Aktuella beslut 4 juni 2012

Nämnden för brottsskadeersättning 4 juni 2012

Vid sammanträdet med Nämnden för brottsskadeersättning den 4 juni 2012 avgjordes bl.a. följande ärenden.


Fråga om ersättning för kränkning vid olaga förföljelse

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna, som utsatts för olaga förföljelse i omkring en månad, hade rätt till ersättning för kränkning med 15 000 kr.
En kvinna ofredades under en dryg månads tid av en man som hon haft en kortare relation med. Han skickade ett mycket stort antal sms, ca 15-30 per dag, varav ca 15 innehöll dödshot. Vid fem tillfällen lade mannen även skriftliga meddelanden i kvinnans brevlåda. Tingsrätten dömde mannen för olaga förföljelse till skyddstillsyn med särskild föreskrift. Mannen förpliktades att betala skadestånd till kvinnan med vitsordade och sakprövade 10 000 kr för kränkning. 

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Den 1 oktober 2011 infördes ett särskilt brott, olaga förföljelse, i brottsbalken. Syftet var att förstärka det straffrättsliga skyddet mot trakasserier och förföljelse. Det skärpta synsätt som ligger bakom den nya straffrättsliga regleringen bör, enligt Brottsoffermyndighetens mening, få genomslag även när det gäller rätten till ersättning för kränkning. Vid bedömningen av graden av kränkning bör man främst ta hänsyn till brottets straffvärde, tidsfaktorn, intensiteten samt den geografiska närheten mellan den skadelidande och skadevållaren. Med hänsyn härtill finner Brottsoffermyndigheten att kvinnan ska tillerkännas 15 000 kr för den allvarliga kränkning som brottsligheten inneburit.
Dnr 3762/2012.

 

Fråga om ersättning för kränkning vid trakasserier och förföljelse

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna, som i två olika perioder om en vecka vardera, hade utsatts för upprepade trakasserier och förföljelser, hade rätt till ersättning för kränkning med 30 000 kr.
En kvinna fick under ca en veckas tid en mängd sms, mms samt ljud- och filmfiler från en man. Flera av meddelandena hade sexuellt innehåll och i en filmsekvens onanerade mannen. Sedan mannen meddelats ett besöksförbud gentemot kvinnan överträdde han detta genom att under en veckas tid skicka flera hundra sms, mms, ljudinspelningar och filmer till henne. I två mms skrev mannen hotfulla meddelanden och bifogade bilder på sig själv där han på den ena bilden höll i en snara och på den andra en yxa. Mannen skickade även flera ljudfiler med hotfullt innehåll.

Tingsrätten dömde mannen för ofredande, sexuellt ofredande och olaga förföljelse till fängelse i två år. Mannen förpliktades att betala skadestånd till kvinnan med ett yrkat och medgivet belopp för kränkning. Hovrätten ändrade tingsrättens domslut i påföljdsdelen till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Gärningsmannen medgav kvinnans yrkanden. Eftersom en domstol är bunden av parternas inställning kunde inte domstolen tillerkänna henne ett lägre skadestånd än det medgivna. Brottsoffermyndigheten måste dock alltid göra en s.k. sakprövning av ersättningens storlek, dvs. lämna ersättning med ett belopp som är förenligt med skadeståndsrättsliga principer. Vid en sådan prövning bestämmer Brottsoffermyndigheten ersättningen för kränkning till skäliga 30 000 kr.
Dnr 4187/2012.

 

Fråga om ersättning för kränkning vid försök till köp av sexuell handling av barn

Brottsoffermyndigheten fann att en flicka, som nyss fyllt 15 år, inte hade utsatts för en sådan allvarlig kränkning till följd av försöksbrottet att hon hade rätt till brottsskadeersättning.
En flicka utsattes för försök till köp av sexuell handling av barn av en man som arbetade som taxichaufför. Han plockade upp henne i den taxibil som han körde och försökte förmå henne att mot ersättning företa och/eller tåla sexuella handlingar, trots att han haft skälig anledning att anta att hon inte fyllt 18 år. Tingsrätten dömde mannen för brottet och att betala skadestånd till flickan med yrkade och vitsordade 5 000 kr för kränkning. I påföljdsdelen beaktade tingsrätten att det rört sig om en ung målsägande som befunnit sig i en utsatt situation och att mannen varit medveten om detta.

Brottsoffermyndighetens bedömning. 
För att brottsskadeersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. Vid en samlad bedömning av omständigheterna vid brottet finner Brottsoffermyndigheten inte att flickan utsatts för en sådan allvarlig kränkning att hon är berättigad till ersättning. Hennes ansökan ska därför avslås. Två av ledamöterna i Nämnden för brottsskadeersättning var skiljaktiga och ville bevilja flickan brottsskadeersättning för kränkning.
Dnr 2121/2012.

