Aktuella beslut 10 oktober 2011

Nämnden för brottsskadeersättning 10 oktober 2011


Vid sammanträdet med Nämnden för brottsskadeersättning den 10 oktober 2011 avgjordes bl.a. följande ärenden.


Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid dataintrång

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna hade rätt till ersättning för kränkning med 5 000 kr till följd av att en sjuksköterska olovligen läst kvinnans journal.

En sjuksköterska, som inte deltog i vården av en kvinna, beredde sig olovligen tillgång till kvinnans journaler vid tre tillfällen under samma dag. Tingsrätten dömde sjuksköterskan för dataintrång och förpliktade honom att betala skadestånd till kvinnan för kränkning.

Brottsoffermyndighetens bedömning
Ersättning för kränkning kan enligt 2 § andra stycket brottsskadelagen lämnas då någon utsatts för brott som inneburit en allvarlig kränkning av dennes person, frihet eller frid. Brottet dataintrång är ett brott som utgör angrepp på en persons frid och kan således grunda rätt till ersättning för kränkning. Vid bedömningen av graden av kränkning ska hänsyn tas till bl.a. arten av de uppgifter som intrånget har avsett, samt tiden och omfattningen av brottsligheten. Mot bakgrund av att det varit fråga om uppgifter av mycket personlig natur finner Brottsoffermyndigheten att kvinnan utsatts för en sådan allvarlig kränkning att hon har rätt till ersättning för den. Brottsoffermyndigheten bestämmer ersättningen för kränkning till 5 000 kr.
Dnr 5744/2011



Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid dataintrång

Brottsoffermyndigheten fann att en 11-årig flicka hade rätt till ersättning för kränkning med 5 000 kr till följd av att en sjuksköterska hade läst flickans journal.

En sjuksköterska, som inte deltog i vården av en flicka, beredde sig olovligen tillgång till flickans journaler vid 11 tillfällen under närmare tre månaders tid. Tingsrätten dömde sjuksköterskan för dataintrång och förpliktade henne att betala skadestånd till flickan med 5 000 kr för kränkning (sakprövat).

Brottsoffermyndigheten fann att flickan hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med samma motivering som i föregående beslut och bestämde ersättningen för kränkning till det utdömda beloppet.
Dnr 5407/2011



Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid dataintrång

Brottsoffermyndigheten fann att en kvinna hade rätt till ersättning för kränkning med 10 000 kr till följd av att en sjuksköterska hade läst kvinnans journal.

En sjuksköterska, som inte deltog i vården av en kvinna, beredde sig olovligen tillgång till kvinnans journaler vid 48 tillfällen under närmare ett års tid. Tingsrätten dömde sjuksköterskan för dataintrång och förpliktade henne att betala skadestånd till kvinnan för kränkning.

Brottsoffermyndigheten fann att kvinnan hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med samma motivering som i föregående beslut. Mot bakgrund av att handlandet pågått under lång tid och intrången skett vid ett stort antal tillfällen bestämdes ersättningen för kränkning till 10 000 kr.
Dnr 5405/2011



Fråga om brottsskadeersättning för kränkning vid dataintrång

Brottsoffermyndigheten fann att en 14-årig flicka hade rätt till ersättning för kränkning med 10 000 kr till följd av att en sjuksköterska hade läst flickans journal.

En kvinna arbetade som sjuksköterska men deltog inte i vården av en 14-årig flicka. Sjuksköterskan beredde sig olovligen tillgång till flickans journaler vid 23 tillfällen under mer än ett års tid. Tingsrätten dömde sjuksköterskan för dataintrång och förpliktade henne att betala skadestånd till flickan för kränkning.

Brottsoffermyndigheten fann att flickan hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning med samma motivering som i föregående beslut. Mot bakgrund av att handlandet pågått under lång tid och intrången skett vid ett stort antal tillfällen bestämdes ersättningen för kränkning till 10 000 kr.
Dnr 5406/2011



Fråga om rätt till brottsskadeersättning för kränkning vid bostadsinbrott

Brottsoffermyndigheten fann att två makar, som inte var hemma vid ett inbrott i deras bostad, inte hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning.

En man bröt sig in i makarnas villabostad. Han sökte igenom den och tillgrep smycken, mobiltelefoner, kontanter och sprit till ett sammanlagt värde av cirka 90 000 kr. Tingsrätten dömde mannen för grov stöld och förpliktade honom att betala skadestånd till makarna för kränkning.

Rätten till brottsskadeersättning för kränkning regleras i 2 § andra stycket brottsskadelagen. Ersättning kan lämnas då någon har allvarligt kränkt någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet eller frid.

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 2011 s. 3 prövat rätten till kränkningsersättning vid bostadsinbrott då bostadsinnehavaren inte varit hemma. Domstolen konstaterade att ersättning kan lämnas om inbrottet genom förövarens beteende, de skador och spår han lämnat efter sig, graden av intrång i hemmet och omständigheterna i övrigt innefattat en särskilt omfattande förgripelse på den drabbades frid och privatliv.

Brottsoffermyndigheten fann att omständigheterna vid inbrottet inte var sådana att makarna hade rätt till brottsskadeersättning för kränkning.
Dnr 4933 och 4934/2011



Fråga om rätt till brottsskadeersättning för personskada och kränkning vid inbrott i ett pannrum

Brottsoffermyndigheten fann att brottsskadeersättning för personskada och kränkning inte kunde beviljas vid inbrott i ett pannrum.

En man låg nattetid och sov i sin villa när ett inbrott ägde rum i husets pannrum. Det rummet saknar ingång till villans bostadsdel. Polisen lade ned förundersökningen på grund av uteblivet spaningsresultat.

