Aktuella beslut 11 februari 2008

Nämnden för brottsskadeersättning 11 februari 2008
Vid sammanträdet med Nämnden för brottsskadeersättning den 11 februari 2008 avgjordes bl a följande ärenden.


Fråga om jämkning av brottsskadeersättning till följd av kriminalitet
Brottsoffermyndigheten fann att brottsskadeersättning till en yngling som tidigare gjort sig skyldig till misshandel skulle helt sättas ned.

Sökanden uppgav i en polisanmälan att han utsatts för misshandel och olaga hot den 8 januari 2005 av okända personer. Sökanden hade varit på väg till en restaurang och när han passerat en tunnel hade sex män gått fram till honom. En av männen hade frågat honom om han var ”Kalle Kula”. När han svarat ja på mannens fråga hade männen överfallit honom och utdelat flera slag mot hans ansikte. Sökanden hade fallit till marken och en av männen hade då tilldelat honom en spark. En av männen hade uttalat: ”Det här är för Andreas”. En annan man hade hotat sökanden genom uttalanden av innebörd att männen skulle döda honom om de såg honom igen. Männen hade sedan lämnat platsen. Av våldet hade sökanden tillfogats smärta och tandskada. Ingen av männen har kunnat ställas till ansvar för gärningarna. Av utredningen i ärendet framgår att sökanden och två av hans kamrater två månader tidigare hade misshandlat en man (Andreas) när de befunnit sig på en buss. Misshandeln hade bestått bland annat i att sökanden tilldelat Andreas flera knytnävsslag i ansiktet varpå hans kamrater misshandlat honom genom att flera gånger knäa honom ansiktet samt tilldela honom slag med ett tillhygge. Tingsrätten hade dömt sökanden och kamraterna för brottet och förpliktat dem att betala skadestånd till Andreas.

Brottsoffermyndigheten uttalade följande
.
Sökanden har visserligen rätt till viss ersättning för personskada och kränkning. Enligt 9 § andra stycket brottsskadelagen kan emellertid brottsskadeersättning sättas ned eller helt falla bort (jämkas) om det är skäligt med hänsyn till att den skadelidande genom sitt uppträdande i samband med brottet eller på annat liknande sätt uppsåtligen eller av oaktsamhet har ökat skaderisken.  Av utredningen i ärendet framgår att det aktuella brottet utgjorde en hämnd för en tidigare av sökanden begången misshandel. Enligt Brottsoffermyndighetens bedömning har sökanden genom att utsätta Andreas för misshandel uppträtt på ett sådant sätt att han utsatt sig för en ökad risk att skadas. Skäl föreligger att jämka brottsskadeersättningen. Jämkningen sker på så sätt att ersättningen för personskada och kränkning sätts ned till noll, d v s helt uteblir. Ansökningen ska därför avslås.
Dnr 8273/2007


Fråga om ersättning för kränkning vid s k hatbrott
Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna, som utsatts för grov misshandel till följd av sin sexuella läggning, hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med 50 000 kr.

En man beväpnade sig med en yxa och gick in i RFSL:s lokal där en kvinna hade sin arbetsplats. Mannen misshandlade kvinnan genom att tilldela henne slag med en yxa mot hennes rygg och arm, tilldela henne slag mot huvudet och kroppen samt dunka hennes huvud mot golvet. Av våldet tillfogades kvinnan smärta, sårskada, blodvite och bula. Ett motiv för gärningen var att kränka kvinnan för hennes sexuella läggning. Tingsrätten dömde mannen för grov misshandel och förpliktade honom att utge skadestånd till kvinnan för bl a kränkning med 80 000 kr.

Brottsoffermyndighetens bedömning
.
Enligt 2 § andra stycket brottsskadelagen ska, i fall då någon har allvarligt kränkt någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet eller frid, brottsskadeersättning utgå för den skada som kränkningen innebär. I 5 kap 6 § första stycket skadeståndslagen finns riktlinjer för hur ersättningen ska bestämmas. Bland annat ska särskilt beaktas om handlingen haft förnedrande eller skändliga inslag, varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa samt varit ägnad att väcka allmän uppmärksamhet. I förarbetena till lagrummet anges att det ankommer på rättstillämpningen att utifrån förhärskande etiska och sociala värderingar närmare precisera vilka hänsyn som ska tas vid kränkningsersättningens bestämmande. Angrepp på någon till följd av dennes etniska ursprung eller sexuella läggning är en omständighet som ska påverka kränkningsersättningen i höjande riktning eftersom sådana angrepp strider mot grundläggande samhällsvärderingar såsom principen om alla människors lika värde (prop. 2000/01:68 s. 53). Brottsoffermyndigheten gör alltid en självständig bedömning av vilken brottsskadeersättning som ska lämnas. Även med beaktande av att brottet haft homofobiska inslag finner

