Aktuella beslut 15 februari 2010

Nämnden för brottsskadeersättning 15 februari 2010


Vid sammanträdet med Nämnden för brottsskadeersättning den 15 februari 2010 avgjordes bl a följande ärenden.


Fråga om brottsskadeersättning till barn som bevittnat brott.

Brottsoffermyndigheten fann att tre barn, som alla var under tio år, hade rätt till brottsskadeersättning med 40 000 kr respektive 30 000 kr. De hade bevittnat en stor del av det våld som fadern flera gånger i veckan under sammanlagt fem år utsatt deras mor för samt, under två år av perioden, det våld som fadern utfört mot en annan kvinna som då bodde med familjen.


Hovrätten fann styrkt att barnens pappa - i huvudsak flera gånger i veckan under sammanlagt fem års tid - utsatt deras mamma för grov våldtäkt genom att med våld och hot tilltvinga sig samlag med henne mot hennes vilja. Våldet hade i flera fall varit grovt med inslag av tortyr. Exempelvis hade pappan vid ett tjugotal tillfällen duschat barnens mamma med omväxlande kallt och skållhett vatten. Han hade också tryckt ner hennes huvud under vatten så att hon fått andnöd, bränt in sina initialer på hennes ena axel med en upphettad kniv, slagit henne i huvudet och på kroppen med olika tillhyggen samt skurit henne på kroppen. Hovrätten konstaterade också att pappan under två av åren hållit nästan dagliga förhör med barnens mamma och att han under förhören misshandlat henne med knytnävsslag och sparkar. Hovrätten fann också styrkt att pappan gjort sig skyldig till grov kvinnofridskränkning mot barnens mamma under fyra års tid. Vid ett tiotal tillfällen hade han uttalat hot om att döda mamman och hennes familj. Vid några tillfällen hade mannen också berövat henne friheten genom att stänga henne ute på en balkong.
Därutöver fann hovrätten styrkt att pappan hade gjort sig skyldig till liknande brottslighet mot en annan kvinna som han hade ett förhållande med och som bodde tillsammans med familjen under två år. Hovrätten dömde mannen till fängelse i tolv år.
Förutom brotten mot mamman och den andra kvinnan innefattade påföljden även grov fridskränkning som fadern begått mot två av barnen. Vid bedömningen tog hovrätten bl.a. hänsyn till att en stor del av våldet mot kvinnorna hade bevittnats av barnen och att brotten därför varit ägnade att skada tryggheten och tilliten hos dem i förhållande till närstående personer. Domstolarna ansåg i det sammanhanget att även den andra kvinnan var närstående i förhållande till barnen. Modern beviljades skadestånd med bl.a. 500 000 kr för kränkning (yrkat och sakprövat) och den andra kvinnan beviljades skadestånd med bl.a. 300 000 kr för kränkning (yrkat och sakprövat).

Brottsoffermyndigheten fann att den brottslighet som barnen bevittnat typiskt sett är sådan som är ägnad att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. De hade därför rätt till brottsskadeersättning. Mot bakgrund av omfattningen av den allvarliga brottslighet som de två äldsta barnen bevittnat och den tid under vilken den pågått, fick de ersättning med vardera 40 000 kr. Det yngsta barnet, som inte bevittnat våldet under lika lång tid, fick ersättning med 30 000 kr.
Dnr 10115 - 10117/2009



Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid grov vårdslöshet i trafik

En pojke, som var passagerare i en bil som krockade med en annan bil utan att pojken fick någon kroppsskada, hade inte rätt till brottsskadeersättning för kränkning.


En åttaårig pojke och hans pappa färdades i en bil på en motorväg. Pappan körde om en lastbil och en buss och mötte en personbil som kom rakt emot bilen i samma körfält. Eftersom det fanns långa fordon på sidan kunde pappan inte väja för den mötande bilen utan krockade med den. Pappan fick allvarliga kroppsskador. Pojken chockades svårt men fick inga fysiska skador. Den andre föraren var påverkad av alkohol och läkemedel. Tingsrätten dömde mannen, så vitt här är av intresse, för grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och grovt rattfylleri samt att betala skadestånd till pojken för kränkning.

