FN:s brottsofferdeklaration

Deklarationen om grundläggande rättsprinciper för offer för brott och maktmissbruk eller FN:s brottsofferdeklaration som den också kallas, är en resolution som antogs av FN:s generalförsamling 1985. Den kallas också brottsoffrens Magna Charta och har tjänat som modell för många andra internationella dokument om brottsoffer.

FN:s Brottsofferdeklaration 1985
Deklarationen är inte bindande men den speglar en allmän hållning gentemot brottsoffer i världssamfundet eftersom FN-deklarationer som antas av generalförsamlingen antas med enhällighet.

Deklarationen ger uttryck för fyra grundläggande principer av stor vikt för brottsoffer: brottsoffrets tillgång till rättvisa och till sin egen process, brottsoffrets rätt till ersättning från gärningsmannen, brottsoffrets rätt till ersättning från staten och slutligen offrets rätt till materiell, medicinsk, psykisk och social hjälp.

Deklarationen är uppdelad i två delar, en som rör brottsoffer i vidare mening och en som rör offer för maktmissbruk.

Deklarationen i sig själv ger inte brottsoffer några rättigheter. För att det ska ske måste den inlemmas i nationell lagstiftning genom inkorporering eller genom att mekanismer skapas för att genomföra målsättningarna i deklarationen. Så sent som 2000 konstaterade FN att många länder fram till dess tyvärr knappt börjat arbetet med att förverkliga målsättningarna.

FN har på olika sätt har arbetat med att hjälpa medlemsländerna att använda och implementera brottsofferdeklarationen. I praktiken har översynen av hur deklarationen genomförs i stora delar gällt lagstiftningsåtgärder. FN har gett ut en handlingsplan, en guide och en handbok som hör till brottsofferdeklarationen. De är verktyg som ska förenkla arbetet med att omsätta deklarationens principer i praktiken.

Deklarationens engelska titel är Declaration of Basic Principles of Justice for Victims of Crime and Abuse of Power. Det finns ingen officiell svensk översättning av deklarationstexten. Brottsoffermyndigheten har dock gjort en egen översättning av FN:s brottsofferdeklaration. Observera  att den inte är auktoriserad.

Brottsofferdeklarationen har kompletterats med Guidelines on Justice for Child Victims and Witness (2005) och med Basic Principles and Guidelines on the Right to a Remedy and Reparation for Victims of Gross Violations of International Human Rights Law and Serious Violations of International Humanitarian Law (2005).

Ett initiativ av World Society of Victimology och det holländska viktimologiska institutet INTERVICT har lett till att man under senare år i det internationella samfundet diskuterat om deklarationen kan och bör utvecklas till en konvention för brottsoffers rättigheter.

Senast uppdaterad:2015-05-04