 

Fråga om ersättning för kränkning vid sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning

Brottsoffermyndigheten fann att en pojke, som vid tillfällena för brottet var 15-16 år gammal, hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med 50 000 kr.
En 64-årig man, som arbetade som lärare vid något tillfälle eller på annat sätt hade en lärarlik position, förmådde pojken under en period på två månader, att företa och tåla sexuella handlingar i form av bl.a. kyssar, smek och onani. Handlingarna utfördes i skolan, i mannens bostad och i mannens personbil. Vid tillfällena var pojken 15-16 år gammal och hade diagnosen Aspbergers syndrom och ADHD. Hovrätten dömde mannen för sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning och förpliktade honom att betala skadestånd till pojken med bl.a. 40 000 kr för kränkning (sakprövat).

Brottsoffermyndigheten fann att pojken, för den mycket allvarliga kränkning av hans personliga integritet som brottet inneburit, hade rätt till ersättning med 50 000 kr.
Dnr 1123/2012.

 

Fråga om ersättning för kränkning vid människohandel

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna, som under drygt fyra månader tvingats till prostitution i Sverige, hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med 200 000 kr.
En kvinna transporterades med tvång från Nigeria via Danmark till Sverige för att prostituera sig. Kvinnan förmåddes att underkasta sig ett lydnads- och skuldförhållande till en annan person genom en religiös ed. Den personen ombesörjde transporterna, försedde kvinnan med resehandlingar och inhyste henne i sin bostad. Personen gav kvinnan instruktioner för hur arbetet skulle utföras, skaffade kunder genom att lägga ut annonser på Internet, övervakade hennes arbete samt kontrollerade hur mycket pengar hon tjänade. Personen utnyttjade att kvinnan stod i ett lydnads- och skuldförhållande till henne samt att kvinnan till följd av vistelsen i ett främmande land utan pengar befann sig i en utsatt och sårbar situation samt i beroendeställning till personen. Även andra personer var inblandade genom att bl.a. ta emot pengar, upplåta bostäder och skjutsa kvinnan. Hon kom att utsättas för brott under fyra och en halv månad. 

Vid bestämmandet av kränkningsersättningens storlek fann domstolarna att det fanns skäl att dra paralleller till våldtäktsbrott. Omständigheterna att kvinnan var ung och hade transporterats till ett främmande land och tvingats till prostitution utgjorde en avsevärd kränkning. Domstolarna fann vidare att tvånget och den tid som prostitutionsarbetet pågått samt frihetsinskränkningens längd också skulle påverka kränkningsersättningens storlek. Hovrätten dömde huvudperson för människohandel och två andra för medhjälp därtill. Kvinnan tillerkändes skadestånd till följd av människohandeln med bl.a. 200 000 kr för kränkning (sakprövat belopp). Av beloppet skulle 100 000 kr betalas solidariskt av en av de personer som dömdes för medhjälp.

För den utomordentligt allvarliga kränkning av kvinnans personliga integritet som brottsligheten inneburit, fann Brottsoffermyndigheten, i likhet med hovrätten, att hon hade rätt till ersättning med 200 000 kr.
Dnr 587/2012.

 

Fråga om ersättning för kränkning vid människohandel

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna, som under drygt ett år tvingats till prostitution i Sverige, hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med 250 000 kr.
En kvinna transporterades med tvång från Nigeria via Danmark till Sverige för att prostituera sig. Kvinnan förmåddes att underkasta sig ett lydnads- och skuldförhållande till en annan person genom en religiös ed. Den personen ombesörjde transporterna, försedde kvinnan med resehandlingar och inhyste henne i sin bostad. Personen gav kvinnan instruktioner för hur arbetet skulle utföras, skaffade kunder genom att lägga ut annonser på Internet, övervakade hennes arbete samt kontrollerade hur mycket pengar hon tjänade. Personen utnyttjade att kvinnan stod i ett lydnads- och skuldförhållande till henne samt att kvinnan till följd av vistelsen i ett främmande land utan pengar befann sig i en utsatt och sårbar situation samt i beroendeställning till personen. Ytterligare en person var inblandad genom att bl.a. ta emot pengar och upplåta sin bostad. Kvinnan kom att utsättas för brott under ett år och fyra månader. 

