Aktuella beslut 21 februari 2011

Nämnden för brottsskadeersättning 21 februari 2011


Vid sammanträdet med Nämnden för brottsskadeersättning den 21 februari 2011 avgjordes bl.a. följande ärenden.


Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid bostadsinbrott då bostadsinnehavaren inte var hemma

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna, som utsattes för ett bostadsinbrott som medförde blodspår, stor oreda och att all egendom av värde tillgreps, hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning.

Någon/några bröt sig in i en kvinnas och hennes familjs villabostad när ingen var hemma samt sökte igenom den och tillgrep gods. Av utredningen i ärendet framgår att ett fönster till altandörren brutits upp och krossats, att blodspår avsatts på insidan av altandörrkarmen och på gardinlängden som hängde innanför altandörren, att hela villan genomsökts, att två låsta dörrar brutits upp i inne i villan, att det var stor oreda i sovrummet på nederplan med papper och kartonger som dragits ut ur lådor och garderober, att gods skadats samt att i stort sett all egendom av värde tillgripits. Någon gärningsman kunde inte bindas till brottet.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Rätten till brottsskadeersättning för kränkning regleras i 2 § andra stycket brottsskadelagen. Ersättning kan lämnas då någon har allvarligt kränkt någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet eller frid. Högsta domstolen har i en dom den 3 januari 2011 i mål T 1872-09 prövat rätten till kränkningsersättning vid bostadsinbrott då bostadsinnehavaren inte varit hemma. Domstolen konstaterar att ersättning kan lämnas om inbrottet genom förövarens beteende, de skador och spår han lämnat efter sig, graden av intrång i hemmet och omständigheterna i övrigt innefattat en särskilt omfattande förgripelse på den drabbades frid och privatliv.

Med beaktande av omständigheterna vid brottet finner Brottsoffermyndigheten att kvinnan utsatts för en allvarlig kränkning av sin personliga integritet. Ersättningen bestäms till 5 000 kr.
Dnr 11798/2010



Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid bostadsinbrott då bostadsinnehavaren inte var hemma

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna, som utsattes för ett bostadsinbrott som medförde stor oreda utan att någon egendom tillgreps, inte hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning.

Någon/några bröt sig in i en kvinnas bostadslägenhet när hon var bortrest. Av polisanmälan och protokoll över platsundersökningen framgår att det i lägenheten, som bestod av två rum och kök, rådde stor oreda i samtliga rum i form av utdragna lådor och skåp och att kläder och andra tillhörigheter låg utspridda på golven. När kvinnan kom hem konstaterade hon att ingenting saknades. Polisen lade ned förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Rätten till brottsskadeersättning för kränkning regleras i 2 § andra stycket brottsskadelagen. Ersättning kan lämnas då någon har allvarligt kränkt någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet eller frid. Högsta domstolen har i en dom den 3 januari 2011 i mål T 1872-09 prövat rätten till kränkningsersättning vid bostadsinbrott då bostadsinnehavaren inte varit hemma. Domstolen konstaterar att ersättning kan lämnas om inbrottet genom förövarens beteende, de skador och spår han lämnat efter sig, graden av intrång i hemmet och omständigheterna i övrigt innefattat en särskilt omfattande förgripelse på den drabbades frid och privatliv.

Omständigheterna i detta ärende är inte sådana att kvinnan har rätt till brottsskadeersättning för kränkning. Hennes ansökan ska därför avslås.
Dnr 12233/2010



Fråga om brottsskadeersättning för kränkning till en flicka som ofredats sexuellt

Brottsoffermyndigheten fann att en 11-årig flicka, som ofredats sexuellt av en man, hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning.

En 11-årig flicka var på väg hem från skolan när en bil körde förbi henne för att sedan vända och köra tillbaka. I samband med att bilen passerade flickan vevade föraren ned rutan, frågade henne var hon bodde och om hon ville utföra en sexuell tjänst åt honom. Hon sprang då bort från platsen och ringde till sin mamma. Åklagaren meddelade åtalsunderlåtelse med motiveringen att gärningspersonen begått andra brott och att det utöver påföljden för dessa brott inte krävdes ytterligare påföljd.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
För den allvarliga kränkning av flickans personliga integritet som brottet inneburit har hon rätt till ersättning med 5 000 kr.
Dnr 253/2011



Fråga om brottsskadeersättning för kränkning till en fotgängare som påkörts av en bil

Brottsoffermyndigheten fann att en man, som påkörts av en bilist som visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv, hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning.

