Aktuella beslut 17 november 2014

Nämnden för brottsskadeersättning den 17 november 2014

Vid sammanträdet med Nämnden för brottsskadeersättning den 17 november 2014 avgjordes bl. a. följande ärenden.


Fråga om medverkan hos polisen

Brottsoffermyndigheten prövade inte en ansökan om brottsskadeersättning eftersom en sökande inte i skälig utsträckning medverkat i polisens utredning.

Sökanden uppgav vid ett inledande polisförhör att han skadats efter att han och en kamrat åkt till en sjö för att fiska. När han befann sig vid sin bil angreps han av två personer genom att de dunkade hans huvud mot biltaket och avlossade ett skott mot honom som träffade hans vänstra ben. Först efter att han cirka en månad senare informerades av polisen att utredningen visade att hans tidigare uppgifter inte stämde ändrade han dessa. Han uppgav då att han hade befunnit sig i en lägenhet tillsammans med flera andra personer, att okända personer kom till platsen samt att någon av dem tilldelade honom ett slag mot huvudet och avlossade ett skott mot honom. Tingsrätten ogillade dock åtalet mot den misstänkta gärningspersonen.

Brottsoffermyndighetens bedömning

En ansökan om brottsskadeersättning får bara prövas om den skadelidande i skälig utsträckning har bidragit till att det anmälda brottet kan utredas (16 § andra punkten brottsskadelagen).

Brottsoffermyndigheten anser att sökanden varken inledningsvis eller senare har bidragit till att det varit möjligt att utreda den aktuella händelsen i den utsträckning som kunnat krävas av honom. Myndigheten kan därför inte pröva hans rätt till brottsskadeersättning.

Dnr 3907/2014


Fråga om medverkan hos polisen

Brottsoffermyndigheten prövade inte en ansökan om brottsskadeersättning eftersom en sökande inte gjort en polisanmälan på plats och därmed inte i skälig utsträckning medverkat i polisens utredning.

Av utredningen i ärendet framgår att sökanden inte gjorde någon polisanmälan i Turkiet där gärningen inträffade utan först drygt tre veckor senare i Sverige. Polisen inledde inte någon förundersökning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

En ansökan om brottsskadeersättning får bara prövas om den skadelidande i skälig utsträckning har bidragit till att det anmälda brottet kan utredas. (16 § andra punkten brottsskadelagen).

Enligt Brottsoffermyndighetens mening bör en polisanmälan i regel göras i anslutning till det att brottet skedde och i det land där händelsen inträffade för att det ska anses att den skadelidande i skälig utsträckning bidragit till att det anmälda brottet kan utredas. Beroende på omständigheterna och i vilket land brottet skedde kan det dock finnas undantag från denna tillämpning.

I föreliggande ärende anser Brottsoffermyndigheten inte att sökanden har bidragit till att brottet kan utredas i den utsträckning som kan krävas av honom. Myndigheten kan därför inte pröva hans ansökan om brottsskadeersättning.

Två ledamöter var skiljaktiga och ville pröva ansökan.

Dnr 5060/2014


Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid våldtäkt mot barn då två gärningspersoner var för sig förgripit sig på en flicka

Brottsoffermyndigheten fann att flickan hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med 100 000 kr för vardera våldtäkten eller totalt med 200 000 kr.

En flicka våldtogs av två män under samma kväll. Hon var vid tillfället några dagar från sin 12-årsdag. De båda männen var 18 år gamla. Tingsrätten dömde männen för våldtäkt mot barn och att vardera betala skadestånd med 100 000 kr för kränkning. En av männen överklagade domen till hovrätten som ändrade skadeståndet för kränkning till 75 000 kr.

Brottsoffermyndighetens bedömning

I februari 2013 höjde Brottsoffermyndigheten schablonersättningen för kränkning vid våldtäkt mot en vuxen person till 100 000 kr. Myndigheten uttalade också att för den synnerligen allvarliga kränkning av den personliga integriteten som en våldtäkt mot ett barn innebär bör, i avsaknad av annat våld eller tvång än det som ligger i att brottet riktas mot ett barn, ersättning också normalt lämnas med 100 000 kr. Ersättning kan lämnas med ett högre belopp om det finns försvårande omständigheter.

Brottsoffermyndigheten anser att flickan har rätt till ersättning för kränkning med 100 000 kr för vardera våldtäkten. Ersättning lämnas därför med totalt 200 000 kr.

Dnr 2420/2014


Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid barnpornografibrott

Brottsoffermyndigheten fann att en flicka, som skildrats i pornografisk bild, hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning av den personliga friden.

En man filmade en flicka med dold kamera i ett badrum och skildrade henne i pornografisk bild. Hon var 8-12 år under den aktuella perioden. Tingsrätten dömde mannen för barnpornografibrott och att betala skadestånd till flickan med 15 000 kr för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten, som anser att brottet har inneburit en allvarlig kränkning av B:s frid, gör ingen annan bedömning än tingsrätten. Ersättning ska därmed lämnas med 15 000 kr.

Dnr 5575/2014


Fråga om brottsskadeersättning för sveda och värk vid bedrägeri

Brottsoffermyndigheten fann att omständigheterna var sådana att brottsskadeersättning för sveda och värk kunde beviljas.

En kvinna som sökanden levde med ansökte och beviljades lån i hans namn samt undertecknade låneansökningar med hans namn. Vid ett tillfälle tog hon även ut pengar ur en uttagsautomat med hans bankkort. Tingsrätten dömde kvinnan för fem fall av grovt bedrägeri medelst urkundsförfalskning och ett fall av bedrägeri samt att betala skadestånd till sökanden med bl.a. 3 000 kr för sveda och värk (sakprövat).