Brottsoffermyndigheten, såsom myndigheten uppfattar skadeståndsrättslig praxis avseende kränkningsersättning, att den av domstolen utdömda ersättningen för kränkning ligger på en högre nivå än normalt vid den typ av gärning som kvinnan har utsatts för. Som jämförelse kan nämnas att kränkningsersättning normalt lämnas med 60 000 kr vid grov misshandel när brottsoffret erhållit livshotande skador. Brottsoffermyndigheten ifrågasätter i och för sig inte att kvinnan upplevt brottet som ett direkt angrepp mot hennes liv, men hon har inte fått livshotande skador. Vid en bedömning av samtliga omständigheter kring brottet och med beaktande av aktuell skadeståndsrättslig praxis finner Brottsoffermyndigheten att kvinnan har rätt till ersättning med 50 000 kr för den mycket allvarliga kränkning av hennes personliga integritet som brottet inneburit.
Dnr 11454/2007


Fråga om ersättning för kränkning vid utnyttjande av barn för sexuell posering
Brottsoffermyndigheten fann att en tolvårig flicka, som poserat framför en webbkamera, inte hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning.

En tolvårig flicka kom via en s k chattsida på Internet i kontakt med en man som förmådde henne att framför en webbkamera lättklädd smeka sina skylda bröst. Mannen spelade in flickan när hon gjorde detta och sparade sekvensen på sin dator. Hovrätten dömde mannen för utnyttjande av barn för sexuell posering och tillerkände flickan skadestånd för kränkning.

Brottsoffermyndigheten avslog flickans ansökan om brottsskadeersättning för kränkning med följande motivering
.
För att brottsskadeersättning för kränkning skall kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. Brottsoffermyndigheten finner på föreliggande utredning inte visat att flickan har utsatts för en sådan kränkning.
Dnr 9390/2007


Fråga om ersättning för kränkning vid utnyttjande av barn för sexuell posering
Brottsoffermyndigheten fann att en tolvårig flicka, som poserat framför en webbkamera, inte hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning.

En tolvårig flicka chattade med en alltjämt okänd person via Internet. Personen ville att hon via en webbkamera skulle visa bröstet, vilket hon gjorde. Personen skrev sedan att han, om hon inte visade mer, skulle skicka ut bilderna på Internet. Åklagaren lade ned förundersökningen med motiveringen att misstänkt gärningsman inte kunnat identifieras.

Brottsoffermyndigheten avslog flickans ansökan om brottsskadeersättning för kränkning med följande motivering
.
För att brottsskadeersättning för kränkning skall kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. Brottsoffermyndigheten finner på föreliggande utredning inte visat att flickan har utsatts för en sådan kränkning.
Dnr 9423/2007


Fråga om ersättning för kränkning till ordningsvakter som beskjutits
Brottsoffermyndigheten fann att ordningsvakter som utsatts för skottlossning hade rätt till ersättning för kränkning med vardera 30 000 kr.

Två ordningsvakter hade avvisat fyra män från en nattklubb med hänvisning till att de var för unga för att komma in. En stund senare återkom två män. En av dem avlossade fyra skott mot entrén där ordningsvakterna befann sig. Skottlossningen skedde ett fåtal meter från dem. Skotten träffade bl a i ett skyltfönster ca 30-40 cm ovanför marken. Polisen lade ned förundersökningen med motiveringen ”ej spaningsresultat”.

Vid sin prövning uttalade Brottsoffermyndigheten följande
.
Polisen har i förevarande fall valt att rubricera händelsen som försök till mord alternativt dråp. Enligt Brottsoffermyndighetens mening kan man dock på föreliggande utredning inte säkert fastställa att gärningsmannens avsikt varit att döda ordningsvakterna. Gärningsmannens avsikt påverkar bedömningen av vilket brott ordningsvakterna varit utsatta för, vilket i sin tur inverkar på kränkningsersättningens storlek. Brottsoffermyndigheten finner vid en sammanvägd bedömning att ordningsvakterna har utsatts för försök till grov misshandel och bestämmer ersättningen för kränkning till 30 000 kr.
Dnr 8820/2007 och 9139/2007


Hans Sjölander
Avdelningsdirektör
Senast uppdaterad:2017-07-24