Skadestånd

Den som begår ett brott är i regel skyldig att ersätta de skador som brottet orsakar - detta kallas skadestånd.

Skadeståndskrav
Den som drabbats av skadan (målsäganden) kan kräva skadestånd av den som orsakat skadan (gärningspersonen). Man bör meddela att man kommer att kräva skadestånd av den som orsakat skadorna, gärna redan vid polisanmälan. Polisen kommer att be dig fylla i den här blanketten. Kom ihåg att begära skadestånd från gärningspersonens vårdnadshavare om gärningspersonen var under 18 år vid brottet.

Frågan om skadestånd prövas vanligen av domstolen i samband med den rättegång som handlar om skadan. Åklagaren är i normalfallet skyldig att hjälpa målsäganden med skadeståndet i den rättegång som handlar om brottet, om målsäganden begär det.

Vid vissa typer av brott har brottsoffer dessutom rätt till juridisk hjälp av ett så kallat målsägandebiträde. Det gäller främst vid sexualbrott och våld i nära relationer, men även vid annan brottslighet om det finns särskilda behov. Denna juridiska hjälp kostar inget för brottsoffret och målsägandebiträdet ska bland annat hjälpa till med skadeståndsfrågan. Polis och åklagare kan ge mer information om detta.


Att få ut skadeståndet
Om gärningspersonen döms för brottet är det vanligt att domstolen bestämmer att han eller hon ska betala skadestånd till brottsoffret. Ibland betalar gärningspersonen skadeståndet direkt, men det är vanligt att gärningspersonen inte gör det frivilligt. Att domstolen dömer någon att betala skadestånd innebär alltså inte att pengarna betalas ut automatiskt till brottsoffret.
 
Brottsoffret får dock viss hjälp av Kronofogden med att få sitt skadestånd. Om domstolen har beslutat att brottsoffret ska få skadestånd skickar den alltid en kopia av domen till Kronofogden. Kronofogden kontaktar sen brottsoffret och frågar om han eller hon vill ha hjälp med att driva in skadeståndet. Svarar man ”ja” gör Kronofogden en undersökning av gärningspersonens ekonomi och denna service är i princip gratis.

Om gärningspersonen har pengar, inkomst eller någon utmätningsbar tillgång, ser Kronofogden till att brottsoffret får sitt skadestånd. I annat fall redovisar Kronofogden att gärningspersonen saknar betalningsförmåga, dvs. inte har några pengar att betala skadeståndet.


Solidariskt skadeståndsansvar
Om flera gärningspersoner döms för ett och samma brott, och döms att betala skadestånd till brottsoffret, är var och en av gärningspersonerna i regel ansvarig för hela skadeståndsbeloppet. Det kallas ”solidariskt skadeståndsansvar” och tanken med det är att brottsoffrets chans att få sina skador ersatta ska vara så stor som möjligt.

Brottsoffret kan kräva hela skadeståndet från en av gärningspersonerna. Man behöver inte heller acceptera ett förslag om uppgörelse som innebär att en av flera gärningspersoner betalar ”sin del” av skadeståndet. Risken är då att man förlorar sin rätt till brottsskadeersättning.


Olika ersättningsbelopp
Skadestånd och brottsskadeersättning styrs av delvis olika regler och därför kan beloppen kan ibland skilja sig åt. Skadeståndet kan till exempel vara högre än det som betalas ut i brottsskadeersättning och ibland blir brottsskadeersättningen högre.

Läs mer om skillnaderna mellan olika ersättningar

Senast uppdaterad:2015-05-20
Telefonväxel
090-70 82 00, öppen 08.00 – 12.00 och 13.00 – 16.00
Brottsskadeenhetens servicetelefon,
främst skadeståndsrättsliga frågor
090-70 82 00, menyval 4, öppen 09.00 – 15.00
Fax
090-17 83 53
Postadress
Brottsoffermyndigheten
Box 470
901 09 UMEÅ
Besöksadress
Storgatan 49 i Umeå