En man stod på vägen, på eller nära ett övergångsställe, när en annan man i en bil kom körandes. Fotgängaren, som var mycket berusad, talade med någon i bilen. Bilföraren körde därefter vidare men vände snart tillbaka då han kört fel. Han körde därefter på fotgängaren som fortfarande stod på vägen. Till följd av påkörningen ådrog sig denne bland annat en korsbandsskada, skador på ena armen samt sårskador i huvudet. Efter händelsen avvek bilföraren omedelbart från platsen. Tingsrätten dömde honom för grov vårdslöshet i trafik, grovt vållande till kroppsskada samt grovt obehörigt avvikande från trafikolycksplats och att betala skadestånd till fotgängaren med 25 000 kr för kränkning (yrkat och sakprövat).

Brottsoffermyndighetens bedömning.
För att ersättning för kränkning skall kunna utgå förutsätts i regel att den skadelidande utsatts för ett uppsåtligt brott. Högsta domstolen har emellertid i två domar (NJA 1997 s. 315 och NJA 1997 s. 572), vilka förutom bl.a. grov vårdslöshet i trafik även avsåg brottet vållande till kroppsskada, fastslagit att kränkningsersättning i undantagsfall kan utgå vid oaktsamhetsbrott, om omständigheterna vid brottet är så försvårande att den skadevållandes handling närmar sig en uppsåtlig gärning och därför har samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på den skadelidandes integritet.

Vid gärningen har skadevållaren, bl.a. genom sitt körsätt, visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv. Brottsoffermyndigheten finner med hänsyn till det anförda att skadevållarens hänsynslösa agerande i detta fall utgör en sådan kränkning av fotgängarens personliga integritet och människovärde att ersättning för kränkning kan utgå. Brottsoffermyndigheten delar den bedömning som tingsrätten gjort i fråga om kränkningsersättningens storlek.
Dnr 9508/2010



Fråga om brottsskadeersättning för sveda och värk till ett barn som utsatts för många grova sexuella övergrepp under sju års tid

Brottsoffermyndigheten fann att en pojke, som under sju års tid utsatts för en stor mängd sexuella övergrepp av sin styvfar, hade rätt till brottsskadeersättning för sveda och värk med 75 000 kr.

En pojke utsattes för mer än etthundra sexuella övergrepp av sin styvpappa under cirka sju års tid. Övergreppen bestod bland annat i att styvpappan smekte pojken på kroppen och på hans penis, tog pojkens penis i sin mun samt förde in sin penis i pojkens anus. Övergreppen skedde både med och utan våld. Tingsrätten dömde styvpappan för grov våldtäkt, grov våldtäkt mot barn och grovt sexuellt utnyttjande av underårig till fem års fängelse samt förpliktade honom att betala skadestånd till pojken med yrkade och medgivna 400 000 kr för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
En förutsättning för att ersättning för sveda och värk ska lämnas är att man har tillfogats en personskada. För att psykiska besvär ska anses utgöra personskada krävs att besvären utgör en medicinskt påvisbar effekt av brottet. Vid sexuella övergrepp mot barn är situationen ofta sådan att läkarbehandling inte förekommer i anslutning till övergreppen eftersom dessa upptäcks först senare. Det hindrar inte att ersättning lämnas för sveda och värk eftersom det anses stå klart att den skadade måste ha tillfogats medicinska besvär till följd av övergreppen. I brist på närmare utredning om besvären bestäms ersättningen i dessa fall efter schabloner. Brottsoffermyndigheten tillämpar ett normalbelopp om 30 000 kr vid grova sexualbrott mot barn. Vid mycket grova övergrepp lämnas ersättning för sveda och värk med 50 000 kr utan närmare medicinsk utredning.

I aktuellt ärende har pojken under mycket lång tid utsatts för övergrepp i vart fall två gånger per månad. Den exceptionellt långa tidsperioden kombinerad med antalet övergrepp gör att han måste ha tillfogats ett synnerligen stort psykiskt lidande. Med anledning därav anser Brottsoffermyndigheten att han har rätt till ersättning för sveda och värk med 75 000 kr.
Dnr 12121/2010



Fråga om brottsskadeersättning för sveda och värk till ett barn som utsatts för grova sexuella övergrepp under ett och ett halvt år

Brottsoffermyndigheten fann att en nioårig flicka, som utsatts för grova sexuella övergrepp under ett och ett halvt år, hade rätt till brottsskadeersättning för sveda och värk med 50 000 kr.

