Vad för typ av brott: Stöld
Din ålder: Över 18 år
Ditt steg i processen: Förundersökning
Efter att du har gjort en polisanmälan bestämmer polisen om de ska starta en utredning eller inte. I det här avsnittet får du veta hur polisen utreder brott och vad du behöver tänka på under en förundersökning. Du kan även se filmer om hur en förundersökning går till. Det finns en checklista med de viktigaste sakerna du behöver göra i slutet av avsnittet. Du hittar också kontaktuppgifter till verksamheter som kan ge dig stöd, hjälp och mer information.
Klicka på länkarna nedan om du vill gå direkt till filmerna om hur en förundersökning går till, till checklistan eller till kontaktuppgifter för stöd och hjälp.
Filmer om hur en förundersökning går till
En förundersökning kallas också brottsutredning eller polisutredning. Det kan vara en åklagare eller en polis som är förundersökningsledare och leder utredningen. Det är förundersökningsledaren som bestämmer om polisen ska starta en utredning efter att du anmält ett brott. Om det bedöms vara omöjligt att ta reda på vad som har hänt eller vem som är skyldig kommer inte en förundersökning inledas.
Polisens uppgift under förundersökningen är att hitta och dokumentera den bevisning som finns, till exempel spår på platsen där brottet ska ha skett. Under utredningen håller polisen förhör med dig och med den eller de personer som misstänks för brott mot dig. Polisen förhör också eventuella vittnen. Förhören kan hållas direkt på brottsplatsen, senare på polisstationen eller på telefon.
Om du blir kallad till förhör på polisstationen är du skyldig att komma dit. Du kan få ersättning för vad det kostar att resa till polisstationen. Du har rätt att ta med dig en stödperson till förhöret för att känna dig tryggare, men den personen kan inte få betalt för att följa med dig.
När polisens utredning är klar ska åklagaren besluta om åtal ska väckas, alltså om det finns tillräckligt med bevis för att ärendet ska gå till rättegång i domstol. Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal ska du få information om beslutet och om varför åklagaren inte tar ärendet vidare.
Om gärningspersonen erkänner brottet mot dig kan åklagaren fatta beslut om ett så kallat strafföreläggande. Det innebär att åklagaren inte väcker åtal för brottet och det blir inte heller någon rättegång. I strafföreläggandet står vilket straff gärningspersonen får och det kan också innehålla ett krav på att hen ska betala skadestånd till dig. Om gärningspersonen inte godkänner strafföreläggandet kan åklagaren väcka åtal och då blir det i stället en rättegång.
Som brottsutsatt, eller målsägande som det också kallas, har du inte rätt att få veta hur förundersökningen genomförs eller vad polisen hittar. Förundersökningsledaren kan ge dig information, men bara om det inte finns risk för att det försvårar arbetet med utredningen. Du har däremot rätt att meddela polisen om det är någon information som du tycker ska finnas med i utredningen. Du har också rätt att ställa frågor och när förundersökningen är klar ska du få information om vad utredningen har lett till.
Kommunernas socialtjänster har ett ansvar att se till att du som utsatts för brott får stöd och hjälp. Du kan också få hjälp från organisationer som ger stöd till brottsoffer, till exempel en brottsofferjour eller en kvinnojour.
Om du vill kan du ta med dig en person till polisförhöret. Du kan välja någon du känner eller vända dig till socialtjänsten eller en ideell organisation som arbetar med att stödja brottsoffer. En sådan stödperson kan göra att du känner dig tryggare och mer säker. En stödperson får inte någon ersättning från staten.
En polis och en åklagare berättar om sina uppgifter under förundersökningen.
En polis berättar om sitt uppdrag.
Om du blivit utsatt för brott ska du göra en polisanmälan. Polisen avgör sen om en polisutredning ska startas. Det kan vara någon annan än du som gör en anmälan.
Under en polisutredning, eller förundersökning, håller vi förhör med dig, med vittnen som har iakttagit något och med en misstänkt. Vi samlar också in spår, genom t.ex. en teknisk undersökning, för att hitta bevis.
Förundersökningen leds av en polis eller åklagare, kallad förundersökningsledare. Det är brottet som avgör vem som är förundersökningsledare.
När förundersökningen är klar avgör en åklagare om åtal ska väckas i domstol. Ibland väcks åtal och ibland lägger åklagaren ner förundersökningen. Om den blir nedlagd innebär det inte att man inte tror på dig eller att det inte har hänt. Man har bara inte tillräckliga bevis för att styrka att brottet har skett.
Om du har blivit utsatt för våld eller hot kan polisen hjälpa till att skydda dig. Det beror på vilket våld du har blivit utsatt för. Åklagaren kan även besluta om kontaktförbud. Då får den som utsatt dig för hot eller våld inte kontakta dig. I allvarligare fall har polisen också möjlighet att lämna ut så kallat larmpaket.
En åklagare berättar om sitt uppdrag.
Åklagaren har tre huvuduppgifter: att leda utredningar om brott, att besluta om åtal ska väckas eller inte, och föra statens talan i domstol i brottmål. Antingen en polis eller en åklagare leder förundersökningen. Vilken av dem det blir beror på vilket brott det är fråga om. Om jag som åklagare leder förundersökningen ger jag direktiv åt polisen och beslutar om vilka utredningsåtgärder som ska vidtas vilka personer som ska höras och vilka åtgärder som ska genomföras i övrigt. Åklagaren kan besluta om en person ska anhållas och sedan begäras häktad. Det är också åklagaren som beslutar om tvångsåtgärder som t.ex. om det ska tas DNA-prov eller göras en husrannsakan.
Efter utredningen bestämmer åklagaren om det ska väckas åtal eller inte, det vill säga om ärendet ska gå till rättegång i domstol. Jag som åklagare ska bevisa att den åtalade har begått det här brottet och jag presenterar bevisningen som har framkommit i brottsutredningen.
Under rättegången håller jag förhör med målsäganden, vittnen och den tilltalade och presenterar annan bevisning som har framkommit.
Om det inte finns ett målsägandebiträde är det i de flesta fall åklagaren som för målsägandens skadeståndstalan. Det innebär att man begär ersättning för målsäganden i rättegången.
Här finns en checklista med de viktigaste sakerna för dig just nu.
Rör inte vid saker och ting innan polisen har gjort en undersökning av brottsplatsen och samlat in eventuella bevis, exempelvis fingeravtryck eller skoavtryck.
Anteckna vad som blivit stulet eller skadat och när i tid det kan ha skett.
Ta fram eventuella kvitton och försäkringspapper som rör det som blivit stulet eller skadat.
Om du vill ha stöd och hjälp eller få veta mer finns här kontaktuppgifter till viktiga verksamheter.
Polismyndigheten tar emot anmälningar om brott och utreder sedan de anmälda brotten. De kan också hänvisa dig vidare till andra verksamheter om du behöver någon att tala med om det du varit med om. Om du blir hotad och utsatt för våld kan polisen erbjuda dig skydd.
Socialtjänsten i varje kommun har ansvar för att ge brottsoffer och brottsoffers anhöriga hjälp och stöd. Nedan finner du en länk till Sveriges Kommuner och Regioners webbplats som har kontaktuppgifter till din kommun.
En åklagare leder ofta polisens utredning. De väcker också åtal i domstol om det finns tillräckligt med bevis för att någon ska kunna fällas för brottet.
Brottsofferjouren är en ideell organisation som stödjer offer för alla typer av brott.