Aktuella beslut 20 april 2009

Nämnden för brottsskadeersättning 20 april 2009


Vid sammanträdet med Nämnden för brottsskadeersättning den 20 april 2009 avgjordes bl a följande ärenden.



Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid grova sexualbrott mot barn.

Brottsoffermyndigheten fann att en flicka, som när hon var 5-14 år gammal utsattes för grova sexuella övergrepp av sin far, hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med 400 000 kr.

Fadern till en flicka utnyttjade henne sexuellt vid ett stort antal tillfällen under cirka nio års tid. Flickan var i femårsåldern när övergreppen började och 14 år när de upphörde. Under en period av två år bestod utnyttjandet i att fadern berörde flickan i underlivet med sina händer. Under resterande del av tidsperioden genomförde fadern samlag med henne. Tingsrätten dömde fadern för grovt sexuellt utnyttjande av underårig och grov våldtäkt mot barn till nio års fängelse. Han förpliktades betala skadestånd till flickan med bl.a. 300 000 kr för kränkning (yrkat och sakprövat belopp).

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Som Brottsoffermyndigheten uppfattar skadeståndsrättslig praxis avseende kränkningsersättning vid aktuell brottslighet ligger den av domstolen utdömda ersättningen för kränkning på en lägre nivå än normalt vid den typ av gärningar som flickan har utsatts för. Med beaktande av samtliga omständigheter kring brotten och aktuell skadeståndsrättslig praxis bestämmer Brottsoffermyndigheten ersättningen för kränkning till 400 000 kr.
Dnr 9693/2008.



Fråga om brottsskadeersättning till barn som bevittnat sexualbrott.

Brottsoffermyndigheten fann att en flicka, som bevittnat att hennes syster i stor omfattning utsatts för grova sexuella övergrepp av deras styvfar under två års tid, hade rätt till brottsskadeersättning med 25 000 kr.


Sökanden, en flicka i övre tonåren, har en tre år yngre syster som under flera år utsattes för sexuella övergrepp av systrarnas styvfar. Styvfadern genomförde ett mycket stort antal samlag med systern. Tingsrätten dömde styvfadern för grovt sexuellt utnyttjande av underårig till åtta års fängelse och förpliktade honom att utge skadestånd till systern med bl.a. 450 000 kr för kränkning. Av tingsrättens dom framgår att systrarna delade sovrum under ca två års tid och att sökanden då hörde och såg att styvfadern, minst en gång i veckan, hade samlag med hennes syster.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Enligt 4 a § brottsskadelagen ska brottsskadeersättning betalas till ett barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. Ersättningen ska enligt 5 § fjärde stycket samma lag bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till hur grovt det bevittnade brottet är.

Den brottslighet som sökanden bevittnat har varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos henne i förhållande till en närstående person. Hon har därför rätt till brottsskadeersättning. Mot bakgrund av att sökanden bevittnat grov brottslighet i stor omfattning under flera års tid, bestäms ersättningen till skäliga 25 000 kr.
Dnr 11215/2008.



Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid brott mot lagen om förbud mot könsstympning av kvinnor.

Brottsoffermyndigheten fann att en 11-årig flicka hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med 300 000 kr till följd av könsstympning.


Under en semesterresa i Somalia sommaren 2001 företog flickans mor, tillsammans och i samråd/samförstånd med andra, ingrepp i flickans yttre könsorgan i syfte att åstadkomma bestående förändring. Under förespegling att flickan skulle renas förde modern henne till en på förhand vidtalad manlig person som mot betalning genomförde ingreppet under det att modern och två andra kvinnor höll fast flickan. Vid ingreppet skars, utan bedövning, flickans klitoris med dess förhud samt delar av inre blygdläpparna bort, varefter hon syddes ihop i medellinjen ned till urinrörets mynning.  Hovrätten dömde modern för brottet och förpliktade henne att betala skadestånd till flickan med 300 000 kr för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Vid könsstympningen av flickan deltog hennes mor, en person som borde skydda henne från faror och övergrepp. Gärningen har därmed inneburit ett missbruk av det förtroendeförhållande som bör råda mellan föräldrar och barn, vilket har bidragit till att flickan haft särskilda svårigheter att värja sin personliga integritet. Könsstympningen hade avsiktligt tortyrliknande inslag och syftade till att begränsa flickans möjligheter till ett normalt sexualliv. Sammantaget gör detta att brottet har inneburit ett allvarligt övergrepp och en utomordentligt allvarlig kränkning av flickans personliga integritet. Brottsoffermyndigheten finner därför att kränkningsersättning ska utgå med 300 000 kr i denna del.
Dnr 5425/2008.



Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid sexuellt ofredande på Internet.

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna, som frivilligt deltagit i ett filmat och fotograferat sexuellt umgänge med sin pojkvän, inte hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning när pojkvännen spridit bilderna och filmfrekvensen på Internet så att ett stort antal personer fått del av materialet.

