Vad händer efter polisanmälan?

När ett brott blivit polisanmält beslutar polis och åklagare om
de ska göra en brottsutredning, en så kallad förundersökning.
Polisen ska meddela dig om de inte inleder en förundersökning eller
om de lägger ner den. De ska också meddela om de väcker åtal eller
inte.

Du kan ha rätt till skadestånd och åklagaren kan ofta hjälpa dig med
detta detta.

Dessutom ska polisen informera dig om:

• möjligheterna till ekonomisk ersättning i form av skadestånd från
  gärningsmannen, försäkringsersättning från ditt försäkringsbolag eller
  brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten,
• möjligheterna till rättshjälp och rådgivning,
• möjligheterna till stöd och hjälp från myndigheter och organisationer,
• reglerna för besöksförbud, målsägandebiträde och stödperson.


Läs mer om vad som händer efter att ett brott blivit polisanmält under
rubrikerna nedan.

Beslut om åtal


Vad är en förundersökning?
En utredning om brott brukar kallas förundersökning. Under
förundersökningen förhör polis och åklagare den som är misstänkt. Om
det finns vittnen till brottet får de också komma på förhör. Det kan ta
lång tid innan det blir någon förundersökning, eftersom polisen inte har
resurser för att utreda alla brott genast. Om du frågar polisen kan du få
veta ungefär när din anmälan kommer att behandlas.


Förhör med dig
Du som har utsatts för ett brott kallas för målsägande. Under
förundersökningen håller polis eller en åklagare ett så kallat
målsägandeförhör med dig. Då får du berätta vad du vet om brottet.
Ibland räcker det att du lämnar din berättelse per telefon. Men om du
blir kallad till förhör är du skyldig att komma. Om du inte kommer kan
polisen hämta dig till förhöret.

Du har rätt att ta med dig en stödperson till förhöret. Om du har lagt ut
pengar eller förlorat inkomst för att kunna vara med vid förhöret kan
det finnas möjlighet att få ersättning från polisen.


Begära skadestånd
Om du har blivit utsatt för ett brott kan du begära skadestånd för de
skador som uppstått i samband med brottet. Den som har begått brottet
är skyldig att ersätta de skador som du har fått. Om du vill ha
skadestånd från gärningspersonen bör du säga till om det när polisen
förhör dig under förundersökningen. Åklagaren kan då hjälpa dig med
vilket belopp du kan kräva.

Om du har begärt skadestånd och det blir rättegång tar åklagaren upp
frågan i rättegången. Läs mer om skadestånd.


Nedlagd förundersökning
Polisen lägger ner förundersökningen om de bedömer att den händelse
du har anmält inte är en brottslig handling. Förundersökningen läggs
också ner om polisen inte kan peka ut någon misstänkt. Du ska då få
besked om det av polisen. Är du missnöjd med polisens beslut kan du
vända dig till åklagaren. Han eller hon kan då ompröva polisens beslut.

Om du inte är nöjd med ett beslut som åklagaren har fattat kan du
vända dig till närmaste högre åklagare för så kallad överprövning.
Det betyder att en högre åklagare går igenom fallet igen.


Beslut om åtal
När förundersökningen är klar gör åklagaren en bedömning om det finns
tillräckliga bevis för att en domstol ska kunna döma någon misstänkt.
Om åklagaren anser att tillräckliga bevis finns kan denne väcka åtal,
vilket innebär att det blir rättegång. Domstolen bedömer då om den
tilltalade är skyldig och vilket straff han eller hon i så fall ska få.
Det är också då det avgörs vilket skadestånd gärningspersonen ska
betala till dig.

Den misstänkte kan också få ett straff utan att det blir rättegång.
Så kan det bli om den misstänkte är ung eller om brottet är lindrigt och
gärningspersonen har erkänt. Det kallas strafföreläggande.
Gärningspersonen kan ändå tvingas att betala skadestånd till dig.