En flicka utsattes under cirka arton månaders tid för sexuella övergrepp av sin pappa. Övergreppen bestod i att pappan vid 15-18 tillfällen med våld och hot genomförde samlag eller annan sexuell handling jämförbar med samlag med henne. Tingsrätten dömde pappan för grov våldtäkt mot barn till sex års fängelse och förpliktade honom att betala skadestånd till dottern med yrkade och medgivna 300 000 kr för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
En förutsättning för att ersättning för sveda och värk ska lämnas är att man har tillfogats en personskada. För att psykiska besvär ska anses utgöra personskada krävs att besvären utgör en medicinskt påvisbar effekt av brottet. Vid sexuella övergrepp mot barn är situationen ofta sådan att läkarbehandling inte förekommer i anslutning till övergreppen eftersom dessa upptäcks först senare. Det hindrar inte att ersättning lämnas för sveda och värk eftersom det anses stå klart att den skadade måste ha tillfogats medicinska besvär till följd av övergreppen. I brist på närmare utredning om besvären bestäms ersättningen i dessa fall efter schabloner. Brottsoffermyndigheten tillämpar ett normalbelopp om 30 000 kr vid grova sexualbrott mot barn. Vid mycket grova övergrepp lämnas ersättning för sveda och värk med 50 000 kr utan närmare medicinsk utredning.

I aktuellt ärende har flickan utsatts för ett flertal övergrepp under 1,5 års tid. Med anledning därav anser Brottsoffermyndigheten att hon har rätt till ersättning för sveda och värk med 50 000 kr.
Dnr 12122/2010



Fråga om brottsskadeersättning till barn som bevittnat att mamman mördats

Brottsoffermyndigheten fann att två barn, som bevittnat att en man dödat deras mor, hade rätt till brottsskadeersättning med vardera 30 000 kr.

Mamman till en fyraårig flicka och tvåårig pojke mördades i deras gemensamma bostad av en man med vilken mamman haft ett förhållande. Mannen dödade mamman genom att besinningslöst och brutalt slå ett flertal kraftiga slag med en yxa mot hennes huvud. Därefter lämnade mannen bostaden. Flickan och hennes lillebror kom att vistas ensamma i bostaden tillsammans med sin döda mamma. Tingsrätten och hovrätten dömde mannen för mord. Påföljden bestämdes till livstids fängelse. Hovrätten fann utrett att flickan och pojken varit i omedelbar närhet till den plats där mamman angreps och bevittnat åtminstone delar av det våld mannen utsatt mamman för.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Enligt 4 a § brottsskadelagen (1978:413) ska brottsskadeersättning betalas till ett barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. Ersättningen ska enligt 5 § fjärde stycket samma lag bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till hur grovt det bevittnade brottet är.  Det mord som flickan och pojken bevittnat har begåtts mot en närstående person. Den man som utförde mordet kan dock inte anses direkt ingå i den personkrets som avses i 4 a § brottsskadelagen. Frågan är då om det kan sägas vara ett absolut krav att såväl förövare som brottsoffer är närstående till barnet för att ersättning ska kunna lämnas. Lydelsen av 4 a § brottsskadelagen ger inte något tydligt svar på frågan. Inte heller i förarbetena till den aktuella bestämmelsen (prop. 2005/2006:166) finns någon egentlig ledning när det gäller lagstiftarens avsikt i frågan. Visserligen har ersättningsformen motiverats av det allmännas ansvar för barn, som vistas i hem där våld mellan närstående personer – vanligtvis föräldrarna – ofta förekommer.

Enligt Brottsoffermyndighetens uppfattning kan man dock inte bortse från möjligheten att lagstiftaren inte varit främmande för att godta en ersättningsrätt även i fall där endast den ena parten i våldsbrottet varit en närstående person. En bedömning får göras i det enskilda fallet om omständigheterna kring brottet, förövaren och brottsoffret är sådana att det bevittnande barnet har rätt till brottskadeersättning enligt 4 a § brottsskadelagen.

I nu aktuellt ärende har flickan och pojken bevittnat ett grovt våldsbrott som begåtts mot mamman i deras hem. Den man som mördade mamman hade sedan cirka sex månader haft ett förhållande med henne. Mannen var visserligen inte bosatt tillsammans med mamman och barnen, men såvitt framkommit hade han under förhållandet övernattat regelbundet hos mamman och bl.a. hjälpt henne med barnen. Han hade således kommit att bli en person som under en förhållandevis lång tid funnits i mammans och barnens närhet. Vid dessa förhållanden anser Brottsoffermyndigheten att förutsättningarna för att lämna ersättning är uppfyllda. Ersättningen bestäms till skäliga 30 000 kr.
Dnr 11063 och 11065/2010



Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid olaga hot

Brottsoffermyndigheten fann att en man, som vid ett tillfälle fått ett hotfullt sms, inte hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning.

En man fick nattetid ett hotfullt sms-meddelande på sin mobiltelefon. Polisen lade ned förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
För att brottsskadeersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. Även om situationen varit obehaglig för mannen anser inte Brottsoffermyndigheten att han i skadeståndsrättslig mening varit utsatt för en sådan allvarlig kränkning att ersättning kan lämnas för den. Hans ansökan ska därför avslås.
Dnr 186/2011



Hans Sjölander
Avdelningsdirektör


Senast uppdaterad:2017-07-17