FN:s barnkonvention

FN:s barnkonvention är den första bindande rättsakten som i ett och samma instrument förenar civila, kulturella, ekonomiska, politiska och sociala rättigheter. Den är en av de sex grundläggande människorättskonventionerna och det viktigaste internationella dokumentet om barns rättigheter.

Barnkonventionen (1989)
Redan före 1989 hade flera dokument om barns skydd och välfärd antagits men det var först 1979 som tanken på ett bindande dokument tog form. Det tog således 10 år att förverkliga konventionen vilket bl.a. skedde under pådrivande av Rädda Barnen. Barnkonventionen har varit viktig såtillvida att den har satt barn på den politiska dagordningen i många länder.

Konvention bygger på tanken att barn är en utsatt grupp som behöver särskild omvårdnad och skydd. Det särskilda skyddet som staterna åtar sig att ge till barn innefattar också ”lämpligt rättsligt skydd”.

Till att börja med betonar konventionen principen om jämställdhet mellan barn, d.v.s. att barn ska tillförsäkras de rättigheter som finns i konventionen utan åtskillnad av ras, hudfärg, kön o.s.v. Konventionen innehåller fyra huvudprinciper som tillsammans formar konventionens barnsyn. Dessa handlar om barnets rätt att inte diskrimineras, barns rätt till utveckling, att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet samt slutligen om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. När det gäller barnets bästa så bör det uppmärksammas att konventionen inte säger att barnets bästa alltid ska gå före andra intressen men att ska komma i främsta rummet. Familjen betecknas som "en grundläggande enhet i samhället" och har en särställning i barnkonventionen eftersom den utgör en grund för barns utveckling och välfärd. Barnkonventionen poängterar också vikten av internationellt samarbete staterna emellan och vikten av att göra barnkonventionen allmänt känd.

Konventionen bör läsas som en helhet men några bestämmelser är av särskilt intresse ur ett brottsofferperspektiv, nämligen artiklarna 9, 19 och 34-36. Man kan säga att artikel 19 om skydd mot övergrepp är ett förtydligande och utveckling av den grundläggande rätten till liv och utveckling.

Artikel 9 handlar om den situation när ett barn kan behöva skiljas från sina föräldrar på grund av övergrepp eller vanvård. Artikel 34 ger exempel på olika former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Även artikel 39 som handlar om rehabilitering och social återanpassning av barn som utsatts för övergrepp är intressant ur brottsoffersynpunkt.

Artikel 4 ger uttryck för att barnkonventionens målsättningar ska förverkligas inte bara genom lagstiftning utan också genom politiska åtgärder.

En annan grundläggande artikel i konventionen är artikel 12 som anger att barnet ska ses som en självständig individ med egna rättigheter. Den ger barn rätt till deltagande och inflytande. Barn ska först och främst ha rätt att uttrycka sig fritt i alla frågor som rör barnet, och barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. I domstolsförfaranden som rör barnet ska barnet beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ. Ett uttryck för barns rätt att bli hörda som brottsoffer i Sverige finns bl.a. i rättegångsbalkens regler om förhör med barn.

Barnkonventionens efterlevnad övervakas av FN:s barnrättskommitté i Genève. Ett land som tillträder konventionen ska senast två år därefter rapportera till Barnrättskommittén om hur landet genomför konventionens bestämmelser och därefter vart femte år. Barnrättskommittén kan också begära kompletterande uppgifter från medlemsstaternas regeringar. I sin granskning av medlemsstaternas efterlevnad av barnkonventionen kan Barnrättskommittén rikta kritik och rekommendationer till länderna. Enskilda individer kan inte vända sig till Barnkommittén men de procedurer som finns för individuella klagomål enligt andra centrala människorättskonventioner är öppna också för barn. Barnrättskommittén håller ibland allmänna diskussioner på ett visst tema och flera av dessa har handlat om våld mot barn.

Läs mer på Barnrättskommitténs egen hemsida  (Committee on the Rights of the Child) och i Sveriges senaste rapport till barnrättskommittén (femte rapporten, juli 2012).

Här finner du konventionstexten på svenska och här det engelska originalet "Convention on the Rights of the Child". I den av UD publicerade boken "Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter" presenteras konventionens budskap i ett sammanhang. Där finns också en bra förteckning över konventionens artiklar och själva konventionstexten.

Senast uppdaterad:2020-02-03