En kvinna och hennes dåvarande pojkvän fotograferade och filmade när de hade sexuellt umgänge. Pojkvännen spred sedan bilderna och filmsekvensen på Internet så att ett stort antal personer, däribland flera av kvinnans kamrater, fick del av materialet. Tingsrätten dömde mannen för sexuellt ofredande och förpliktade honom att utge skadestånd till kvinnan för bl.a. kränkning. Vid bedömningen av brottets straffvärde beaktade tingsrätten att bilderna och filmen spridits på Internet varför de gjorts tillgängliga för en stor grupp människor, samt att de kan komma att finnas kvar där under oöverskådlig tid.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
I svensk rätt finns inte något generellt förbud mot att utan samtycke filma en enskild person eller att för andra visa en film där en enskild person förekommer, även om filmningen och visningen i det enskilda fallet är djupt integritetskränkande (jfr NJA 1992 s. 594 och 2008 s. 946). Enligt Brottsoffermyndighetens erfarenhet har förfaranden av det slag som kvinnan utsatts för ibland lett till åtal för sexuellt ofredande och ibland till åtal för förtal.  Brottsoffermyndigheten ska pröva om kvinnan kan tillerkännas statlig ersättning i stället för det av tingsrätten utdömda skadeståndet. Ersättning för kränkning kan enligt 2 § andra stycket brottsskadelagen lämnas då någon utsatts för brott som inneburit en allvarlig kränkning av dennes person, frihet eller frid. Någon möjlighet att utge brottsskadeersättning för kränkning vid brott som riktar sig mot någons ära finns dock inte.  För den kränkning av närmast ärekränkande karaktär som kvinnan fått utstå kan brottsskadeersättning inte beviljas enligt nu gällande regler för ersättning.
Dnr 9533/2008.



Fråga om närståendekrets vid brottsskadeersättning till barn som bevittnat våldsbrott.

Brottsoffermyndigheten fann att en flicka hade rätt till brottsskadeersättning vid ett bevittnande även när enbart ena parten i våldsbrottet varit en närstående person.


En tioårig flicka bevittnade att fadern sköt ihjäl en man som var bekant med familjen och som sedan några veckor tillbaka bodde i ett hus bredvid deras. Innan gärningen hade fadern misshandlat flickans mor. Flickan hade bevittnat även det brottet. Fadern dömdes för mord och grov kvinnofridskränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Enligt 4 a § brottsskadelagen ska brottsskadeersättning betalas till ett barn som bevittnat ett brott som varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos barnet i dess förhållande till en närstående person. Ersättningen ska enligt 5 § fjärde stycket samma lag bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till hur grovt det bevittnade brottet är. Den misshandel som flickan bevittnat är typiskt sett sådan som är ägnad att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person.

Det mord som flickan bevittnat har begåtts av en henne närstående person. Den man som mördades kan dock inte anses direkt ingå i den personkrets som avses i 4 a § brottsskadelagen. Frågan är då om det kan sägas vara ett absolut krav att såväl förövare som brottsoffer är närstående till barnet för att ersättning ska kunna lämnas. Lydelsen av 4 a § brottsskadelagen ger inte något tydligt svar på frågan. Inte heller i förarbetena till den aktuella bestämmelsen (prop. 2005/2006:166) finns någon egentlig ledning när det gäller lagstiftarens avsikt i frågan. Visserligen har ersättningsformen motiverats av det allmännas ansvar för barn, som vistas i hem där våld mellan närstående personer – vanligtvis föräldrarna – ofta förekommer. Enligt Brottsoffermyndighetens uppfattning kan man dock inte bortse från möjligheten att lagstiftaren inte varit främmande för att godta en ersättningsrätt även i fall där endast den ena parten i våldsbrottet varit en närstående person.

En bedömning får göras i det enskilda fallet om omständigheterna kring brottet, förövaren och brottsoffret är sådana att det bevittnande barnet har rätt till brottskadeersättning enligt 4 a § brottsskadelagen. I nu aktuellt ärende har flickan bevittnat ett grovt våldsbrott som begåtts i hennes hem. Den man som mördades var en granne, som veckorna före brottet fungerade som ett särskilt stöd för modern i hennes konflikt med fadern. Han har således kommit att bli en person som fanns i hennes närhet. Vid mordtillfället bevittnade flickan även hur hennes far utsatte hennes mor för misshandel. Vid dessa förhållanden anser Brottsoffermyndigheten att förutsättningarna för att lämna ersättning är uppfyllda. Flickan har alltså rätt till brottsskadeersättning för såväl den misshandel som det mord som hon har bevittnat. Ersättningen bestäms till skäliga 15 000 kr.
Dnr 1883/2009.



Fråga om brottsskadelagens tillämplighet vid brottsligt angrepp under utlandsarbete.

Brottsoffermyndigheten fann att brottsskadelagen var tillämplig i ett fall då en svensk man, som tjänstgjorde i Räddningsverkets regi i Somalia, hade utsatts för olaga frihetsberövande.