Brottsoffermyndigheten anförde följande:
För att ersättning för kränkning ska lämnas krävs i regel att den skadelidande har utsatts för ett uppsåtligt brott. Högsta domstolen har dock i två fall, NJA 1997 s. 315 och NJA 1997 s. 572, funnit att kränkningsersättning i undantagsfall kan utgå vid oaktsamhetsbrott, om omständigheterna vid brottet är så försvårande att den skadevållandes handlande närmar sig en uppsåtlig gärning och därför har samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på den skadelidandes integritet. I båda dessa fall rörde frågan ersättning för kränkning vid vållande till kroppsskada.  I det nu aktuella fallet har tingsrätten funnit att skadevållaren genom sin berusning och sitt körsätt visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv och att framförandet av fordonet inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten. Pojken undgick dock kroppsskador och skadevållaren dömdes heller inte för något brott riktat mot honom. Mot denna bakgrund anser Brottsoffermyndigheten att pojken inte har utsatts för ett brott som inneburit en allvarlig kränkning av hans personliga integritet. Någon brottsskadeersättning kan därför inte lämnas.
Dnr 8768/2009



Fråga om ersättning för kränkning vid grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada, grovt brott

En kvinna, som nattetid med sin personbil körde in i sidan på en tung lastbil med två tillkopplade efterfordon som gjorde en u-sväng på en motorväg, har inte beviljats brottsskadeersättning för kränkning.

En man gjorde nattetid en u-sväng på en motorväg från norr- till södergående körbana med en tung lastbil med två tillkopplade efterfordon. Lastbilen saknade föreskriven belysning och reflexer samt fick inte framföras på motorväg. Fordonet spärrade av hela vägbanan i södergående riktning och del av vägbanan i norrgående riktning. En kvinna var på väg i bil söderut och körde in i ekipaget. Hon tillfogades en fraktur i höger knä. En passagerare i bilen avled. Tingsrätten dömde mannen för bl.a. grov vårdslöshet i trafik och vållande till kroppsskada (grovt brott) samt förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan för  bl.a. kränkning. 

Brottsoffermyndighetens bedömning:
För att ersättning för kränkning ska lämnas krävs i regel att den skadelidande har utsatts för ett uppsåtligt brott. Högsta Domstolen har dock i två fall, NJA 1997 s. 315 och NJA 1997 s. 572, funnit att kränkningsersättning i undantagsfall kan utgå vid oaktsamhetsbrott om omständigheterna vid brottet är så försvårande att den skadevållandes handlande närmar sig en uppsåtlig gärning och därför har samma kränkande innebörd som ett avsiktligt angrepp på den skadelidandes integritet. Några sådana försvårande omständigheter föreligger inte i detta fall. Ersättning för kränkning kan därför inte lämnas.
Dnr 8975/2009


Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid intrång i förvar och dataintrång

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna, vars make olovligen öppnat hennes deklaration och deklarerat åt henne på internet med hjälp av hennes säkerhetskod, inte utsatts för en sådan allvarlig kränkning som gav rätt till ersättning.

Maken till en kvinna öppnade olovligen hennes deklarationshandlingar och deklarerade åt henne på Internet med hjälp av den säkerhetskod som fanns på handlingarna.  Hovrätten dömde - varav nu är av intresse - mannen för intrång i förvar och dataintrång samt förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan för kränkning. Tingsrätten, som bedömde öppnandet av deklarationshandlingarna som brytande av posthemlighet, anförde i skadeståndsdelen att det är ett brott som riktar sig mot annans frid och som därför kan berättiga till kränkningsersättning. Tingsrätten ansåg dock inte att situationen varit sådan att den inneburit en sådan allvarlig kränkning av kvinnans frid att ersättning skulle beviljas.

Brottsoffermyndighetens bedömning:
Ersättning för kränkning kan enligt 2 § andra stycket brottsskadelagen lämnas då någon utsatts för brott som inneburit en allvarlig kränkning av dennes person, frihet eller frid. Brottsoffermyndigheten finner att brotten intrång i förvar och dataintrång utgör angrepp på en persons frid. Myndigheten anser dock inte att de gärningar som kvinnan utsatts för inneburit en sådan allvarlig fridskränkning att ersättning kan lämnas.
Dnr 312/2010


Hans Sjölander
Avdelningsdirektör

Senast uppdaterad:2012-03-21