Brottsoffermyndighetens bedömning
Brottsskadeersättning i anledning av personskada bestäms med tillämpning av bestämmelserna i skadeståndslagen. För rätt till skadestånd krävs att orsakssamband föreligger mellan skadan och brottet. Dessutom krävs att detta samband är rimligt och beräkneligt (s.k. adekvat kausalitet). I den mån mannen tillfogats en personskada kan denna inte anses vara en sådan beräknelig följd av brottet att rätt till skadestånd föreligger. Någon rätt till brottsskadeersättning föreligger därför inte heller.

Rätten till brottsskadeersättning för kränkning regleras i 2 § andra stycket brottsskadelagen. Ersättning kan lämnas då någon har allvarligt kränkt någon annan genom brott som innefattar ett angrepp mot dennes person, frihet eller frid. Den stöld som mannen utsatts för har i och för sig inneburit ett angrepp mot hans hemfrid. Redan mot bakgrund av att stölden inte ägt rum i villans bostadsdel kan dock den kränkning som mannen utsatts för inte anses ha varit så allvarlig att han har rätt till ersättning.
Dnr 3522/2011



Fråga om rätt till brottsskadeersättning för kränkning till poliser som ingripit vid ett rånförsök

Brottsoffermyndigheten fann att poliser, som deltagit i Nationella insatsstyrkan för att förhindra ett rån, inte hade rätt till ersättning för kränkning.

Nationella insatsstyrkan misstänkte att ett rån skulle ske mot en värdedepå. Erfarna och sedan tidigare dömda rånare, som tidigare använt skjutvapen och sprängmedel, misstänktes vara ansvariga. Några av dem hade också tidigare skjutit mot en polisman. Männen skulle sannolikt vara tungt beväpnade. Insatsstyrkan avsåg därför att agera på sådant sätt att gärningsmännen inte skulle få tillfälle att använda sina vapen. Vissa poliser intog observationsposter medan andra fanns i bilar som rörde sig i närheten av värdedepån. De poliser som skulle röra sig utomhus var civilklädda medan poliserna vid observationsposterna bar gula polisvästar. När poliserna i Nationella insatsstyrkan ingrep utsattes de för vapenhot och skottlossning innan de lyckades övermanna gärningsmännen. Poliserna beviljades skadestånd för kränkning med anledning av hot mot tjänsteman och framkallande av fara för annan.

Brottsoffermyndighetens bedömning
När det gäller att bedöma om en polisman under tjänstgöring utsatts för en så allvarlig kränkning att vederbörande är berättigad till kränkningsersättning bör utgångspunkten för bedömningen vara vad som i aktuell situation kunnat förväntas med hänsyn till den tjänsteåtgärd som skulle utföras och situationen i övrigt. Av betydelse för bedömningen är också om den brottsliga kränkningen varit skymflig och direkt angripit den privata sfären (se SOU 1992:84, Ersättning för kränkning genom brott, s. 273 samt Prop. 2000/01:68, Ersättning för ideell skada, s. 50).

Polismännen ingick vid det aktuella tillfället i Nationella insatsstyrkan som är särskilt tränad att hantera farliga personer och arbeta i utsatta lägen. Insatsstyrkan var väl införstådd med att uppdraget var riskfyllt och kunde innebära en konfrontation med rånare som sannolikt var beväpnade. Hovrätten fann inte styrkt att gärningsmännen uppsåtligen försökt döda poliserna. Inte heller har brottsligheten syftat till att skymfa och direkt angripa deras privata sfär. Objektivt sett kan brottsligheten inte anses allvarligare än poliserna haft att räkna med i samband med det aktuella ingripandet i deras tjänsteutövning. Någon ersättning för kränkning kan därför inte lämnas.
Dnr 6034 – 6036/2011, 7365/2011 och 9197/2011



Fråga om jämkning av brottsskadeersättning

Brottsoffermyndigheten fann att en man, som fyra månader tidigare deltagit i ett rånförsök och därefter medverkat till att en av de andra gärningsmännen vid rånförsöket kunde ställas till ansvar för brottet, inte hade rätt till brottsskadeersättning för personskada och kränkning till följd av brott mot honom.

En man utsattes för olaga frihetsberövande, övergrepp i rättssak, olaga tvång och försök till utpressning av två män efter att mannen berättat för polisen att en av angriparna varit delaktig i ett rånförsök fyra månader tidigare. Mannen hade själv deltagit i rånförsöket. Brotten mot honom begicks i syfte att utöva påtryckningar mot honom att uttala sig på ett visst sätt i kommande domstolsförhandlingar och som en hämnd för att mannen uttalat sig till polisen.

Brottsoffermyndighetens bedömning
Mannen har i och för sig utsatts för brott som berättigar till brottsskadeersättning. Enligt förarbetena till brottsskadelagen ska dock brottsskadeersättningen ses i ett kriminalpolitiskt sammanhang. Det har därför införts en jämkningsregel i lagen som medför att ersättningen kan sättas ned i en större utsträckning jämfört med reglerna i skadeståndslagen. Enligt 9 § andra stycket brottsskadelagen kan brottsskadeersättning sättas ned eller helt falla bort (jämkas) om det är skäligt med hänsyn till att den skadelidande genom sitt uppträdande i samband med brottet eller på annat liknande sätt uppsåtligen eller av oaktsamhet har ökat skaderisken.

Den brottslighet som mannen utsatts för har haft sin upprinnelse i brott som han själv begått. Genom att begå brott har mannen utsatt sig för en ökad risk att skadas. Skäl föreligger därför att jämka brottsskadeersättningen. Jämkningen bör gå till på så sätt att ersättningen sätts ned till noll, dvs. helt uteblir. Någon brottsskadeersättning kan därför inte lämnas.
Dnr 3101/2011



Hans Sjölander
Avdelningsdirektör


Senast uppdaterad:2012-03-21