen att ett grovt förtal i vissa fall även kan innefatta en kränkning av privatlivet (friden). Nämnden för brottsskadeersättning har efter det beslutat att brottsskadeersättning kan lämnas under vissa omständigheter vid grovt förtal. Den 20 december 2016 diskuterade nämnden frågan igen.

Nämnden för brottsskadeersättning kom då fram till att även en spridning av integritetskränkande material av sexuell karaktär som en gärningsperson fått tillgång till genom att utöva tvång mot målsägande kan innebära en fridskränkning som ger rätt till brottsskadeersättning. Nämnden beslutade även att fastställa en schabloniserad ersättning för den fridskränkning som spridningen av sådant material innebär. Ersättningen bestämdes till 15 000 kronor.

Schablonbeloppet avser enbart ärenden hos Brottsoffermyndigheten

Schablonbeloppet avser den ersättning för kränkning av en persons frid som kan betalas ut av Brottsoffermyndigheten enligt brottsskadelagen. Det motsvarar alltså inte det skadestånd avseende kränkning av både en persons frid och en persons ära som vid grovt förtal kan dömas ut i domstol med stöd av skadeståndslagen.

Bilder av sexuell karaktär som spridits av tidigare pojkvänner, 15 000 kronor

Två kvinnor utsattes för grovt förtal av män som de tidigare haft en relation med. Brotten bestod i att männen lade ut bilder av sexuell karaktär av kvinnorna på internet. Männen dömdes för brotten och att betala skadestånd till kvinnorna med 35 000 kronor respektive 20 000 kronor för kränkning. Kvinnorna ansökte om brottsskadeersättning hos Brottsoffermyndigheten.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Enligt 5 § brottsskadelagen kan ersättning för kränkning lämnas då någon utsatts för brott som inneburit en allvarlig kränkning av dennes person, frihet eller frid. Kränkning av en persons ära klan inte ersättas med stöd av brottsskadelagen.
Kvinnorna har i detta fall utsatts för grovt förtal som är ett ärekränkningsbrott där ersättning för kränkning normalt inte kan lämnas med stöd av brottsskadelagen. Nämnden för brottsskadeersättning har dock i två avgöranden funnit att grovt förtal i vissa särskilda fall även kan utgöra en enligt brottsskadelagen ersättningsgill fridskränkning. I dessa ärenden var det fråga om spridning av privata filmer och bilder där skildringen skett i en nära relation där målsägandena borde ha kunnat förutsätta att det inträffade skulle förbli en privat angelägenhet mellan dem och deras dåvarande pojkvänner.

Brottsoffermyndigheten anser att brotten inneburit en allvarlig kränkning inte bara av kvinnornas ära utan även av deras privatliv (frid). Det finns därför förutsättningar att lämna ersättning för den fridskränkning brottet inneburit.

Nämnden för brottsskadeersättning har idag, den 20 december 2016, beslutat att fastställa en schabloniserad ersättning för fridskränkningar av detta slag, när det är fråga om grovt förtal som inneburit en spridning av integritetskänsligt material av sexuell karaktär. Schablonbeloppet har bestämts till 15 000 kronor. Högre ersättning kan komma ifråga vid avsevärt försvårande omständigheter.
Det finns inte skäl att frångå schablonbeloppet i dessa fall. Ersättningen bestäms därför till 15 000 kronor.
Ärende 4370/2016 och 5215/2017

Spridning av nakenbilder som tillkommit genom tvång, 15 000 kronor

En man tog kontakt med ett stort antal flickor via internet och utsatte dem för olika typer av sexualbrott. Han tvingade dem bland annat att visa sig nakna och utföra sexuella handlingar på sig själva via webbkamera.

En flicka (A), som under den aktuella perioden var 14-15 år, utsattes för sexuellt ofredande, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, barnpornografibrott och grovt förtal av mannen. Under hot om att sprida sexuellt kränkande material av flickan förmådde mannen henne bland annat att i webbkamera visa sig naken i olika ställningar. Han spred sedan bilder av henne på internet där hon var delvis naken. Mannen dömdes för brotten och att betala skadestånd till flickan med 65 000 kronor för kränkning.