En svensk man arbetade vid Räddningsverkets minhanteringsprojekt i Somalia när han och hans kollega fördes bort av beväpnade milismän. Efter medling mellan milisen och företrädare för Räddningsverket samt Utrikes- och Försvarsdepartementet släpptes mannen och hans kollega efter ca nio timmar. I samband med bortförandet tillgreps vissa av mannens personliga tillhörigheter. Under tiden kidnappningen pågick utsattes han för upprepade hot med vapen.

Enligt 1 § andra stycket brottsskadelagen är lagen tillämplig vid personskada och kränkning om ett brott begåtts utomlands mot någon som hade hemvist i Sverige. I paragrafens tredje stycke anges dock att från lagens tillämpningsområde undantas sådana fall där brottet och den skadelidande har så ringa anknytning till Sverige att det inte är rimligt att skadan ersätts av svenska statsmedel.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Brottsoffermyndigheten finner att brotten och mannen har sådan anknytning till Sverige att brottsskadelagen är tillämplig. Han har genom det brottsliga angreppet utsatts för en allvarlig kränkning av sin personliga integritet. Myndigheten bestämmer ersättningen till skäliga 15 000 kr.
Dnr 10400/2008.



Fråga om brottsskadelagens tillämplighet vid brottsligt angrepp under utlandsarbete och fråga om rätt till kränkningsersättning.

Brottsoffermyndigheten fann att brottsskadelagen var tillämplig i ett fall då en svensk man, som arbetade som fredsobservatör på Västbanken åt en internationell organisation, hade utsatts för misshandel. Mannen hade dock inte rätt till brottsskadeersättning för kränkning eftersom han bedömdes ha mental beredskap för att utsättas för aktuellt våld.


En svensk man arbetade som fredsobservatör på Västbanken åt en internationell organisation. Under en patrullering kastades sten mot den bil som han färdades i. Mannen och hans kollegor klev ur bilen vid en militärpostering för att anmäla händelsen. Det kastades då ytterligare sten mot bilen och mannen träffades i huvudet och fick en sårskada.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Enligt 1 § andra stycket brottsskadelagen är lagen tillämplig vid personskada och kränkning om ett brott begåtts utomlands mot någon som hade hemvist i Sverige. I paragrafens tredje stycke anges dock att från lagens tillämpningsområde undantas sådana fall där brottet och den skadelidande har så ringa anknytning till Sverige att det inte är rimligt att skadan ersätts av svenska statsmedel.

Brottsoffermyndigheten finner att brottet och mannen har sådan anknytning till Sverige att brottsskadelagen är tillämplig. För att brottsskadeersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. Enligt Brottsoffermyndighetens mening måste en fredsobservatör, som tjänstgör i ett område som det nu aktuella och där stenkastning förekommer, vara beredd på att mötas av detta våld och ha en större mental beredskap inför detta än andra. Mot denna bakgrund finner Brottsoffermyndigheten att mannen - i skadeståndsrättsligt hänseende - inte har utsatts för en sådan allvarlig kränkning att ersättning kan lämnas. Hans ansökan ska således avslås.
Dnr 11344/2008.



Fråga om brottsskadelagens tillämplighet vid brottsligt angrepp under vistelse i Sverige.

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna, som utsatts för brott av sin make efter en kort tids vistelse i Sverige, inte kunde tillerkännas brottsskadeersättning eftersom hon och brotten hade ringa anknytning till Sverige.


En kvinna utsattes för brott av sin make i Sverige.  Hon och maken är irakiska medborgare och lämnade hemlandet år 2006 för att bosätta sig med sina barn i Syrien. De lämnade sedan Syrien och åkte via Turkiet till Bulgarien där de fick uppehållstillstånd. Familjen kom till Sverige i början av maj 2008 och bodde först på en förläggning i Märsta. Genom Röda Korsets försorg fick familjen en tillfällig bostad i Sköndal där de hade bott i två veckor när brotten ägde rum i juni 2008. Vid tidpunkten för brotten hade varken kvinnan eller mannen uppehållstillstånd i Sverige. Kvinnan bor numera i Bulgarien.

Brottsoffermyndighetens bedömning.
Av 1 § första och andra styckena brottsskadelagen framgår bl.a. att lagen gäller ersättning för skador till följd av brott som begåtts i Sverige. Enligt 1 § tredje stycket brottsskadelagen är lagen dock inte tillämplig om brottet och den skadelidande har så ringa anknytning till Sverige att det inte är rimligt att skadan ersätts av svenska statsmedel. Mot bakgrund av vad som framkommit i ärendet finner Brottsoffermyndigheten att kvinnan och det brott hon utsatts för har så ringa anknytning till Sverige att det inte är rimligt att skadan ersätts av svenska statsmedel. Någon brottsskadeersättning kan därför inte lämnas.
Dnr 851/2009.



Hans Sjölander
Avdelningsdirektör
Senast uppdaterad:2012-03-21