Vid bestämmandet av kränkningsersättningens storlek fann domstolarna att det fanns skäl att dra paralleller till våldtäktsbrott. Omständigheterna att kvinnan var ung och hade transporterats till ett främmande land och tvingats till prostitution utgjorde en avsevärd kränkning. Domstolarna fann vidare att tvånget och den tid som prostitutionsarbetet pågått samt frihetsinskränkningens längd också skulle påverka kränkningsersättningens storlek. Hovrätten dömde huvudpersonen för människohandel och den andre för medhjälp därtill. Kvinnan tillerkändes skadestånd till följd av människohandeln med bl.a. 200 000 kr för kränkning (sakprövat belopp). 

För den utomordentligt allvarliga kränkning av kvinnans personliga integritet som människohandeln inneburit fann Brottsoffermyndigheten att hon hade rätt till ersättning med 250 000 kr. Myndigheten beaktade därvid särskilt brottstidens längd.
Dnr 1113/2012.

 

Fråga om ersättning för kränkning vid grov misshandel

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna, som utsatts för grov misshandel av sin man, hade rätt till brottsskadeersättning med 40 000 kr.
En kvinna utsattes för grov misshandel av sin man. Han tilldelade henne slag mot ansiktet och kroppen, skallade henne, slog en flaska i huvudet på henne så att den krossades, sparkade och stampade henne i ansiktet när hon låg på golvet samt tog stryptag om hennes hals. Våldet orsakade besvär av både fysisk och psykisk art. Tingsrätten dömde mannen för grov misshandel och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan med bl.a. 30 000 kr för kränkning

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Som Brottsoffermyndigheten uppfattar skadeståndsrättslig praxis avseende kränkningsersättning vid grov misshandel av närstående ligger den av domstolen utdömda ersättningen för kränkning på en lägre nivå än normalt vid den typ av gärning som kvinnan har utsatts för. Med beaktande av samtliga omständigheter kring brottet och aktuell skadeståndsrättslig praxis bestämmer Brottsoffermyndigheten ersättningen för kränkning till 40 000 kr.
Dnr 1369/2012.

 

Fråga om ersättning för kränkning till en äldre kvinna till följd av stöld i bostaden

Brottsoffermyndigheten fann att en 86-årig kvinna inte hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning till följd av en stöld i bostaden då hon var hemma.
En 86-årig kvinna svarade på en kontaktannons varefter en man vid ett flertal tillfällen besökte henne i hennes bostad. Efter det första eller andra tillfället upptäckte hon att flera smycken saknades. Tingsrätten dömde mannen för grov stöld. Hovrätten fann att gärningen inneburit en allvarlig kränkning av kvinnans personliga integritet och förpliktade mannen att betala skadestånd till henne för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
För att brottsskadeersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. Enligt Brottsoffermyndighetens mening har inte det egendomsbrott som kvinnan utsatts för inneburit en sådan allvarlig kränkning av hennes personliga integritet att ersättning kan lämnas.
Dnr 3049/2012.

 

Fråga om synnerliga skäl föreligger att pröva en för sent inkommen ansökan till Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten fann att det inte förelåg synnerliga skäl att pröva en för sent inkommen ansökan som anlänt till myndigheten sedan mer än två år förflutit från ett försäkringsbolags slutreglering till följd av att ersättningstaket nåtts.
I fall där allmänt åtal inte har väckts ska en ansökan om brottsskadeersättning ha kommit in till Brottsoffermyndigheten inom två år från det att förundersökningen i ärendet har avslutats. Om det finns synnerliga skäl kan Brottsoffermyndigheten pröva en ansökan trots att den har kommit in för sent (14 § första och andra stycket brottsskadelagen). Synnerliga skäl anses t.ex. föreligga i fall då ett försäkringsbolag har reglerat en skada och lämnat ersättning med försäkringens maximala belopp. En ansökan om brottsskadeersättning ska i ett sådant fall ha inkommit till Brottsoffermyndigheten inom den tidsfrist som anges i 14 § brottsskadelagen från det att försäkringsbolaget har slutreglerat skadan.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Förundersökningen i aktuellt ärende avslutades den 10 september 2003 och sökandens ansökan kom in till Brottsoffermyndigheten den 9 februari 2012. Det innebär att hans ansökan har inkommit för sent. Vid frågan om det trots detta föreligger synnerliga skäl att pröva ansökningen beaktar Brottsoffermyndigheten följande. Sökandens försäkringsbolag har reglerat hans skada och betalat ut ersättning upp till försäkringens maximala belopp. Hans skada slutreglerades av försäkringsbolaget i mars 2008 och han hänvisades då till Brottsoffermyndigheten. Med hänsyn till att sökandens ansökan om brottsskadeersättning kommit in mer än två år efter det att bolaget slutreglerat hans skada, föreligger inte synnerliga skäl att pröva ansökan.
Dnr 1308/2012.

Senast uppdaterad:2012-10-16