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brottsoffermyndigheten har följt en restriktiv praxis vid bedömningen av om ersättning kan lämnas för personskada som har uppkommit till följd av förmögenhetsbrott. Huvudregeln har varit att ersättning inte utgår. I propositionen till 2014 års ändringar av brottsskadelagen (prop. 2013/14:94) betonas vikten av att Brottsoffermyndighetens praxis uppfattas som varande i linje med domstolarnas avgöranden, dock med hänsyn tagen till de skillnader som finns mellan skadeståndsrätten och regleringen av rätten till brottsskadeersättning. Denna tanke har i brottsskadelagen genomförts fullt ut när det gäller kränkningsersättning men bör enligt Brottsoffermyndigheten beaktas även när det gäller andra ersättningar. Mot denna bakgrund anser Brottsoffermyndigheten i detta fall, där personskadan har ett starkt samband med brottsligheten och är väl dokumenterad och där ersättning för personskada på samma utredning har dömts ut av domstol, att ett avsteg från tidigare praxis är motiverat. Ersättning bör således utgå. När det gäller ersättningens storlek gör Brottsoffermyndigheten samma bedömning som hovrätten. Ersättning lämnas därför med 3 000 kr.

Dnr 5718/2014


Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid sexuellt tvång och misshandel

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med 50 000 kr.

En kvinna utsattes för sexuellt övergrepp av en man som tog tag i hennes nacke, drog ner hennes byxor och berörde de yttre delarna av hennes könsorgan med sina fingrar. Därefter misshandlade han henne genom att han knuffade henne så att hon föll över en cykel och tilldelade henne knytnävsslag mot huvudet. Av våldet tillfogades hon smärta, ömhet, slemhinneskada, svullnader, underhudsblödningar och överhudsavskrapningar. Tingsrätten dömde mannen för sexuellt tvång och misshandel samt att betala skadestånd till kvinnan med bl.a. 40 000 kr för kränkning (sakprövat). I påföljdsdelen uttalade tingsrätten bl.a. att det sexuella övergreppet inte låg särskilt långt från ett försök till våldtäkt.

Brottsoffermyndighetens bedömning

Brotten har inneburit en allvarlig kränkning av kvinnans personliga integritet. För den kränkning som hon utsatts för har hon rätt till ersättning med 50 000 kr.

Dnr 5439/2014


Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid sexuellt ofredande och sexuellt tvång mot en särskilt utsatt kvinnlig gymnasieelev

Brottsoffermyndigheten fann att kvinnan hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med 100 000 kr.

Kvinnan utsattes vid flera tillfällen för sexuella ofredanden och vid ett tillfälle för sexuellt tvång av en man. Brotten ägde rum då hon var elev och mannen elevassistent vid en gymnasiesärskola. Hon har en psykisk och en omfattande fysisk funktionsnedsättning. De sexuella ofredandena bestod i att mannen tog eller smekte henne på brösten både utanpå och innanför kläderna vid i vart fall fem tillfällen. Vidare bet eller slickade mannen henne på brösten vid två tillfällen och drog ner byxorna och masserade eller smekte henne på låren vid ett tillfälle. Det sexuella tvånget bestod i att mannen smekte henne på underlivet. Hovrätten dömde år 2012 mannen för brotten och att betala skadestånd till kvinnan med bl.a. 50 000 kr för kränkning (sakprövat belopp).

Brottsoffermyndighetens bedömning

Nämnden för brottsskadeersättning beslutade vid ett sammanträde i februari 2013 att bland annat höja normalersättningen för kränkning vid brottet våldtäkt till 100 000 kr. Höjningen gjordes på grund av det förändrade penningvärdet, men avseende kränkningsersättningen även för att avspegla den skärpta synen på sexualbrott. Mot den bakgrunden och med hänsyn till kvinnans funktionsnedsättning som inneburit att hon befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd, samt att mannen utnyttjat detta vid övergreppen finner Brottsoffermyndigheten skäligt att bestämma den totala ersättningen för kränkning till 100 000 kr.

Dnr 3086/2014


Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid ringa misshandel

Brottsoffermyndigheten fann att en 12-årig pojke hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med 5 000 kr.

Pojkens pappa tog tag i och drog i pojkens arm vilket orsakade smärta och märken. Tingsrätten dömde pappan för ringa misshandel. Domstolen ansåg inte att pojken hade rätt till skadestånd för kränkning. Tingsrätten anförde att det av praxis framgår att skadeståndsskyldighet för kränkning vanligtvis inte uppkommer när skadeståndsanspråket utgörs av en ringa misshandel. Med beaktande av omständigheterna ansåg inte tingsrätten att gärningen mot pojken var av sådan allvarlig art att det uppkommit skadeståndsskyldighet.

Brottsoffermyndighetens bedömning

För att ersättning för kränkning ska kunna lämnas krävs att den brottsliga handlingen har inneburit en allvarlig kränkning av den skadelidandes personliga integritet. Bestämmelsen finns i 2 kap. 3 § skadeståndslagen. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att också ringa fall av misshandel kan innefatta en allvarlig kränkning t.ex. om misshandeln sker under uppmärksammade former eller på annat sätt har ärekränkande inslag.

Mot bakgrund bland annat av att misshandeln begåtts av pojkens pappa i hemmet anser Brottsoffermyndigheten att gärningen i detta fall inneburit en så allvarlig kränkning av pojkens personliga integritet att ersättning ska lämnas med 5 000 kr.

En ledamot var skiljaktig och bedömde att kränkningen inte var så allvarlig att ersättning borde lämnas.

Dnr 5643/2014

Senast uppdaterad:2014-12-18