En annan flicka (B) utsattes för sexuellt tvång, utnyttjande av barn för sexuell posering, försök till sådant brott, grovt sexuellt utnyttjande av sexuell posering och grovt förtal av samme man. Hon var vid tiden för brotten 12–16 år. Under hot om att sprida sexuellt kränkande material till hennes föräldrar förmådde mannen henne bland annat att visa sig för honom naken och att föra in fingrar i sitt anus. Hon tvingades även att skicka två filmer där hon iklädd stringtrosa särade på skinkorna. Mannen lade sedan ut dessa filmer på internet. Mannen dömdes för brotten och att betala skadestånd med 140 000 kronor för kränkning.

En 14–15-årig flicka (C) utsattes för grovt sexuellt övergrepp mot barn, försök till sådant brott, grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, grovt sexuellt tvång, försök till sådana brott, barnpornografibrott och grovt förtal. Under hot om att sprida kränkande bilder av flickan förmådde mannen henne att visa sig för honom i webbkamera samt smeka sitt underliv och föra in fingrar och föremål i slidan och anus. Mannen lade även ut en bild på flickan på internet där hon var delvis naken och utförde en sexuell handling. Mannen dömdes för brotten och att betala skadestånd med 300 000 kronor för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Flickorna har utsatts för sexualbrott och grovt förtal och har tillerkänts skadestånd med ett samlat belopp för kränkning. Brottet förtal är emellertid ett ärekränkningsbrott där ersättning för kränkning normalt inte kan lämnas med stöd av brottsskadelagen. Nämnden för brottsskadeersättning har dock i tidigare beslut funnit att grovt förtal i vissa särskilda fall även kan utgöra en enligt brottsskadelagen ersättningsgill fridskränkning. I dessa ärenden var det fråga dels om spridning av privata bilder och filmer där skildringen skett i en nära relation där målsäganden borde ha kunnat förutsätta att det inträffade skulle förbli en privat angelägenhet mellan dem och deras dåvarande pojkvänner.

I dessa fall har gärningspersonen fått tillgång till bilderna på flickorna genom tvång. Brottsoffermyndigheten anser därför att det grova förtalet inneburit en allvarlig kränkning inte bara av flickornas ära, utan även av deras privatliv (frid). Det finns därför förutsättningar att lämna ersättning för den fridskränkning brottet har inneburit.

Nämnden för brottsskadeersättning har idag, den 20 december 2016, beslutat att fastställa en schabloniserad ersättning för fridskränkningar av detta slag, när det är fråga om grovt förtal som inneburit en spridning av integritetskänsligt material av sexuell karaktär. Schablonbeloppet har bestämts till 15 000 kronor. Högre ersättning kan komma ifråga vid avsevärt försvårande omständigheter.

Det finns inte skäl att frångå schablonbeloppet i dessa fall. Flickorna har därför rätt till 15 000 kronor för den fridskränkning som det grova förtalet innefattar.

Flickorna har även rätt till ersättning för de sexualbrott de utsatts för. Eftersom domstolarna har gjort en sammanvägd bedömning av hela brottsligheten vid bestämmandet av kränkningsersättningens storlek går det inte att med säkerhet säga hur stor del av skadeståndet som avser sexualbrotten. Brottsoffermyndigheten har därför gjort en uppskattning i denna del. Vid en jämförelse med andra målsägande i samma dom som har utsatts för liknande sexualbrott men inget förtal, bedömer myndigheten att 45 000 kronor av det utdömda skadeståndet avseende flicka A får anses utgöra ersättning för sexualbrotten, att det för flicka B får anses utgöra 110 00 kronor och för flicka C 250 000 kronor. Brottsskadeersättning för kränkning betalades därför ut med 60 000 kronor till A, 125 000 kronor till B och 265 000 kronor till C.
Ärende 5861/2016, 5240/2016 och 8466/2016

 

Senast uppdaterad:2020-11-17