Vad händer efter polisanmälan?

När ett brott blivit polisanmält beslutar polis och åklagare om de ska göra en brottsutredning, en så kallad förundersökning.
Polisen ska meddela dig om de inte inleder en förundersökning eller om de lägger ner den. De ska också meddela om de väcker åtal eller inte. Du kan ha rätt till skadestånd och åklagaren kan ofta hjälpa dig med detta.

Vad är en förundersökning?
En utredning om brott brukar kallas förundersökning. Under förundersökningen förhör polis och åklagare den som är misstänkt. Om det finns vittnen till brottet får de också komma på förhör. Det kan ta lång tid innan det blir någon förundersökning, eftersom polisen inte har resurser för att utreda alla brott genast. Om du frågar polisen kan du få veta ungefär när din anmälan kommer att behandlas.

Förhör med dig
Du som har utsatts för ett brott kallas för målsägande. Under förundersökningen håller polis eller en åklagare ett så kallat målsägandeförhör med dig. Då får du berätta vad du vet om brottet. Ibland räcker det att du lämnar din berättelse per telefon. Men om du blir kallad till förhör är du skyldig att komma. Om du inte kommer kan polisen hämta dig till förhöret.

Du har rätt att ta med dig en stödperson till förhöret. Om du har lagt ut pengar eller förlorat inkomst för att kunna vara med vid förhöret kan det finnas möjlighet att få ersättning från polisen.

Hur och när begär man skadestånd?
Om du har blivit utsatt för ett brott kan du begära skadestånd för de skador som uppstått i samband med brottet. Den som har begått brottet är skyldig att ersätta de skador som du har fått. Om du vill ha skadestånd från gärningspersonen bör du
säga till om det när polisen förhör dig under förundersökningen. Åklagaren kan då hjälpa dig med vilket belopp du kan kräva.

Om du har begärt skadestånd och det blir rättegång tar åklagaren upp frågan i rättegången. Läs en mer detaljerad beskrivning om skadestånd.

Nedlagd förundersökning
Polisen lägger ner förundersökningen om de bedömer att den händelse du har anmält inte är en brottslig handling. Förundersökningen läggs också ner om polisen inte kan peka ut någon misstänkt. Du ska då få besked om det av polisen. Är du missnöjd med polisens beslut kan du vända dig till åklagaren. Han eller hon kan då ompröva polisens beslut.

Om du inte är nöjd med ett beslut som åklagaren har fattat kan du vända dig till närmaste högre åklagare för så kallad överprövning. Det betyder att en högre åklagare går igenom fallet igen.

Beslut om åtal
När förundersökningen är klar gör åklagaren en bedömning om det finns tillräckliga bevis för att en domstol ska kunna döma någon misstänkt. Om åklagaren anser att tillräckliga bevis finns kan denne väcka åtal, vilket innebär att det blir rättegång. Domstolen bedömer då om den tilltalade är skyldig och vilket straff han eller hon i så fall ska få. Det är också då det avgörs vilket skadestånd gärningspersonen ska betala till dig.

Den misstänkte kan också få ett straff utan att det blir rättegång. Så kan det bli om den misstänkte är ung eller om brottet är lindrigt och gärningspersonen har erkänt. Det kallas strafföreläggande. Gärningspersonen kan ändå tvingas att betala skadestånd till dig.
Senast uppdaterad:2013-10-15
Telefonväxel
090-70 82 00, öppen 08.00 – 12.00 och 13.00 – 16.00
Brottsskadeenhetens servicetelefon,
främst skadeståndsrättsliga frågor
090-70 82 00, menyval 4, öppen 09.00 – 15.00
Fax
090-17 83 53
Postadress
Brottsoffermyndigheten
Box 470
901 09 UMEÅ
Besöksadress
Storgatan 49 i Umeå