Aktuella beslut den 1 april 2019

Vid sammanträdet den 1 april 2019 avgjordes bland annat följande ärenden.

Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid grovt förtal och olaga integritetsintrång

Brottsoffermyndigheten fann att en man som poserat naken via webbkamera och fått nakenbilder spridda till bland annat bekanta och arbetsgivare, hade rätt till brottsskadeersättning med 10 000 kronor.
En man kom i kontakt med en person som tog initiativet till att han visade sitt könsorgan via en webbkamera samtidigt som personen spelade in detta på film. Personen hotade sedan att sprida filmen om inte mannen betalade en viss summa pengar. Personen lade ut filmen på flera olika webbsidor, bland annat på mannens vänners Facebook-konton och på hans arbetsgivares Facebook-sida. Personen öppnade även konton på webbsidor i olika namn och skrev att mannen skulle vara pedofil och om var han jobbar. Polisen inledde ingen förundersökning eftersom det var uppenbart att brottet inte gick att utreda.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Försök till utpressning

För att ersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. Brottsoffermyndigheten anser inte att mannen i skadeståndsrättslig mening har, vad gäller försök till utpressning, utsatts för en sådan allvarlig kränkning att ersättning kan lämnas.

Grovt förtal och olaga integritetsintrång

En alltjämt okänd gärningsperson lade ut och spred en film i vilken mannens ansikte och könsorgan syntes samt med negativa uppgifter om hans sexualliv. Film och kommentarer spreds bland en större krets personer i hans omgivning och kunde förväntas medföra allvarlig skada för honom. Intrång har därmed gjorts i hans privatliv. Brottsoffermyndigheten finner att gärningen ska bedömas som olaga integritetsintrång och grovt förtal. Brotten har inneburit en allvarlig kränkning av hans personliga integritet. Brottsoffermyndigheten bestämmer ersättningen för dessa brott till 10 000 kronor. Vid bedömningen av ersättningens storlek har myndigheten beaktat det spridda materialets karaktär samt det sätt på vilket materialet uppkommit.
Ärende: 8063/2018

Fråga om rätt till brottsskadeersättning för kränkning vid grovt förtal och grovt olaga integritetsintrång

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna, som fanns med på bilder och filmer som lades ut på en porrsajt, hade rätt till ersättning för kränkning med 40 000 kronor.

En okänd person spred bilder och filmer där en kvinna bland annat hade samlag med en person. Hennes ansikte och könsorgan framgick av materialet som laddades upp på en av världens största webbsidor för porr. Uppladdningen skedde vid två separata tillfällen. Åklagaren lade ned förundersökningen mot den misstänkte eftersom denne dömts eller strafförelagts för annan brottslighet och den påföljd som då bestämdes ansågs tillräcklig för att omfatta också den nya brottsligheten.

Brottsoffermyndighetens bedömning

På föreliggande utredning kan Brottsoffermyndigheten konstatera att materialet har spritts. Det är dock oklart vem som faktiskt gjort sig skyldig till spridningen. En således alltjämt okänd gärningsperson har lagt ut och spritt bilder och filmer i vilka kvinnan har samlag och hennes ansikte och könsorgan syns. Materialet spreds bland en mycket stor krets personer och kunde förväntas medföra allvarlig skada för henne. Intrång har därigenom gjorts i hennes privatliv. Ett särdrag vid förtalsbrott i form av en uppladdad film på internet är att brottet inte enbart inträffar vid gärningsögonblicket utan fortsätter i takt med att fler personer tar del av uppgifterna. När materialet har fått en omfattande spridning på internet får det beaktas som ett pågående brott då materialets fortsatta spridning är utom kontroll. Brottsoffermyndigheten finner att gärningarna ska bedömas som grovt förtal och grovt olaga integritetsintrång. Brotten har inneburit en allvarlig kränkning av kvinnans personliga integritet. Myndigheten bestämmer ersättningen till 40 000 kronor. Vid bedömning av ersättningens storlek har myndigheten beaktat det spridda materialets karaktär samt bedömt att tillkomsten av ny brottsrubricering från det att materialet först spreds inte ska medföra någon höjning av kränkningsersättningen.
Ärende: 883/2019

Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid olaga integritetsintrång

Brottsoffermyndigheten fann att en flicka hade rätt till ersättning för kränkning med 10 000 kronor på grund av att en bild på hennes bara bröst hade spridits på Instagram.

En yngre man hotade med att sprida rykten om en flicka om hon inte skickade honom en bild på sina nakna bröst. Hon skickade honom därefter den efterfrågade bilden som sedermera spreds via Instagram. Bilden spreds över hela den skola flickan gick på, från årskurs 6-9 samt även till gymnasiet. Polisen inledde inte någon förundersökning eftersom den misstänkte var under 15 år. På föreliggande utredning var det dock oklart vem som faktiskt spred bilden.

Brottsoffermyndighetens bedömning

En alltjämt okänd person lade ut och spred en bild på flickans delvis nakna kropp. Bilden spreds bland en större krets personer i hennes omgivning och kunde förväntas medföra allvarlig skada för henne. Intrånget har därigenom gjorts i hennes privatliv. Brottsoffermyndigheten finner att gärningen ska bedömas som olaga integritetsintrång.

För den allvarliga kränkning som flickan utsatts för har hon rätt till ersättning med 10 000 kronor. Brottsoffermyndigheten har vid bedömningen tagit hänsyn till hennes låga ålder vid gärningen samt att spridningen skedde i hennes skolmiljö.
Ärende 1500/2019

Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid olovlig identitetsanvändning och olaga integritetsintrång

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna hade rätt till ersättning för kränkning med 10 000 kronor med anledning av att någon skapat konton i hennes namn och spridit nakenbilder av henne på internet.

En okänd person använde en kvinnas personuppgifter och skapade en användare på två olika dejtingsidor samt på Facebook. På kontona som skapades lade det ut nakenbilder på kvinnan där även hennes ansikte fanns med. Bilderna bestod dels av naken helkroppsbild och dels på hennes nakna bröst. På en av sidorna var hon utlagd som ”eskort”. På i vart fall det falska Facebook-kontot fanns kvinnans namn och telefonnummer knutet till bilderna. Okända personer började därefter kontakta henne via telefonsamtal, Instagram och SMS-meddelanden med sexuella inviter. Hon fick även nakenbilder skickade till sig. Någon gärningsperson har inte gått att binda till brottet.

Brottsoffermyndighetens bedömning

En alltjämt okänd gärningsperson lade ut och spred därigenom bilder på kvinnans nakna kropp och delvis nakna kropp. På bilderna syntes även hennes ansikte och namn. Vidare så framgick hennes kontaktuppgifter. Uppgifterna är sådana att hon kunde identifieras. Genom spridningen av bilderna har intrång gjorts i hennes privatliv. Spridningen kunde förväntas medföra allvarlig skada för henne. Brottsoffermyndigheten finner att gärningen ska bedömas som olaga integritetsintrång.

Förutom brottet olaga integritetsintrång utsattes kvinnan för olovlig identitetsanvändning genom att annan olovligen använde hennes personuppgifter vilket gav upphov till olägenhet för henne.

För den allvarliga kränkning för den samlade brottsligheten som kvinnan utsatts för har hon rätt till ersättning med 10 000 kronor. Brottsoffermyndigheten har vid bedömningen tagit hänsyn till att spridningen skett på flera olika välbesökta sidor samt att hon lätt kunnat identifieras. Myndigheten har vid bedömningen vidare beaktat att hon, på grund av att någon annan har missbrukat hennes identitet, blev kontaktad av ett flertal okända personer med sexuella inviter.
Ärende: 6170/18

Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid allmänfarlig ödeläggelse

Brottsoffermyndigheten fann att en man hade rätt till ersättning för kränkning med 10 000 kronor med anledning av att en okänd person kastat en handgranat på hans balkong.

En man befann sig hemma i sin lägenhet när en okänd person kastade en handgranat på hans balkong. Handgranaten detonerade och orsakade skador på bland annat balkongen. Ingen gärningsperson kunde bindas till brottet.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten anser att utredningen i ärendet visar att mannen varit utsatt för brott. Det kan på föreliggande utredningen inte dras några säkra slutsatser om vilket uppsåt den okända gärningspersonen hade men Brottsoffermyndigheten bedömer att mannen varit utsatt för i vart fall en allmänfarlig ödeläggelse. Myndigheten anser att det, utöver att mannen varit utsatt för brott, även visat att han utsatts för en sådan allvarlig kränkning att han har rätt till ersättning. Med hänsyn till omständigheterna bestämmer myndigheten ersättningen till 10 000 kronor.
Ärende 8260/2018

Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid olaga hot

Brottsoffermyndigheten fann att tre personer hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med anledning av att en okänd person lagt en handgranat utanför deras bostad.

En okänd person placerade en skarp handgranat cirka en meter utanför huvudentrén till radhuset där en familj bodde. Polisen lade ned förundersökningen eftersom vidtagna åtgärder inte lett till att någon kunde misstänkas för brottet.

Brottsoffermyndighetens bedömning

För den allvarliga kränkning som familjen utsatts för har de rätt till ersättning med 5 000 kronor vardera.

En son i familjen bedömdes inte ha rätt till ersättning då han inte bodde och var folkbokförd på den aktuella adressen vid skadetillfället.
Ärende 11654/2018, 3/2019, 2010/2019 och 10026/2018

Fråga om brottsskadeersättning för ren förmögenhetsskada och kränkning vid brottet trolöshet mot huvudman

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna som utsatts för trolöshet mot huvudman av sin gode man inte hade rätt till brottsskadeersättning.

En kvinna hade på grund av en skada blivit tillförordnad en god man. Hon hade dessförinnan fått försäkringsersättning med ett högt belopp. Den gode mannen använde en stor del av försäkringsersättningen för att täcka sitt eget spelmissbruk. Domstolen dömde den gode mannen för trolöshet mot huvudman och att betala skadestånd till kvinnan med 576 099 kronor för ren förmögenhetsskada. Domstolen ogillade kvinnans yrkande om ersättning för kränkning med motiveringen att det inte fanns några fridskränkande inslag i brottsligheten eller andra omständigheter som kunde medföra rätt till ersättning för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Kränkning

Brottsoffermyndigheten gör ingen annan bedömning än domstolen i skadeståndsdelen. Någon ersättning kan därför inte lämnas för kränkning.

Ren förmögenhetsskada

Brottsskadeersättning för ren förmögenhetsskada lämnas bara i undantagsfall. Enligt 6-7 §§ brottsskadelagen kan ersättning lämnas om gärningspersonen vid tiden för brottet var intagen, på rymmen eller på permission från kriminalvårdsanstalt, från vissa statliga behandlingshem eller var häktad. Gärningspersonen tillhörde inte någon av de uppräknade kretsarna och kvinnan har därför inte rätt till ersättning med stöd av dessa bestämmelser.

Brottsskadeersättning för ren förmögenhetsskada kan dock lämnas även i andra fall. Det krävs då att den skadelidandes möjligheter att försörja sig allvarlig har äventyrats genom skadan eller ersättningen annars framstår som särskilt angelägen (8 § brottsskadelagen). Brottsoffermyndigheten anser inte att omständigheterna är sådana. Kvinnan kan därför inte få någon brottsskadeersättning.
Ärende 3632/2018

Senast uppdaterad:2020-11-17